[go: nahoru, domu]
Wikipedia

Tadzjikistan: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
namnjusteringar till svensk translittereringsstandard, president och premiärminister
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 894 898 redigeringar
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(11 mellanliggande sidversioner av 10 användare visas inte)
Rad 17:
|sct=presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[HohirQohir Rasulzoda]]
|rct=premiärministrar
|rct2=Premiärminister
Rad 45:
|bnp/invånare=2 700 USD
|år=2015
|hdi={{öka}} 0,656685<ref name="hdirapport2019hdirapport2022">{{webbref |url= httphttps://hdr.undp.org/sites/defaultsystem/files/hdr2019documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 20192021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=83 januaridecember 20192022 |format={{pdf}} |sid=300284-303287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank=125122:ea
|hdi_nivå=
|hdi_år=20182021
|valuta=[[somoni]]
|valutakod=TJS
Rad 57:
|landsnummer=992
|fotnot=1) Folkräkningen hölls den 21 september 2010.
|kör_på=Höger}}
}}
[[Fil:Tajikistan-map.gif|miniatyr|300px|Karta över Tadzjikistan]]
[[Fil:Young Tajikistani dry fruit seller.jpg|miniatyr|300px|Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan]]
Rad 68:
 
===Arabisk erövring===
[[Umayyaderna]]s fältherre [[Qutayba ibn Muslim]] errövradeerövrade [[Transoxanien]]{{anm|Transoxanien var länderna mellan floderna [[Amu-Darja]] och [[Syr-Darja]] och omfattade länderna [[Uzbekistan]], Tadzjikistan, [[Kirgizistan]] och sydvästra [[Kazakstan]]}} i början på 700-talet och införde [[Islam]] som statsreligion. År 875 gav kalifen i Bagdad provinsen Transoxanien som förläning till [[Nasr ibn Ahmad]] av ätten [[samaniderna]] som räknas som en persisk dynasti. Med huvudstad i [[Buchara]]{{anm|Buchara ligger i nuvarande Uzbekistan.}} kom samaniderna att regera fram till år 999. De stimulerade utvecklingen av en tadzjikiska litteratur.<ref name=Tz/>
 
I niohundra år har Tadzjikistan varit erövrat av [[turkmener]], [[Mongolernas invasion av Centralasien|mongoler]], [[uzbeker]] och [[ryssar]].
Rad 76:
 
=== Självständighet ===
Självständighet utropades [[1991]]. Ett försök att förbjuda [[kommunistparti]]et ledde [[1991]] till att partichefen [[Rachmon Nabijev]] blev president, sedan det kommunistdominerade [[parlament]]et bjudit motstånd. Nabijev avsattes dock [[1992]] och i hans ställe blev den ryssvänlige [[EmomaliiEmomaly Rahmon]] president. I maj 1992 utbröt ett [[Tadzjikistanska inbördeskriget|inbördeskrig]] när ett antal [[Islamism|islamistiska]] [[gerilla]]gruper i allians med en grupp [[Liberalism|liberaler]] gjorde uppror mot regeringen. Inbördeskriget varade mellan 1992 och [[1997]], då de stridande parterna skrev på en fredsöverenskommelse. Inbördeskriget förstörde stora delar av landets [[infrastruktur]] och tros ha dödat uppemot 50&nbsp;000 människor.
 
Under kriget i [[Afghanistan]] uppmärksammades Tadzjikistan av det internationella samfundet, och detta har medfört hjälp med den ekonomiska utvecklingen. Förhoppningarna är att fler ska få arbete och att landet långsiktigt stabiliseras. Tadzjikistan har gått med i [[Nato]]s [[Partnerskap för fred]] och blev 2 mars [[2013]] medlem i [[WTO]].<ref>UNDERSTANDING THE WTO: THE ORGANIZATION {{Webbref|url=http://wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/org6_e.htm|titel=Members and Observers|hämtdatum=7 december 2013}}</ref>
 
Efter nästan tre årtionden vid makten har Tadzjikistans auktoritära president [[EmomaliiEmomaly Rahmon]] skaffat sig total kontroll över landet. Han och hans Folkets demokratiska parti har vunnit alla val sedan början av 1990-talet. Rahmon och hans familj har byggt upp en personkult kring sig och tycks planera att behålla makten i decennier framåt.<ref>{{Webbref|titel=Tadzjikistan|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2021-10-31|språk=sv}}</ref>
 
===Territorium och gränser===
Rad 101:
 
==Styre och politik==
Tadzjikistan är en presidentstyrd republik. Formellt är landet en demokrati där folket utser president och parlament. Men inget av de val som har hållits sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har uppfyllt kraven för ett fungerande folkstyre. Makten är koncentrerad till [[Emomaly Rahmon]] som har varit statschef sedan 1992. Respekten för de [[mänskliga rättigheter]]na är eftersatt och rättsväsendet påverkas av politiska makthavare.<ref>[https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/politiskt-system/ ”Tadzjikistan, politiskt system”] {{Wayback|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/politiskt-system/ |date=20200807090611 }}. Ui.se. Läst 1 september 2018.</ref>
 
=== Administrativ indelning ===
Rad 112:
# Regionen [[Karotegin]] (huvudort: [[Vahdat]]) som är direkt underställd den republikanska centralregeringen.
# Provinsen [[Chatlon]] (huvudort: [[Qurghonteppa]])
# Den autonoma provinsen [[Gorno-Badachsjan]] (huvudort: [[ChoroghChorug]]).
 
De administrativa enheterna är i sin tur är uppdelade i distrikt.
Rad 127:
 
== Demografi ==
Bland [[Etnicitet|etniska]] grupper märks [[tadzjiker]] (65 procent av befolkningen), [[uzbeker]] (25 procent) och [[ryssar]] (3,5 procent). Övriga utgör 6,5 procent. 85 procent av befolkningen är [[sunni]]muslimer och 5 procent [[shia]]muslimer. Befolkningens medelåldermedellivslängd är 66,4 år (2012) . Spädbarnsdödligheten är 37 dödsfall per 1000 barn (2012).. [[Tadzjikiska]], som är en högspråksvariant av [[persiska]], talas som modersmål av cirka 80 procent av landets medborgare.
 
== Internationella rankningar ==
Rad 193:
*[[2469 Tadjikistan]]
== Externa länkar ==
* {{commonscat|Tajikistan|Tadzjikistan}}
 
{{Navigeringsmallar Tadzjikistan}}
Rad 203:
[[Kategori:Centralasien]]
[[Kategori:Tadzjikistan| ]]
[[Kategori:Iranistik]]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Tadzjikistan”