Tadzjikistan: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Märken: Mobilredigering Redigering via mobilsajten |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
| (18 mellanliggande sidversioner av 11 användare visas inte) | |||
Rad 14:
|huvudstad=[[Dusjanbe]]
|störstastad=[[Dusjanbe]]
|statschef=[[
|sct=presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[
|rct=premiärministrar
|rct2=Premiärminister
Rad 23:
|area=144100
|area_%vatten=1,80 %
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ti.html|titel=Tajikistan|verk=The World Factbook|utgivare=[[CIA]]|datum=7 september 2016|hämtdatum=16 september 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20010331101740/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ti.html|arkivdatum=31 mars 2001}}</ref>
|folkmängd_rank=98:e
|folkmängd=8191958
Rad 45:
|bnp/invånare=2 700 USD
|år=2015
|hdi={{öka}} 0,
|hdi_rank=
|hdi_nivå=
|hdi_år=
|valuta=[[somoni]]
|valutakod=TJS
Rad 57:
|landsnummer=992
|fotnot=1) Folkräkningen hölls den 21 september 2010.
|kör_på=Höger}}
[[Fil:Tajikistan-map.gif|miniatyr|300px|Karta över Tadzjikistan]]
[[Fil:Young Tajikistani dry fruit seller.jpg|miniatyr|300px|Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan]]
'''Tadzjikistan''' ([taˌd͡ʑikɪsˈtɑːn]), ([[tadzjikiska]]: Тоҷикистон, ''Todzjikiston'' uttal: [tɔd͡ʒikɪsˈtɔn]), formellt '''Republiken Tadzjikistan''', är en stat i [[Centralasien]]<ref>{{Webbref|titel=Tadzjikistan|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2022-07-28|språk=sv}}</ref> som gränsar till [[Afghanistan]] i söder, [[Uzbekistan]] i väster, [[Kirgizistan]] i norr och [[Kina]] i öster. Dess huvudstad och största stad är [[Dusjanbe]].<ref>{{Webbref|titel=Tadzjikistan|url=https://www.globalis.se/Laender/tadzjikistan|verk=www.globalis.se|hämtdatum=2022-07-28|språk=sv-SE}}</ref>
Tadzjikistan är medlem i [[Förenta nationerna]], [[Oberoende staters samvälde]], [[Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa]], [[Islamiska konferensorganisationen]] och [[Shanghai Co-operation Organisation]].
Rad 68:
===Arabisk erövring===
[[Umayyaderna]]s fältherre [[Qutayba ibn Muslim]]
I niohundra år har Tadzjikistan varit erövrat av [[turkmener]], [[Mongolernas invasion av Centralasien|mongoler]], [[uzbeker]] och [[ryssar]].
===Rysk erövring och sovjetrepublik===
Tadzjikerna revolterade mot det [[Ryssland|ryska]] styret efter [[Ryska revolutionen|omvälvningarna]] [[1917]], och [[Röda armén]] fick inte kontroll över landet förrän [[1921]] då det blev en del av [[Sovjetunionen]], inom [[Turkestanska ASSR]] i [[Ryska SFSR]]. År 1924 bildades [[Tadzjikiska ASSR]]<ref>{{Webbref|titel=Del av Sovjetunionen - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tadzjikistan/historia/del-av-sovjetunionen|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-07-28}}</ref> inom [[Uzbekiska SSR]]; först [[1929]] blev Tadzjikistan en egen [[sovjetrepublik]], [[Tadzjikiska SSR]].
=== Självständighet ===
Självständighet utropades [[1991]]. Ett försök att förbjuda [[kommunistparti]]et ledde [[1991]] till att partichefen [[Rachmon Nabijev]] blev president, sedan det kommunistdominerade [[parlament]]et bjudit motstånd. Nabijev avsattes dock [[1992]] och i hans ställe blev den ryssvänlige [[
Under kriget i [[Afghanistan]] uppmärksammades Tadzjikistan av det internationella samfundet, och detta har medfört hjälp med den ekonomiska utvecklingen. Förhoppningarna är att fler ska få arbete och att landet långsiktigt stabiliseras. Tadzjikistan har gått med i [[Nato]]s [[Partnerskap för fred]] och blev 2 mars [[2013]] medlem i [[WTO]].<ref>UNDERSTANDING THE WTO: THE ORGANIZATION {{Webbref|url=http://wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/org6_e.htm|titel=Members and Observers|hämtdatum=7 december 2013}}</ref>
Efter nästan tre årtionden vid makten har Tadzjikistans auktoritära president
===Territorium och gränser===
Rad 101:
==Styre och politik==
Tadzjikistan är en presidentstyrd republik. Formellt är landet en demokrati där folket utser president och parlament. Men inget av de val som har hållits sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har uppfyllt kraven för ett fungerande folkstyre. Makten är koncentrerad till [[
=== Administrativ indelning ===
Rad 112:
# Regionen [[Karotegin]] (huvudort: [[Vahdat]]) som är direkt underställd den republikanska centralregeringen.
# Provinsen [[Chatlon]] (huvudort: [[Qurghonteppa]])
# Den autonoma provinsen [[Gorno-Badachsjan]] (huvudort: [[
De administrativa enheterna är i sin tur är uppdelade i distrikt.
Rad 124:
Det enda bördiga området ligger i ett långsmalt dalstråk i norr; västra delen av [[Ferganadalen]] som avvattnas av [[Syr-Darja]] till [[Aralsjön]]. [[Bomull]] är den viktigaste grödan, och dessutom odlas spannmål och frukt. I området har väldiga mängder [[ogräsmedel]] sprutats ut över bomullsfälten, och avledningen av flodvattnet till konstbevattningarna har bidragit till [[Aralsjön]]s uttorkning.
Trots att bara cirka sju procent av Tadzjikistans yta är odlingsbar sysselsätter jordbruket över hälften av arbetsstyrkan. Jordbruket är ineffektivt och bedrivs med föråldrad utrustning. Vete och bomull upptar omkring en tredjedel vardera av den odlade jorden.<ref>[https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/jordbruk-och-fiske/ ”Jordbruk och fiske”] {{Wayback|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/jordbruk-och-fiske/ |date=20180901182523 }}. Ui.se. Läst 1 september 2018.</ref>
== Demografi ==
Bland [[Etnicitet|etniska]] grupper märks [[tadzjiker]] (65 procent av befolkningen), [[uzbeker]] (25 procent) och [[ryssar]] (3,5 procent). Övriga utgör 6,5 procent. 85 procent av befolkningen är [[sunni]]muslimer och 5 procent [[shia]]muslimer. Befolkningens
== Internationella rankningar ==
Rad 193:
*[[2469 Tadjikistan]]
== Externa länkar ==
* {{commonscat|Tajikistan|Tadzjikistan}}
{{Navigeringsmallar Tadzjikistan}}
Rad 203:
[[Kategori:Centralasien]]
[[Kategori:Tadzjikistan| ]]
| |||