Redigerar Tadzjikistan

{{fler fotnoter|månad=2016-01}}
{{coord|39|N|71|E|display=title|type:country}}
{{landsfakta
|namn=Ҷумҳурии Тоҷикистон<br /><small>Dzjumhurii Todzjikiston</small>
|genitiv=Tadzjikistans
|flagga=Flag of Tajikistan.svg
|statsvapen=Coat of arms of Tajikistan.svg
|motto=inget
|karta=LocationTajikistan.svg
|världsdel=[[Asien]]
|statsskick=[[republik]]
|språk=[[tadzjikiska]] ([[persiska]])
|a/t=t
|huvudstad=[[Dusjanbe]]
|störstastad=[[Dusjanbe]]
|statschef=[[Emomaly Rahmon]]
|sct=presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[Qohir Rasulzoda]]
|rct=premiärministrar
|rct2=Premiärminister
|area_rank=97:e
|area=144100
|area_%vatten=1,80&nbsp;%
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ti.html|titel=Tajikistan|verk=The World Factbook|utgivare=[[CIA]]|datum=7 september 2016|hämtdatum=16 september 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20010331101740/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ti.html|arkivdatum=31 mars 2001}}</ref>
|folkmängd_rank=98:e
|folkmängd=8191958
|folkmängd_år=2015 (juli)
|folkmängd_not =<ref name="CIAWorldFactbook"/>
|folkmängd_fr=7564502<ref>{{webbref |url=http://www.geohive.com/cntry/tajikistan.aspx |utgivare=GeoHive |titel=Tajikistan population statistics |språk=[[Engelska]] |hämtdatum=16 september 2016 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160701211347/http://www.geohive.com/cntry/tajikistan.aspx |arkivdatum=1 juli 2016 }}</ref>
|folkmängd_fr_år=2010<sup>1</sup>
|befolkningstäthet_rank=121:a
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Qullai Ismoili Somoni]]
|högstapunkt_meter=7 495
|störstasjö=
|störstasjö_yta=
|längstaflod=[[Amu-Darja]]
|längstaflod_längd=
|självständighet=från [[Sovjetunionen]]
|självständighet_dekl=[[9 september]] [[1991]]
|självständighet_erk=[[9 september]] [[1991]]
|bnp_totalt=23,31 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="CIAWorldFactbook"/>
|bnp_rank=139:e
|bnp/invånare=2&nbsp;700 USD
|år=2015
|hdi={{öka}} 0,685<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank=122:a
|hdi_nivå=
|hdi_år=2021
|valuta=[[somoni]]
|valutakod=TJS
|tidszon=[[Coordinated Universal Time|UTC]] +5
|nationaldag=[[9 september]]
|nationalsång=[[Surudi Milli]]
|nationalitetsmärke=TJ
|landsnummer=992
|fotnot=1) Folkräkningen hölls den 21 september 2010.
|kör_på=Höger}}
[[Fil:Tajikistan-map.gif|miniatyr|300px|Karta över Tadzjikistan]]
[[Fil:Young Tajikistani dry fruit seller.jpg|miniatyr|300px|Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan]]
'''Tadzjikistan''' ([taˌd͡ʑikɪsˈtɑːn]), ([[tadzjikiska]]: Тоҷикистон, ''Todzjikiston'' uttal: [tɔd͡ʒikɪsˈtɔn]), formellt '''Republiken Tadzjikistan''', är en stat i [[Centralasien]]<ref>{{Webbref|titel=Tadzjikistan|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2022-07-28|språk=sv}}</ref> som gränsar till [[Afghanistan]] i söder, [[Uzbekistan]] i väster, [[Kirgizistan]] i norr och [[Kina]] i öster. Dess huvudstad och största stad är [[Dusjanbe]].<ref>{{Webbref|titel=Tadzjikistan|url=https://www.globalis.se/Laender/tadzjikistan|verk=www.globalis.se|hämtdatum=2022-07-28|språk=sv-SE}}</ref> 

== Historia ==
Området var länge en del av det [[persiska riket]] och hette då [[Sogdiana]] som omfattade sydöstra [[Uzbekistan]] och västra Tadzjikistan. [[Samarkand]] var den ledande staden och blev en knutpunkt i karavantrafiken mellan Europa och Kina längs [[Sidenvägen]]. År 329 f.Kr. föll Samarkand för den makedonska erövraren [[Alexander den store]]. Nästa statsbildning i området var [[Kushana]] med huvudstad nära [[Kabul]] och sträckte sig från nuvarande Tadzjikistan till Pakistan och norra Indien.<ref name=Tz>[https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/aldre-historia/ ”Tadzjikistan”]. Ui.se. Läst 31 augusti 2018.</ref>

===Arabisk erövring===
[[Umayyaderna]]s fältherre [[Qutayba ibn Muslim]] erövrade [[Transoxanien]]{{anm|Transoxanien var länderna mellan floderna [[Amu-Darja]] och [[Syr-Darja]] och omfattade länderna [[Uzbekistan]], Tadzjikistan, [[Kirgizistan]] och sydvästra [[Kazakstan]]}} i början på 700-talet och införde [[Islam]] som statsreligion. År 875 gav kalifen i Bagdad provinsen Transoxanien som förläning till [[Nasr ibn Ahmad]] av ätten [[samaniderna]] som räknas som en persisk dynasti. Med huvudstad i [[Buchara]]{{anm|Buchara ligger i nuvarande Uzbekistan.}} kom samaniderna att regera fram till år 999. De stimulerade utvecklingen av en tadzjikiska litteratur.<ref name=Tz/>

I niohundra år har Tadzjikistan varit erövrat av [[turkmener]], [[Mongolernas invasion av Centralasien|mongoler]], [[uzbeker]] och [[ryssar]].

===Rysk erövring och sovjetrepublik===
Tadzjikerna revolterade mot det [[Ryssland|ryska]] styret efter [[Ryska revolutionen|omvälvningarna]] [[1917]], och [[Röda armén]] fick inte kontroll över landet förrän [[1921]] då det blev en del av [[Sovjetunionen]], inom [[Turkestanska ASSR]] i [[Ryska SFSR]]. År 1924 bildades [[Tadzjikiska ASSR]]<ref>{{Webbref|titel=Del av Sovjetunionen - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tadzjikistan/historia/del-av-sovjetunionen|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-07-28}}</ref> inom [[Uzbekiska SSR]]; först [[1929]] blev Tadzjikistan en egen [[sovjetrepublik]], [[Tadzjikiska SSR]].

=== Självständighet ===
Självständighet utropades [[1991]]. Ett försök att förbjuda [[kommunistparti]]et ledde [[1991]] till att partichefen [[Rachmon Nabijev]] blev president, sedan det kommunistdominerade [[parlament]]et bjudit motstånd. Nabijev avsattes dock [[1992]] och i hans ställe blev den ryssvänlige [[Emomaly Rahmon]] president. I maj 1992 utbröt ett [[Tadzjikistanska inbördeskriget|inbördeskrig]] när ett antal [[Islamism|islamistiska]] [[gerilla]]gruper i allians med en grupp [[Liberalism|liberaler]] gjorde uppror mot regeringen. Inbördeskriget varade mellan 1992 och [[1997]], då de stridande parterna skrev på en fredsöverenskommelse. Inbördeskriget förstörde stora delar av landets [[infrastruktur]] och tros ha dödat uppemot 50&nbsp;000 människor.

Under kriget i [[Afghanistan]] uppmärksammades Tadzjikistan av det internationella samfundet, och detta har medfört hjälp med den ekonomiska utvecklingen. Förhoppningarna är att fler ska få arbete och att landet långsiktigt stabiliseras. Tadzjikistan har gått med i [[Nato]]s [[Partnerskap för fred]] och blev 2 mars [[2013]] medlem i [[WTO]].<ref>UNDERSTANDING THE WTO: THE ORGANIZATION {{Webbref|url=http://wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/org6_e.htm|titel=Members and Observers|hämtdatum=7 december 2013}}</ref>

Efter nästan tre årtionden vid makten har Tadzjikistans auktoritära president Emomaly Rahmon skaffat sig total kontroll över landet. Han och hans Folkets demokratiska parti har vunnit alla val sedan början av 1990-talet. Rahmon och hans familj har byggt upp en personkult kring sig och tycks planera att behålla makten i decennier framåt.<ref>{{Webbref|titel=Tadzjikistan|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2021-10-31|språk=sv}}</ref>

===Territorium och gränser===
Gränsen löper mycket oregelbundet, eftersom området på [[Josef Stalin|Stalins]] befallning [[1929]] separerades från sovjetrepubliken Uzbekistan, ett svar på det tadzjikiska upproret mot regimen. Eftersom tadzjikernas kulturella och andliga centrum, [[Buchara]] och [[Samarkand]], låg kvar inom Uzbekistan, förvärrades problemen. 

I kulturellt och språkligt hänseende är [[tadzjiker]]na av [[Perser|persiskt]] ursprung. Invandringen av [[ryssar]] och [[uzbeker]] under sovjettiden ledde till ytterligare spänningar. 

Efter självständighetsförklaringen [[1991]] blossade de etniska konflikterna upp och förde landet till ett [[Tadzjikistanska inbördeskriget|inbördeskrig]]. Tiotusentals människor dödades, och många flydde till [[Afghanistan]] och [[Kirgizistan]]. Först [[1997]] undertecknades en "överenskommelse om fred och nationell försoning", vilket ledde till [[fred]]. En av regeringens centrala målsättningar är nu att undanröja krigsskadorna.

== Geografi ==
Tadzjikistan är ett mycket bergigt land och hälften av landet ligger på över 3000 meters höjd. I [[Pamir]]-bergen i öst ligger landets högsta punkt, [[Qullai Ismoili Somoni]] (tidigare Sovjetunionens högsta berg, kallat ''Kommunist-toppen'', på [[ryska]] ''Pik Kommunisma''), på 7&nbsp;495 meter över havet. Den längsta floden är [[Amu-Darja]] som utgör gränsen mot [[Afghanistan]]. Floden [[Syr-Darja]] (''Sirdaryo''), som är landets lägsta punkt på 300 meter över havet, löper kort genom landets nordligaste del. 

Mellan Ferganadalen och Vachsjdalen, som ligger längre söderut, reser sig två stora bergskedjor: Turkestanbergen och Gissarbergen; denna fysiogeografiska gräns sammanfaller med den politiska uppdelningen av kommunistiska [[uzbeker]] i norr och sekulariserade islamister i söder. [[Pamir]], som har samma geologiska ursprung som [[Tian Shan]] i västra [[Kina]], upptar stora delar av östra Tadzjikistan. Bland Tadzjikistans miljöproblem finns ökande salthalt i jorden, föroreningar från [[industri]]n och en överdriven användning av [[pesticider|insektsbekämpningsmedel]].

===Klimat===
Klimatet är [[kontinentalt klimat|kontinentalt]] med varma [[sommar|somrar]] och milda [[vinter|vintrar]]. I [[Pamir]]-bergen är det torrare och kallare, och innehar flera glaciärer såsom [[Fedchenkoglaciären]]. Det kan förekomma [[jordbävning]]ar och [[översvämning]]ar.{{sfn|Nationalencyklopedin|1995|p=62-64}}

===Växt och djurliv===
Större delen av landet täcks av torrmarksvegetation, endast 4 % av arealen är täckt av skog. På bergens mellanhöjder (1&nbsp;800–2&nbsp;800 m&nbsp;ö.h.) finns öppna skogar av enar, inom begränsade områden finns lövskog med bl.a. [[valnöt]], [[lönn|turkestansk lönn]], [[pistasch|pistaschmandel]] och [[judasträd]]. På högre höjder finns alpina ängar eller olika typer av [[stäpp]].{{sfn|Nationalencyklopedin|1995|p=62-64}}

==Styre och politik==
Tadzjikistan är en presidentstyrd republik. Formellt är landet en demokrati där folket utser president och parlament. Men inget av de val som har hållits sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har uppfyllt kraven för ett fungerande folkstyre. Makten är koncentrerad till [[Emomaly Rahmon]] som har varit statschef sedan 1992. Respekten för de [[mänskliga rättigheter]]na är eftersatt och rättsväsendet påverkas av politiska makthavare.<ref>[https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/politiskt-system/ ”Tadzjikistan, politiskt system”] {{Wayback|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/politiskt-system/ |date=20200807090611 }}. Ui.se. Läst 1 september 2018.</ref>

=== Administrativ indelning ===
[[Fil:Tajikistan provinces.png|miniatyr|Tadzjikistans provinser]]
:''Se även [[Tadzjikistans administrativa indelning]]''

Tadzjikistan är indelat i fyra administrativa enheter, varav två provinser (''vilojat''), en autonom provins (''vilojati muchtori'') och en region:

# Provinsen [[Sughd]] (huvudort: [[Chudzjand]])
# Regionen [[Karotegin]] (huvudort: [[Vahdat]]) som är direkt underställd den republikanska centralregeringen.
# Provinsen [[Chatlon]] (huvudort: [[Qurghonteppa]])
# Den autonoma provinsen [[Gorno-Badachsjan]] (huvudort: [[Chorug]]).

De administrativa enheterna är i sin tur är uppdelade i distrikt.

== Ekonomi ==
Av de tidigare sovjetrepublikerna har Tadzjikistan den lägsta [[Lista över länder efter BNP (PPP) per capita|BNP (PPP) per capita]], den kraftigaste befolkningsökningen och den lägsta levnadsstandarden. [[Jordbruk]]et är den viktigaste näringsgrenen. Landet har begränsade mineraltillgångar av bland annat [[silver]], [[guld]], [[uran]] och [[volfram]]. Energikällan till [[aluminium]]framställningen samt till [[textilindustri|textil]]- och [[livsmedelsindustri]]n, kommer från [[vattenkraft]]. Ekonomin har försvagats under den långa perioden av inre konflikter. Bortfallet av de tidigare sovjetiska subventionerna och avsättningsmarknaderna (Sovjetunionen köpte tadzjikist uran till [[kärnvapen]]framställning) är märkbart. Man är beroende av utländskt [[bistånd]] för att kunna förse befolkningen med livets nödtorft.

[[Tadzjikistanska inbördeskriget|Inbördeskriget 1992-1997]] åstadkom stor skada på en redan svag ekonomisk infrastruktur och orsakade en kraftig nedgång i både [[jordbruk]] och industri. Efter 1997 har ekonomin återhämtat sig, men 60 procent av befolkningen lever i fattigdom och landet är fortsatt instabilt på grund av hög arbetslöshet (40 procent 2002), svag regering och en stor utlandsskuld. Nästan all [[narkotika]] från [[Afghanistan]] till [[Ryssland]] smugglas genom Tadzjikistan. Av alla drogbeslag i [[Centralasien]] görs 80 procent i Tadzjikistan.

===Jordbruk===
Det enda bördiga området ligger i ett långsmalt dalstråk i norr; västra delen av [[Ferganadalen]] som avvattnas av [[Syr-Darja]] till [[Aralsjön]]. [[Bomull]] är den viktigaste grödan, och dessutom odlas spannmål och frukt. I området har väldiga mängder [[ogräsmedel]] sprutats ut över bomullsfälten, och avledningen av flodvattnet till konstbevattningarna har bidragit till [[Aralsjön]]s uttorkning.

Trots att bara cirka sju procent av Tadzjikistans yta är odlingsbar sysselsätter jordbruket över hälften av arbetsstyrkan. Jordbruket är ineffektivt och bedrivs med föråldrad utrustning. Vete och bomull upptar omkring en tredjedel vardera av den odlade jorden.<ref>[https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/jordbruk-och-fiske/ ”Jordbruk och fiske”] {{Wayback|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/jordbruk-och-fiske/ |date=20180901182523 }}. Ui.se. Läst 1 september 2018.</ref>

== Demografi ==
Bland [[Etnicitet|etniska]] grupper märks [[tadzjiker]] (65 procent av befolkningen), [[uzbeker]] (25 procent) och [[ryssar]] (3,5 procent). Övriga utgör 6,5 procent. 85 procent av befolkningen är [[sunni]]muslimer och 5 procent [[shia]]muslimer. Befolkningens medellivslängd är 66,4 år (2012) . Spädbarnsdödligheten är 37 dödsfall per 1000 barn (2012).. [[Tadzjikiska]], som är en högspråksvariant av [[persiska]], talas som modersmål av cirka 80 procent av landets medborgare.

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/tajikistan Index of Economic Freedom 2019]
| 122 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/tajikistan Pressfrihetsindex 2019]
| 161 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 152 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 125 av 189
|}

==Kommentarer==
{{anmärkningslista}}

==Referenser==
=== Noter ===
<references>
</references>
=== Källförteckning ===
* ''Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder'' [[Special:Bokkällor/9783833141294|ISBN 978-3-8331-4129-4]]
* {{bokref |titel= Nationalencyklopedin| |hämtdatum= 22 augusti 2018|volym= 18 |år= 1995|utgivare= Bra Böcker |utgivningsort= Höganäs | sid= 62ff |kapitel= Tadzjikistan}}
* {{bokref
|efternamn=Håstad
|förnamn=Disa
|titel=Arvet från Timur Lenk: centralasiatiska öden
|år=1998
|utgivare=Norstedt
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|isbn=9113003399
|libris=7150924
}}
* {{Tidskriftsref 
|författare= Svedberg, Göran
|redaktör= 
|rubrik= Heroinjakt i Tadzjikistan
|url= 
|år= 2009
|tidskrift= Alkohol & narkotika
|volym= 
|utgivningsort= 
|utgivare= 
|nummer= nr. 2
|sid= 24-27
|hämtdatum= 
|id= 
}}

== Se även ==
*[[2469 Tadjikistan]]
== Externa länkar ==
* {{commonscat|Tajikistan|Tadzjikistan}}

{{Navigeringsmallar Tadzjikistan}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Asiens länder]]
[[Kategori:Kustlösa stater]]
[[Kategori:Centralasien]]
[[Kategori:Tadzjikistan| ]]