[go: nahoru, domu]

Jump to content

Ooh (bee)

Ass Wikipedia.
Ooh

Bunneydys
Gastronomaght shakshouka, gado-gado, quindim, ooh freeghit as oohagan
Troareyr ushag, reptilia as eeast
Sonreeaghtyn
Sorçh bee as mynayrn bee
Preeu-vynayrnyn bwinnican as fynnican
Er chlee, ooh chirkey ta goll er ee dy mennick ec deiney, as er yesh daa ooh whayl.

Ta oohyn goll er nyn mrey ec ram dooieyn eigsoylagh, goaill stiagh ushagyn, beishteigyn, daa-veaghee, as eeastyn. She sorçh bee t'ayndaue as ad er ny ve eeit ec deiney feie thousaneyn dy vleeantyn. Ta oohyn ushagyn as beishteigyn jeant ass bleayst coadee, fynnican, as bwinnican, as ad castit liorish strebbinyn keylley eigsoylagh. She oohyn kirkey, thunnag, quayl, oghyr as oghyr reeoil ny h-oohyn smoo eeit, agh she oohyn kirkey ny h-oohyn smoo cadjin.

She tashtey mooar jeh'n phroteen as jeh'n choleen ad oohyn as t'ad goll er ymmyd dy mennick 'sy choagyraght. Er coontey hasht y phroteen t'ayndaue, ta oohyn coontit dy mennick myr sorçh foalley ayns Pyramidyn Bee Stiuree. Ansherbee, gyn bwooise da'n leagh beaghee t'ayn ayns oohyn, shymmey keishtyn slaynt t'ayn bentyn rish qualleeaght, stoyral, as troarey oohyn as allerjeeyn er lheh.

Sampleyryn jeh jystyn oohey

[reagh | edit source]
Ennym Jalloo Blass Bunneydys Cur sheese
Kedjeree Blasstal Anchaslys Goaldagh jeh Khichdi Injinagh. Jyst ta jeant ass eeast coagyrit, floagagh (addag yaaghit keayrtyn), reise broiet, parsal, oohyn creoi-vroiet, poodyr curree, eeym ny key, as sultaanagh.
Oohagan Blass cadjin Yn Çhenn Phershey[1] Jyst ta jeant ass oohyn bwoallit ta coagyrit dt tappee lesh eeym ny ooill vee ayns freeghtane, fillit mygeayrt lhieeneyder lheid as caashey, glassraghyn, feill (yskid ny kease vuickey dy mennick), ny mestey ennagh jeh ny mynayrnyn shen.
Oohyn broiet Blass cadjin Ta'n jyst shoh broiet cha foddey as dy vel y bwinnican "creoi-vroiet" ny cha foddey as dy vel y fynnican jeant creoi choud's ta'n bwinnican foast fliugh, ny "bog-vroiet". Foddee ny h-oohyn dy ghaalaghey chammah son dy gheddyn yn eiyrtys cheddin.[2]
Oohyn bwoailt Blass cadjin Jyst ta jeant ass fynnicanyn as bwinnicanyn bwoailt. Ta oohyn bwoailt currit stiagh ayns freeghtane ny poht çheh (lesh sahll dy mennick), as t'ad jannoo binjeanyn tra t'ad glubbey.
Oohyn freeghit Blass cadjin Freeghit ayns sahll çheh ayns freeghtane
Sallaid ooh Blasstal Ny Steatyn Unnaneysit Ta sallaid ooh ymmydit dy mennick myr lhieeneyder braghtan. T'eh jeant dy mennick ass oohyn creoi-vroiet giarrit, sooslagh bwinnican, mustart, smullish mynnit, unnish, sollan, pibbyr, as paprika. Keayrtyn, t'eh ymmydit myr baarelagh er glassanyn. Keayrtyn, t'eh enmyssit sooslagh bwinnican ooh.

Imraaghyn

[reagh | edit source]
  1. Davidson, Alan (21 Luanistyn 2014). The Oxford Companion to Food (ayns English). OUP Oxford. dg. 571. ISBN 9780191040726. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 1 Jerrey Souree 2021. Feddynit magh er 18 Sauin 2020. {{cite book}}: Check date values in: |access-date= (cooney)
  2. J. Kenji Lopez-Alt. "The Food Lab: How to Make Perfect Hard-Boiled Eggs". Serious Eats. Feddynit magh er 2019-11-10.

Jeeagh er neesh

[reagh | edit source]