[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Föreningen för Stockholms fasta försvar

Från Wikipedia
Version från den 16 maj 2011 kl. 06.09 av Lokpest (Diskussion | Bidrag) (puts)

Föreningen för Stockholms fasta försvar (FFSFF) var en organisation som bildades 1902 med syftet att förstärka Stockholms fasta försvar. Ett resultat av FFSFF:s initiativ i samarbete med Palmqvistska fonden till Stockholms befästande blev den så kallade Korvlinjen med Norra Fronten och Södra Fronten. Många skyttevärn, batteriplatser och fort, byggda strax före och under andra världskriget finns fortfarande bevarade. Genom FFSFF:s försorg restes 1912 en staty visande Kristina GyllenstiernaStockholms slotts yttre borggården.[1]

Anledningen för FFSFF:s grundande var en reaktion mot 1897 års härordning och 1901 års härordning, som visade stora brister beträffande Stockholms försvar. Föreningen bildades 1902 av kammarherre F.W. Edelsvärd och överste J. Bratt. Tillsammans med välbärgade medborgare samlade de in pengar för att köpa mark och låta bygga försvarsanläggningar, så kallade "halfpermanenta befästningar, afsedda att försvaras af landstormstrupper till skydd mot öfverrumpling af hufvudstaden".[1]

Medan FFSFF ägnade sig huvudsakligen åt den Södra Fronten var "Palmqvistska fonden till Stockholms befästande" aktiv för tillkomsten av Norra Fronten. Under de första åren köpte FFSFF själv in mark samt mottog flera donationer. Köpe- och gåvobrev överlämnades sedan till Kungl. Maj:t.[2] Åren 1902-1922 överlämnades så sammanlagd 775 000 kronor till kungen.[1] Anläggningarna uppfördes av Svea ingenjörregementets IV:e arméfördelning under civil ledning enligt en uppgjord plan och donerades sedan till militären.[3]

Efter att föreningen upplöstes övertogs dess tillgånar av det då nybildade Stiftelsen för Stockholms fasta försvar. Stiftelsens uppgift är att ekonomiskt stödja verksamhet för Stockholms försvar och främja den frivilliga verksamheten gällande beredskap mot krig och kriser. År 2007 delade stiftelsen ut olika bidrag på sammanlagt 1 625 000 kronor, bland annat till Röda Korset, Hemvärnet och Länsförbundet för krishantering.[4]

Noter

Tryckta källor

  • Karl-Gunnar Norén (2007). Stockholms glömda bunkrar. Nielsen&Norén Förlag. ISBN 91-975634-6-8 

Externa länkar