utbruten

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av utbruten  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum utbruten
Neutrum utbrutet
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla utbrutna
Plural utbrutna
  Predikativt
Singular Utrum utbruten
Neutrum utbrutet
Plural utbrutna
Kompareras inte.
Adverbavledning

utbruten

  1. perfektparticip av utbryta