Brittiska Amerika: Skillnad mellan sidversioner
Nya Sverige (1638 — 1655). Ändrade Flagga. Tillägg av ljudfil (God Save the King). Huvudstad. Största stad. Tillägg till Språk. Tillägg till Religion. Folkmängd. Länkar i Se även i tidsföljd |
namn=. lokalt namn=. lokalt språk=. religion=. bildades ur=. uppgick i=. valuta=. valutakod=. Tillägg: Historia. Bilder. Korrektur. |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Historisk_stat |
{{Historisk_stat |
||
|namn= Brittiska Amerika |
|namn= Brittiska Amerika och Brittiska Västindien |
||
|genitiv= Brittiska Amerikas |
|genitiv= Brittiska Amerikas |
||
|lokalt_namn= British America |
|lokalt_namn= British America and the British West Indies |
||
|lokalt_språk= |
|lokalt_språk= engelska |
||
|lokal_transkribering= |
|lokal_transkribering= |
||
Rad 14: | Rad 14: | ||
|till= [[1783]] |
|till= [[1783]] |
||
|tidigare1= Nya |
|tidigare1= Nya Frankrike |
||
|tidigareflagga1= |
|tidigareflagga1= Royal Standard of King Louis XIV.svg |
||
|tidigare2= Nya Nederländerna |
|tidigare2= Nya Nederländerna |
||
|tidigareflagga2= Prinsenvlag.svg |
|tidigareflagga2= Prinsenvlag.svg |
||
|tidigare3= Nya |
|tidigare3= Nya Sverige |
||
|tidigareflagga3= |
|tidigareflagga3= Sweden-Flag-1562.svg |
||
|tidigare4= Spanska Florida |
|tidigare4= Spanska Florida |
||
|tidigareflagga4= Flag of New Spain.svg |
|tidigareflagga4= Flag of New Spain.svg |
||
Rad 26: | Rad 26: | ||
|senare1= Brittiska Nordamerika |
|senare1= Brittiska Nordamerika |
||
|senareflagga1= |
|senareflagga1= Flag of Great Britain (1707-1800).svg |
||
|senare2= |
|senare2= Amerikas Förenta Stater |
||
|senareflagga2= |
|senareflagga2= Grand Union Flag.svg |
||
|senare3= |
|senare3= Spanska Florida |
||
|senareflagga3= Flag of |
|senareflagga3= Flag of New Spain.svg |
||
|senare4= |
|senare4= Brittiska Västindien |
||
|senareflagga4= Flag of |
|senareflagga4= Flag of Great Britain (1707-1800).svg |
||
|flagga= Colonial-Red-Ensign.svg |
|flagga= Colonial-Red-Ensign.svg |
||
|statsvapen= |
|statsvapen= |
||
Rad 38: | Rad 38: | ||
|motto= |
|motto= |
||
|nationalsång=[[God Save the King]] |
|nationalsång= [[God Save the King]] ("Gud bevare Konungen") |
||
|karta= British America.png |
|karta= British America.png |
||
|kartbildtext= Brittiska besittningar i Nordamerika som tillhörde Brittiska Amerika (röd) och andra områden under brittiskt styre (rosa) |
|kartbildtext= Brittiska besittningar i Nordamerika som tillhörde Brittiska Amerika (röd) och andra områden under brittiskt styre (rosa). |
||
|huvudstad= Förvaltat från [[London]], [[England]] |
|huvudstad= Förvaltat från [[London]], [[England]] |
||
|störstastad= [[New York]] |
|störstastad= [[New York]] |
||
|språk= [[Engelska]]<br/>[[Tyska]]<br/>[[Franska]]<br/>[[Spanska]]<br/>[[Nederländska]]<br/>[[ |
|språk= [[Engelska]] (''de facto'' officiellt) <br/>[[Tyska]]<br/>[[Franska]]<br/>[[Spanska]]<br/>[[Nederländska]]<br/>[[Svenska]]<br/>[[Finska]]<br/>[[kymriska]]<br/>[[Korniska]]<br/>[[Iriska|Irisk gäliska]]<br/>[[Skotsk gäliska]]<br/>[[Manniska]]<br/>[[Norn (språk)|Norn]]<br/>[[Ojibwa (språk)|Ojibwa]]<br/>[[Indianspråk|Inhemska språk]]<br/>[[Språk i Afrika|Afrikanska språk]] |
||
|religion= [[Anglikanska kyrkogemenskapen|Anglikansk]] [[kristendom]]<br/>[[Romersk-katolska kyrkan|Romersk-katolsk kristendom]]<br/>[[ |
|religion= [[Anglikanska kyrkogemenskapen|Anglikansk kristendom]]<br/>[[protestantisk kristendom]]<br/>[[Lutherdom|Evangelisk-luthersk kristendom]]<br/>[[Romersk-katolska kyrkan|Romersk-katolsk kristendom]]<br/>[[Judendom]]<br/>[[Indianska religioner|Inhemska religioner]]<br/>[[Afrikanska stamreligioner|Afrikanska religioner]] |
||
|statsskick= [[Konstitutionell monarki]] |
|statsskick= [[Konstitutionell monarki]] |
||
|statschef= [[Jakob I av England|Jakob |
|statschef= [[Jakob I av England|Jakob VI & I]] (först)<br/>[[Georg III av Storbritannien|Georg III]] (sist) |
||
|från1= [[1607]] |
|från1= [[1607]] |
||
Rad 63: | Rad 62: | ||
|bildades= [[1607]] |
|bildades= [[1607]] |
||
|bildades_genom= |
|bildades_genom= |
||
|bildades_ur= |
|bildades_ur= [[Jamestown, Virginia|Jamestown]] |
||
|upphörde= [[1783]] |
|upphörde= [[1783]] |
||
|upphörde_genom= [[Parisavtalet]] |
|upphörde_genom= [[Parisavtalet]] |
||
|uppgick_i=[[Brittiska Nordamerika]] och [[Brittiska Västindien]] |
|||
|uppgick_i= |
|||
|area= |
|area= |
||
Rad 74: | Rad 73: | ||
|area_år= |
|area_år= |
||
|folkmängd= >2 680 234 (ursprungsbefolkning |
|folkmängd= >2 680 234 (ursprungsbefolkning ingår ej) |
||
|folkmängd_år= 1780 |
|folkmängd_år= 1780 |
||
|invånare/km2= |
|invånare/km2= |
||
|valuta= [[Penningväsendet i de tretton kolonierna|Lokala pund]] |
|valuta= [[Penningväsendet i de tretton kolonierna|Lokala pund]], [[spansk silverdaler]], [[in natura]], andra [[Valuta|valutor]], [[brittiskt pund]] |
||
|valutakod= |
|valutakod= GBP |
||
|tidszon= |
|tidszon= |
||
|högstapunkt= |
|högstapunkt= |
||
Rad 101: | Rad 100: | ||
}} |
}} |
||
'''Brittiska Amerika''' är benämningen på de engelska, och senare brittiska, |
'''Brittiska Amerika''' är benämningen på de engelska, och senare brittiska, [[Territorium|territorier]]na i [[Nordamerika]] och [[Västindien]]. De här besittningarna kallades formellt för '''Brittiska Amerika och Brittiska Västindien''', som var en del av det [[Brittiska imperiet|Brittiska väldet]], på den [[Amerika|amerikanska kontinenten]] under [[1700-talet|1700-]] och [[1800-talet|1800-talen]]. Från och med 1783 började man att skilja på det [[brittiska Nordamerika]] och det [[brittiska Västindien]]. |
||
I början av den [[amerikanska revolutionen]] 1775 hade det brittiska väldet tjugo kolonier nordöst om [[Nya Spanien]] (numera en del av [[Mexiko]] och den [[Västra USA|amerikanska västern]]). Västra Florida överläts åt [[Konungariket Spanien|Spanien]] vid [[Freden i Paris]] 1783 vilket avslutade det [[Nordamerikanska frihetskriget|amerikanska frihetskriget]]. |
|||
=== Historia === |
|||
[[File:Senex, Price, and Maxwell North America 1710 UTA.jpg|thumb|Brittisk karta över Nordamerika, 1710]] |
|||
År [[1584]] företogs en första engelsk [[forskningsresa]] ledd av [[Humphrey Gilbert|Sir Humphrey Gilbert]] vilken tog [[Newfoundland]] i besittning på uppdrag av den [[engelska kronan]], men det var ett misslyckande. |
|||
År [[1584]] företog Sir [[Walter Raleigh]] en ny forskningsresa som spejare. I april [[1585]], ännu en resa, där Sir [[Richard Grenville]] grundade den allra första engelska bosättningen på den nya [[kontinent]]en, på [[Roanoke-ön]] (i nuvarande [[North Carolina|Nord-Carolina]]) vid namn [[Roanokekolonien]]. Men den överlevde inte, för år [[1590]], när ett skepp med förnödenheter nådde ön, fanns det ingen kvar<ref>Robert Muchembled (sous la direction de), Hélène Trocmé, Jeanine Rovet, ''Naissance de l'Amérique moderne, {{sp-|XVI|e|-|XIX|e}}'', Hachette, collection Carré Histoire, 1997, p. 31-32</ref>. |
|||
Mellan år [[1606]] och [[1670]] grundades ett antal [[USA:s koloniala historia|bosättningar]] i [[Nordamerika]] på ett landsområde enligt avtal som gjorts av Jakob I av England och av [[Konungariket Skottland|Skottland]] James VI), sedan [[Karl I]], [[Englands parlament]], och slutligen [[Karl II]]. |
|||
Den första fasta bosättningen var [[Jamestown, Virginia|Jamestown]] som grundades av ''Virginia Company'' år [[1607]]. Namnet Jamestown namngavs för att hedra kung Jakob. År [[1620]], ordnade pastorn John Robinson utvandringsresan med ''[[Mayflower]]'', som hade 102 passagerare, däribland 35 oliktänkande engelska troende kända som "Pilgrimsfäder" ([[engelska]]: ''Pilgrim Fathers''), liksom andra oliktänkande [[européer]] som flydde [[Religionsförföljelse|religiös förföljelse]] i [[Europa]]. De är upphovspartnern till [[Plymouthkolonin|Nya Plymouth]]<ref>Hélène Trocmé et Jeanine Rovet, ''Naissance de l'Amérique moderne, {{sp-|XVI|e|-|XIX|e}}'', Hachette, p. 37-38</ref>. |
|||
== Lista över besittningar år 1775 == |
== Lista över besittningar år 1775 == |
||
=== [[Tretton kolonierna|De tretton kolonierna]] === |
|||
Lista över brittiska kolonier 1775, på tröskeln till Amerikanska frihetskriget: |
|||
* |
* '''[[Nya England]]''' |
||
** [[Provinsen Massachusetts Bay]] |
** [[Provinsen Massachusetts Bay]] |
||
** [[Provinsen New Hampshire]] |
** [[Provinsen New Hampshire]] |
||
** [[Kolonin Rhode Island och Providenceplantagen]] |
** [[Kolonin Rhode Island och Providenceplantagen|Koloninen Rhode Island och Providenceplantagen]] |
||
** [[Connecticutkolonin]] |
** [[Connecticutkolonin|Connecticutkolonien]] |
||
[[File:A view of Fort George with the city of New York, from the SW.jpg|thumb|Utsikt över Fort Georg och New York cirka 1731]] |
|||
* |
* '''[[Mellersta kolonierna]]''': |
||
** [[Provinsen New York]] |
** [[Provinsen New York]] |
||
** [[Provinsen New Jersey]] |
** [[Provinsen New Jersey]] |
||
** [[Provinsen Pennsylvania]] |
** [[Provinsen Pennsylvania]] |
||
** [[Delawarekolonin]] |
** [[Delawarekolonin|Delawarekolonien]] |
||
* |
* '''[[Södra kolonierna]]''': (Virginien och Maryland kan också delas in som [[Chesapeake Bay]]-kolonier) |
||
** [[Provinsen Maryland]] |
** [[Provinsen Maryland]] |
||
** [[Virginiakolonin]] |
** [[Virginiakolonin|Virginiakolonien]] |
||
** [[Provinsen North Carolina]] |
** [[Provinsen North Carolina]] |
||
** [[Provinsen South Carolina]] |
** [[Provinsen South Carolina]] |
||
** [[Provinsen Georgia]] |
** [[Provinsen Georgia]] |
||
=== De forna franska kolonierna och Florida === |
|||
Vad som förblev brittiskt efter 1783: |
|||
Flera brittiska kolonier och territorier styrdes av [[Konungariket Storbritannien|Storbritannien]] från 1763 efter [[Sjuårskriget]] (i [[Konungariket Sverige|Sverige]] även känt som [[Pommerska kriget]]), men överläts åt Spanien (Östra och Västra Florida) eller de Förenta Staterna ([[Indianproklamationen 1763|Indiankungörelsen 1763]]) och den nya gränsdragningen av [[Quebec]]). Andra har blivit en del av [[Kanada]]. |
|||
De brittiska kolonierna och territorierna som slogs ihop med Kanada: |
|||
:*[[Provinsen Quebec (1763–1791)|Provinsen Quebec]] |
|||
:*[[Nova Scotia|Nya Skottland]] |
|||
:*[[Prince Edward Island|Prins Edvards ö]] |
|||
:*[[Newfoundlandkolonin]] |
|||
:*[[Ruperts land]] |
|||
== Kolonier i Västindien, nära Atlanten, och Sydamerika som förblev brittiskt efter 1783 == |
|||
* |
* '''Brittiska Nordamerika''': |
||
** [[Nova Scotia| |
** [[Nova Scotia|Provinsen Nya Skottland]] |
||
** [[Newfoundlandkolonin]] (Labradorförbundet med Newfoundland år 1763) |
** [[Newfoundlandkolonin]] (Labradorförbundet med Newfoundland år 1763) |
||
** [[Provinsen Quebec (1763–1791)|Provinsen Quebec]] |
** [[Provinsen Quebec (1763–1791)|Provinsen Quebec 1763]] |
||
** [[Prince Edward Island| |
** [[Prince Edward Island|Prins Edvards ö]] |
||
** [[Ruperts land]] |
** [[Ruperts land]] |
||
* De '''[[Små Antillerna]]''': |
|||
* [[British Leeward Islands|Colony of the Leeward Islands]] olika delar: |
|||
** [[Saint Kitts|Saint Christopher]] (de facto huvudstad) |
** [[Saint Kitts|Saint Christopher]] (''de facto'' huvudstad) |
||
** [[Antigua]] |
** [[Antigua]] |
||
** [[Barbuda]] |
** [[Barbuda]] |
||
Rad 143: | Rad 166: | ||
** [[Anguilla]] |
** [[Anguilla]] |
||
* |
* '''Jamaica med underlydande områden:''' |
||
** [[Jamaica]] |
** [[Kolonin Jamaica (1655–1962)|Kolonien Jamaica]] |
||
** [[Brittiska Honduras]] |
** [[Brittiska Honduras]] |
||
** [[Mosquitokusten]] |
** [[Mosquitokusten]] |
||
Rad 150: | Rad 173: | ||
** [[Caymanöarna]] |
** [[Caymanöarna]] |
||
* Andra brittiska innehav i |
* '''Andra brittiska innehav i''' '''Brittiska Västindien''': |
||
** [[Bahamas]] |
** [[Bahamas]] |
||
** [[Bermuda]] |
** [[Bermuda]] |
||
Rad 159: | Rad 182: | ||
** [[Dominica]] (avskilt från Grenada år 1770) |
** [[Dominica]] (avskilt från Grenada år 1770) |
||
Andra brittiska regeringstrogna besittningar ( |
== Andra brittiska regeringstrogna besittningar (1763—83) som överläts av Storbritannien åt Spanien 1783 och som senare införlivades i U.S.A. == |
||
* Provinsen [[Östflorida]] |
* Provinsen [[Östflorida]] |
||
* Provinsen [[Västflorida]] |
* Provinsen [[Västflorida]] |
||
* [[Provinsen Quebec (1763–1791)|Provinsen Quebec]] |
* [[Provinsen Quebec (1763–1791)|Provinsen Quebec (1763—91)]] |
||
[[Kronojord]] som mestadels är obebodd (av [[Bosättare|nybyggare]] av europeisk härkomst): |
|||
* Enligt 1763 års avtal avsatt för indianer ''omfattande allt eller del av'': |
* Enligt 1763 års avtal avsatt för indianer ''omfattande allt eller del av'': |
||
** [[Nordvästra territoriet]] |
** [[Nordvästra territoriet]] |
||
Rad 171: | Rad 194: | ||
** [[Alabama]] |
** [[Alabama]] |
||
** [[Mississippi]] |
** [[Mississippi]] |
||
** |
** Den norra stranden av de [[Stora sjöarna]] |
||
** Delar av norra |
** Delar av norra Quebec ej redan ingågna i Ruperts land. |
||
== Se även == |
== Se även == |
Versionen från 11 december 2020 kl. 05.10
Brittiska Amerika är benämningen på de engelska, och senare brittiska, territorierna i Nordamerika och Västindien. De här besittningarna kallades formellt för Brittiska Amerika och Brittiska Västindien, som var en del av det Brittiska väldet, på den amerikanska kontinenten under 1700- och 1800-talen. Från och med 1783 började man att skilja på det brittiska Nordamerika och det brittiska Västindien.
I början av den amerikanska revolutionen 1775 hade det brittiska väldet tjugo kolonier nordöst om Nya Spanien (numera en del av Mexiko och den amerikanska västern). Västra Florida överläts åt Spanien vid Freden i Paris 1783 vilket avslutade det amerikanska frihetskriget.
Historia
År 1584 företogs en första engelsk forskningsresa ledd av Sir Humphrey Gilbert vilken tog Newfoundland i besittning på uppdrag av den engelska kronan, men det var ett misslyckande. År 1584 företog Sir Walter Raleigh en ny forskningsresa som spejare. I april 1585, ännu en resa, där Sir Richard Grenville grundade den allra första engelska bosättningen på den nya kontinenten, på Roanoke-ön (i nuvarande Nord-Carolina) vid namn Roanokekolonien. Men den överlevde inte, för år 1590, när ett skepp med förnödenheter nådde ön, fanns det ingen kvar[1].
Mellan år 1606 och 1670 grundades ett antal bosättningar i Nordamerika på ett landsområde enligt avtal som gjorts av Jakob I av England och av Skottland James VI), sedan Karl I, Englands parlament, och slutligen Karl II.
Den första fasta bosättningen var Jamestown som grundades av Virginia Company år 1607. Namnet Jamestown namngavs för att hedra kung Jakob. År 1620, ordnade pastorn John Robinson utvandringsresan med Mayflower, som hade 102 passagerare, däribland 35 oliktänkande engelska troende kända som "Pilgrimsfäder" (engelska: Pilgrim Fathers), liksom andra oliktänkande européer som flydde religiös förföljelse i Europa. De är upphovspartnern till Nya Plymouth[2].
Lista över besittningar år 1775
Lista över brittiska kolonier 1775, på tröskeln till Amerikanska frihetskriget:
- Södra kolonierna: (Virginien och Maryland kan också delas in som Chesapeake Bay-kolonier)
De forna franska kolonierna och Florida
Flera brittiska kolonier och territorier styrdes av Storbritannien från 1763 efter Sjuårskriget (i Sverige även känt som Pommerska kriget), men överläts åt Spanien (Östra och Västra Florida) eller de Förenta Staterna (Indiankungörelsen 1763) och den nya gränsdragningen av Quebec). Andra har blivit en del av Kanada.
De brittiska kolonierna och territorierna som slogs ihop med Kanada:
Kolonier i Västindien, nära Atlanten, och Sydamerika som förblev brittiskt efter 1783
- Brittiska Nordamerika:
- Provinsen Nya Skottland
- Newfoundlandkolonin (Labradorförbundet med Newfoundland år 1763)
- Provinsen Quebec 1763
- Prins Edvards ö
- Ruperts land
- De Små Antillerna:
- Saint Christopher (de facto huvudstad)
- Antigua
- Barbuda
- Brittiska Jungfruöarna
- Montserrat
- Nevis
- Anguilla
- Jamaica med underlydande områden:
- Andra brittiska innehav i Brittiska Västindien:
Andra brittiska regeringstrogna besittningar (1763—83) som överläts av Storbritannien åt Spanien 1783 och som senare införlivades i U.S.A.
- Provinsen Östflorida
- Provinsen Västflorida
- Provinsen Quebec (1763—91)
Kronojord som mestadels är obebodd (av nybyggare av europeisk härkomst):
- Enligt 1763 års avtal avsatt för indianer omfattande allt eller del av:
- Nordvästra territoriet
- Kentucky
- Tennessee
- Alabama
- Mississippi
- Den norra stranden av de Stora sjöarna
- Delar av norra Quebec ej redan ingågna i Ruperts land.