[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Brita Pipare

Från Wikipedia

Brita, fru till Jöran Pipare, död efter 1595, (levnadsår okända), var en av de första personer i Sverige som anklagades för häxeri och trolldom i Stockholm1590-talet, och rättegången mot henne är intressant då den illustrerar hur nytt detta var i Sverige vid den tid hon anklagades, och det är uppenbart att domarna var osäkra på hur en häxrättegång skulle gå till och att det saknades prejudikat.

I september år 1593 drogs Brita, i protokollet endast kallad "Brita, fru till Jöran Pipare" inför rätta tillsammans med en annan kvinna som kallades "Margareta från Norrsunda".

Margareta från Norrsunda var känd som en "klok gumma" ; hon hävdade att hon kunde bota sjukdomar, avslöja tjuvar, hindra häxor att stjäla mjölk från kor och ge frid åt spöken, men att hon aldrig använt sina krafter till att skada. Domarna bestämde sig för att inte ta henne på allvar och lät henne gå med en varning att inte använda sig av sådan vidskepelse igen.

Brita, som anklagades för att ha kastat skada och sjukdom på några köpmän, erkände aldrig att hon var en häxa, men hon medgav att hon använt sig av signeri och lövjeri ur folktron. Detta var sådant som var vid allmänt bruk vid denna tid och vanligen inte ansett som särskilt farligt utan bara som harmlös vidskepelse, men eftersom Brita var anklagad för häxeri blev det genast en annan sak, och rätten kom i ett dilemma.

De kunde inte släppa henne fri då hon erkänt trolldom, men inte döma henne till döden då hon inte erkände häxeri, och tortyr för att få ett erkännande var vid denna tid ännu inte praxis i Sverige vid häxrättegångar.

Ingen av domarna ville bli ansvarig för att ha gett order om tortyr, och eftersom hon inte erkänt sig skyldig till häxeri, kunde man heller inte döma henne till döden, då svensk lag krävde "erkännande eller sex vittnen innan någon döms till döden". Samtidigt hade hon erkänt att hon använt trolldom, och ingen vill släppa henne fri. Man kompromissade därför och lät henne helt enkelt kvarbli i fängelset i två års tid utan dom.

I september 1595 släpptes Brita fri men förvisades från Stockholms stad och malmarna. Förvisningen applåderades av hennes make, som "trodde om henne lika mycket ont som andra".

Se även

Källor

Externa länkar