Morot

	Morot
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växtriket; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Apiales
Familj	Flockblommiga växter; Apiaceae
Släkte	Morotssläktet; Daucus
Art	Vildmorot; D. carota
Underart	Morot; sativus
Vetenskapligt namn
	§ Daucus carota sativus
Auktor	(Hoffmann) Schübler & G. Martens, 1834

Morot (Daucus carota sativus) är en underart till vildmorot (D. c. carota). Den förekommer inte vildväxande utan har uppstått i kultur i Afghanistan.

Morot är en populär rotfrukt och gammal som kulturväxt. Morötter är vanligen orangefärgade, även om vita, gula, röda, blå och lila varianter också förekommer. Till formen kan morötterna vara koniska, cylindriska eller runda (karottmorötter). Den orange färgen kommer av ämnet karoten. Morötter innehåller relativt mycket betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin.

Beskrivning

Moroten är en tvåårig ört som kan blir nästan en meter hög. Den blommar i juli-augusti med vita blommor under andra året och hela plantan dör efter frösättningen. Morötter skördas vanligen på hösten år ett för att användas som livsmedel, därför är det många som inte tänker på att den är tvåårig. Odling kan ske i hela Sverige.

Användning

Morötter kan ätas antingen hela, tärnade, rivna eller pressas till morotsjuice i sin råa form. De kan också ingå i sallader, soppor och stuvningar eller ätas kokta som en egen rätt. Ett populärt bakverk är den mjuka morotskakan, och på många julbord är morotslådan ett måste. Blasten kan också ätas, men används tämligen sällan.

Rivna morötter kan med fördel blandas in i pannkaksmet och deg till matbröd.

I slutet av åttiotalet dök minimorötterna eller babymorötterna upp. Det är skalade morötter som har skurits i formar och därmed ser likadana ut. Sådana morötter är i allmänhet bara ett par centimeter långa, och säljs till exempel på snabbmatsrestauranger som ett nyttigare alternativ till pommes frites. Minimorötter är även en vanlig ingrediens i pickles.

Morötter skärs ibland i tunna stavar, morotsstavar, och serveras som tilltugg tillsammans med gräddfilsdipp som ett alternativ till potatischips.

Morötter skurna på tvären i tunna skivor kallas ibland morotslantar eftersom skivorna kan liknas vid mynt.

Söt morotssylt är så gott som okänt i Sverige, men är vanligt på sina håll, exempelvis i Portugal och Storbritannien.

Utanför matlagningen har moroten också användning som djurfoder.

Dialektalt kallas morötter barkanrot. ^[1]

Kuriosa

Världens största morot vägde 8,614 kg och odlades 1998 fram av John Evans i Palmer, Alaska.
I EU:s direktiv "Rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001 om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel" definieras morötter som en frukt, eftersom morotssylt är en delikatess i Portugal.^[2]
Morötter kan inte förbättra ens syn. Myten om att morötter kan förbättra synen kommer troligtvis från det faktum att A-vitaminbrist kan påverka synen negativt, ett intag av A-vitaminfyllda morötter kan då återställa synförmågan. Under andra världskriget spred brittiska flygvapnet ett rykte att den plötsliga ökningen i antalet nedskjutna tyska bombplan berodde på att deras piloter genom en morotsrik diet fått mycket bättre mörkerseende. Detta rykte hade till syfte att dölja den riktiga orsaken, radarn.^[3]

Populärkulturel roll

En vanlig vanföreställning i populärkulturen är att man kan locka en åsna att gå framåt om man hänger en morot på en stång framför djuret. Ett annat sätt är att driva på åsnan med en piska, och "morot och piska" har blivit ett talesätt för olika slags drivkrafter i all mänsklig verksamhet. Ursprunget för detta talesätt har angivits vara Winston Churchills uttalande vid en presskonferens den 25 maj 1943: We shall continue to operate on the Italian donkey at both ends, with a carrot and with a stick.^[4] Men talesättet förekom i engelska redan 1789.^[5] I andra språk är moroten ersatt av sötebröd (tyska) eller pepparkakor (ryska).

Slutligen har moroten en populärkulturell roll som näsan på en snögubbe.

Synonymer

Carota sativa (Hoffm.) Rupr.

Carota sylvestris Rupr.

Daucus abyssinicus C.A. Mey.

Daucus carota Mill. nom. illeg.

Daucus carota convar. afganicus Setchkarev in Krasochkin & al. nom. inval.

Daucus carota convar. sativus (Hoffm.) Setchkarev in Krasochkin & al. nom. inval.

Daucus carota subsp. sativus (Hoffm.) Arcang. nom. illeg.

Daucus carota var. atrorubens Alef.

Daucus carota var. sativus Hoffm.

Daucus sativus (Hoffm.) Pass.

Referenser

^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon (s 24)
^ Europeiska rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001
^ http://www.snopes.com/food/ingredient/carrots.asp Urban Legends Reference Page om morötter och synen. (engelska)
^ Pelle Holm (1989). ”"Morot"”. Bevingade ord (15:e utgåvan)
^ Bureau of National Affairs: White Collar Report

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Morot.

Morot på livsmedelsdatabasen Fineli

[1] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon (s 24)

[EU1-2] Europeiska rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001

[snopes1-3] ttp://www.snopes.com/food/ingredient/carrots.asp Urban Legends Reference Page om morötter och synen. (engelska)

[4] Pelle Holm (1989). ”"Morot"”. Bevingade ord (15:e utgåvan)

[5] Bureau of National Affairs: White Collar Report

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]