sammanhang

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av sammanhang  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ sammanhang sammanhanget sammanhang sammanhangen
Genitiv sammanhangs sammanhangets sammanhangs sammanhangens

sammanhang

  1. det som något hör ihop med; kontext
    Etymologi: Av tyska Zusammenhang[1], vilket kommer av verbet zusammenhängen, "hänga ihop".

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svenska Akademiens ordbok: "sammanhang", läst 2009-05-18