[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Hans Erik Fahlbeck

Från Wikipedia
Hans Erik Fahlbeck
Hans Erik Andersson Fahlbeck vid Kungliga Dramatiska teatern 1882
Född1 augusti 1842[1]
Ölme församling[1]
Död7 februari 1886[1] (43 år)
Jakob och Johannes[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningSkådespelare[2][1]
SläktingarPontus Fahlbeck (syskon)
Redigera Wikidata

Hans Erik Fahlbeck, född 1 augusti 1841, död 7 februari 1886, var en svensk skådespelare.

Fahlbeck var från 1861 elev vid Kungliga teatern, och spelade från 1866 bland annat i Chicago, där han grundade och ledde Svenska dramatiska sällskapet, och därefter i Kristiania och Helsingfors. 1874–1882 var han anställd vid Nya teatern i Göteborg och från 1882 vid de kungliga teatrarna. Fahlbeck uppbar med ett ståtligt utseende, pondus, temperament och humor roller som Erik XIV, Engelbrekt i Engelbrekt och hans dalkarlar, Caligula i Fäktaren i Ravenna, Ludvig XI i Gringoire, Narcisse Rameau och Kristian II.

Hans Erik Fahlbeck var bror till Pontus Fahlbeck.

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1863 Auguste, betjänt Så kallade Hedersmän
Théodore Barrière och Ernest Capendu
Kungliga Dramatiska Teatern[3]
Carlo, Scapins vän Scapins skälmstycken
Molière
Kungliga Dramatiska Teatern
Will, Percivals betjent Den hvitklädda qvinnan
Wilkie Collins
Kungliga Dramatiska Teatern
1874 Härved Bosson Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
Nya teatern, Göteborg[4]
1875 Carl Severin Dagsländorna
Frans Hedberg
Nya teatern, Göteborg[5]
  1. ^ [a b c d e] Hans Erik Andersson Fahlbeck, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15617, läst: 11 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, Musikverket person-ID: DS/UK/1197, läs online, läst: 6 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 19 september 1863. https://tidningar.kb.se/4112678/1863-09-19/edition/0/part/1/page/1. Läst 1 december 2021. 
  4. ^ Ringnérska tiden i Carl Rudolf A:son Fredberg, Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, band 3 (1922) sid 65
  5. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 2. 26 maj 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-05-26/3166/2. Läst 30 juli 2015. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]