Julita socken
Foto: Holger Ellgaard
Julita socken utbreder sig mellan sjöarna Öljaren, Hjälmaren och Aspen i Södermanland. Tidigare var Julita en egen kommun, men ingår sedan kommunreformen 1971 i Katrineholms kommun. Området motsvaras i dag av Julita församling. Bygden är rik på fornlämningar från sten-, brons- och järnålder, bland annat en fornborg i ett dominerande läge på Viksberget vid Äs. Av Julita kloster kvarstår endast några delar ingående i nutida byggnader vid Julita gård.
Julita har i tätorten Äsköping en egen skola, pizzeria, ICA-butik, fotbollsplaner på Öljevi och flera kyrkor: Svenska kyrkan, Missionskyrkan och Pingstförsamlingen som håller till i den så kallade Lidabackegården. Fiskeboda ligger en bit utanför själva samhället och innefattar bl.a. camping, badplats, småbåtshamn och lägerskola.
Det Julita kanske ändå är mest känt för är Julita gård(även kallat Julita skans) där Sveriges Lantbruksmuseum återfinns. Dit kommer varje sommar många turister som går på marknader och avnjuter naturen. På Julita gård finns ett stort antal djur och där finns även flera genbanker för exempelvis rabarber, men framför allt äpplen och päron. Den siste private ägaren, Artur Bäckström (1861-1941), testamenterade hela egendomen till Nordiska museet. Julita gård brukar betraktas som världens största museum eftersom det innefattar en stor åkerareal och många olika torp och små gårdar.
På senare år har Julita Gård alltmer börjat marknadsföra sig under namnet Julita, vilket lett till motstånd från dem som anser att Julita inte enbart är namnet på en gård utan på en helt socken.
En annan sevärdhet är Julita kyrka, en stenkyrka i romersk stil med anor från 1200-talet i trakten av Äsköping och Julita gård. I denna bördiga centralbygd återfinns också flera andra gods, som Gimmersta, Fogelstad och Äs. Längre från Öljaren höjer sig marken stegvis och övergår i ett småbrutet bland- och barrskogslandskap med mindre gårdar.
Före årsskiftet 1951-52 utgjorde Julita socken en egen kommun. 1952 slogs Julita samman med Österåker till en storkommun med namnet Julita. 1971 delades storkommunen åter i två delar och Julita fördes till nya Katrineholms kommun med Österåker kom att tillhöra nya Vingåkers kommun. I kyrkligt avseende kom dock Julita och Österåker att höra samman ytterligare en tid. Samtliga kyrkliga församlingar i Katrineholms kommun bildade 1971 Katrineholms kyrkliga samfällighet med undantag av Björkvik, som fortsatt att stå utanför, och Julita, som först 1983 anslöt sig till samfälligheten. Fr.o.m. 1 januari 2010 utgör hela samfälligheten en enda församling med namnet Katrineholmsbygdens församling.
Socknarna Julita och Österåker ligger på var sin sida om sjön Öljaren. Mellan de båda socknarna har det historiskt rått stark rivalitet och konflikt.