vänlig

See also: vanlig

Swedish

Etymology

From Old Swedish vinliker or vän +‎ -lig.

Pronunciation

• IPA^(key): /²vɛnlɪ(ɡ)/

  • Audio:

    (file)

• IPA^(key): /²vɛːnlɪ(ɡ)/

Adjective

vänlig (comparative vänligare, superlative vänligast)

1. friendly, kind

   Antonym: ovänlig

Declension

Inflection of vänlig
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	vänlig	vänligare	vänligast
Neuter singular	vänligt	vänligare	vänligast
Plural	vänliga	vänligare	vänligast
Masculine plural3	vänlige	vänligare	vänligast
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	vänlige	vänligare	vänligaste
All	vänliga	vänligare	vänligaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Derived terms

• vänlighet

Related terms

• vänligen
• vänligt

See also

• snäll

References

• vänlig in Svensk ordbok (SO)
• vänlig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• vänlig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)