surmulenhet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av surmulenhet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ surmulenhet surmulenheten
Genitiv surmulenhets surmulenhetens

surmulenhet u

  1. det att vara surmulen
    Se även tesaurus: Tungsinthet, Klagan, Ohövlighet, Ovilja, Misantropi, Ogillande