Jylland (fregatt): Skillnad mellan sidversioner

	Jylland
	Jylland 2005
Allmänt
Typklass/Konstruktion	Skruvfregatt
Systerfartyg	Niels Juel, Sjælland, Tordenskiold
Historik
Byggnadsvarv	Orlogsværftet
Kölsträckt	11 juli 1857
Sjösatt	20 november 1860
I tjänst	15 maj 1862
Öde	togs ur tjänst 14 maj 1908, idag museifartyg
Tekniska data
Längd	71,00 m
Bredd	13,20 m
Djupgående	6,00 m
Maskin	segelångare;
Kraftkälla	13 segel, 3 master; 1300 hk (970 kW) Baumgarten & Burmeister; 1-1-axel med en ihopfällbar helix
Maximal hastighet	12 knop med segel; 11 knop med ånga
Räckvidd	medtaget kol motsvarar 1500 sjömil för full maskin
Besättning	405-430 sjömän
Bestyckning	Som byggd:; 30 × 30-punds 50 Centnerskanoner; 14 × 30-punds 40 Centnerskanoner; År 1864:; 32 × 30-pundskanoner; 8 × 18-pundskanoner (räfflade); 4 × 12-pundskanoner (räfflade); Senare:; 20 × 6"" 50 Centnerskanoner (mynningsladdare); 6 × 5"" 28 Centnerskanoner (bakladdare); 6 st revolverkanoner; 1 st 37 mm kanon (bakladdare); 1 × Mitrailleuse;

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 11 februari 2011 kl. 20.10

|}

Jylland är världens enda kvarvarande skruvfregatt samt världens längsta träskepp. Hon byggdes på Orlogsværftet, där hon löpte av stapeln den 20 november 1860. Sleppsbyggare var Otto Fredrik Suenson. Hon är utrustad med en tvåcylindrig liggande lågtrycksångmaskin som nästan kunde ge henne samma fart med propellrar som med segel, nämligen tolv knop.

Skeppet gjorde fem resor till danska Västindien.

Under det dansk-tyska kriget deltog Jylland i slaget vid Helgoland den 9 maj 1864, under befäl av örlogskapten P. C. Holm. Fregatten stred med framgång mot en numerärt överlägsen österrikisk-preussisk eskader. Den lyckades dock inte vända krigslyckan till Danmarks fördel, då eskadern undgick dansk förföljelse genom att segla in i neutrala engelska farvatten, ledsagad av den engelska fregatten Aurora.

År 1874 blev skeppet inrett som kungaskepp för Christian IX av Danmark och gjorde en resa till Island med anledning av tusenårsjubiléet och införandet av begränsat självstyre i den dåvarande danska provinsen. 1876 gjorde de danska och grekiska kungaparen en resa till Sankt Petersburg ombord på fregatten.

Efter en lagning 1883-1885 återträdde skeppet i den danska flottans tjänst. Fram till år 1892 fungerade hon som exercerskepp, varefter det blev kasernskepp fram till 1908. Samma år såldes fartyget till Tyskland, där hon skulle huggas upp, men återköptes för 48 105 danska kronor av ett konsortium, som inte ville att "hjälten från Helgoland" skulle lida ett så nesligt öde. Avsikten var att använda skeppet som skolskepp, men det var redan i så dåligt skick att uppgiften verkade ogenomförlig. I stället återfick hon sin gamla bestyckning samt korvetten Dagmars rigg och ingick år 1909 i en utställning om den danska hären och flottan i Århus.

Fregatten såldes sedermera till godsägaren Einer Viggo Schou i Palsgård och låg för ankar vid Juelsminde fram till ägarens död 1925, varefter skeppet fick en något otrygg tillvaro. Slutligen låg skeppet år 1932 kölsprängt och origgat. År 1960 kom Jylland till Ebeltoft där hon blev återställd, och är idag ett museifartyg.

Externa länkar

Larsen, Kay (1932). Vore orlogsskibe fra halvfemserne til nu. Nyt Nordisk Forlag.
Officiell hemsida (på danska)
Flådens Historie: Fregatten Jylland

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 |             namn=''Jylland''
 |             bild=Fregatten-jylland-2005.jpg
-|         bildtext=Fregatten ''Jylland'' 2005
+|         bildtext=''Jylland'' 2005
 |        flaggbild=Naval Ensign of Denmark.svg
-|              typ=[[Fregatt]]
+|              typ=Skruvfregatt
+|     systerfartyg=[[Niels Juel]], [[Sjælland]], [[Tordenskiold]]
 |         beställd=
-|     byggnadsvarv=[[Orlogsværftet]]
+|             varv=Orlogsværftet
 |       kölsträckt=11 juli 1857
 |          sjösatt=20 november 1860
-|              öde=togs ur tjänst 14 maj 1908, idag [[museifartyg]].
+|           tjänst=15 maj 1862
+|              öde=togs ur tjänst 14 maj 1908, idag museifartyg
-|      deplacement=2456 ton
+|          Tonnage=2456 ton
-|            längd=71 m
+|            längd=71,00 m
-|            bredd=13,2 m
+|            bredd=13,20 m
-|       djupgående=6 m
+|       djupgående=6,00 m
+|           maskin=segelångare
-|       kraftkälla=2-cylindrig [[ångmaskin]]
+|       kraftkälla=13 segel, 3 master<br> 1300 hk (970 kW) Baumgarten & Burmeister<br />1-1-axel med en ihopfällbar helix
+|             hastighet=12 knop med segel</br>11 knop med ånga
+|         räckvidd=medtaget kol motsvarar 1500 sjömil för full maskin
 |       besättning=405-430 sjömän
+|      bestyckning=Som byggd:<br />
-|      bestyckning=20x 6 [[tum]]s 50 [[centner]]s [[kanon (vapen)|kanoner]]</br>6x 5 [[tum]]s 28 [[centner]]s [[kanon (vapen)|kanoner]]</br>6x [[kanon (vapen)|revolverkanoner]]</br>1x 37 mm [[bakladdare]]</br>1x [[Mitrailleuse]]
+* 30 × 30-punds 50 Centnerskanoner
+* 14 × 30-punds 40 Centnerskanoner
+År 1864:<br />
+* 32 × 30-pundskanoner
+* 8 × 18-pundskanoner (räfflade)
+* 4 × 12-pundskanoner (räfflade)
+Senare:<br />
+* 20 × 6"" 50 Centnerskanoner (mynningsladdare)
+* 6 × 5"" 28 Centnerskanoner (bakladdare)
+* 6 st revolverkanoner
+* 1 st 37 mm kanon (bakladdare)
+* 1 × Mitrailleuse
 }}
+|}
-'''Fregatten''' '''''Jylland''''' är världens längsta existerande [[träskepp]]. Den byggdes på [[Orlogsværftet]] där hon löpte av stapeln den 20 november 1860. [[Otto Fredrik Suenson]] var skeppets konstruktör. Fregatten var utrustad med en tvåcylindrig liggande [[ångmaskin|lågtrycksångmaskin]] som kunde ge den samma fart med propellrar som med segel, nämligen 12 knop.
+'''''Jylland''''' är världens enda kvarvarande [[skruvfregatt]] samt världens längsta [[träskepp]]. Hon byggdes på [[Orlogsværftet]], där hon löpte av stapeln den 20 november 1860. Sleppsbyggare var [[Otto Fredrik Suenson]]. Hon är utrustad med en tvåcylindrig liggande [[ångmaskin|lågtrycksångmaskin]] som nästan kunde ge henne samma fart med propellrar som med segel, nämligen tolv [[knop]].
-Skeppet gjorde 5 resor till [[danska Västindien]].
+Skeppet gjorde fem resor till [[danska Västindien]].
-Under [[dansk-tyska kriget]] deltog ''Jylland'' i [[slaget vid Helgoland (1864)|slaget vid Helgoland]] den 9 maj 1864, under befäl av örlogskapten P. C. Holm. Fregatten stred med framgång mot en numerärt överlägsen [[Österrike|österrikisk]]-[[Preussen|preussisk]] eskader. Den lyckades dock inte vända krigslyckan i Danmarks favör, då eskadern undgick dansk förföljelse genom att segla in i neutrala engelska farvatten, eskorterade av engelska fregatten ''Aurora''.
+Under det [[dansk-tyska kriget]] deltog ''Jylland'' i [[slaget vid Helgoland (1864)|slaget vid Helgoland]] den 9 maj 1864, under befäl av örlogskapten P. C. Holm. Fregatten stred med framgång mot en numerärt överlägsen [[Österrike|österrikisk]]-[[Preussen|preussisk]] eskader. Den lyckades dock inte vända krigslyckan till Danmarks fördel, då eskadern undgick dansk förföljelse genom att segla in i neutrala engelska farvatten, ledsagad av den engelska fregatten ''Aurora''.
-blev skeppet inrett som [[kungaskepp]] för [[Christian IX av Danmark]] och gjorde en resa till [[Island]] med anledning av tusenårsjubiléet och införandet av begränsat självstyre i den dåvarande danska kolonin. 1876 gjorde de danska och grekiska kungaparen en resa till [[Sankt Petersburg]] ombord på fregatten.
+År 1874 blev skeppet inrett som [[kungaskepp]] för [[Christian IX av Danmark]] och gjorde en resa till [[Island]] med anledning av tusenårsjubiléet och införandet av begränsat självstyre i den dåvarande danska provinsen. 1876 gjorde de danska och grekiska kungaparen en resa till [[Sankt Petersburg]] ombord på fregatten.
-Efter en reparation 1883-85 återträdde skeppet i danska flottans tjänst. Fram till 1892 fungerade hon som exercerskepp, varefter det blev kasernskepp fram till 1908. Samma år såldes fartyget till Tyskland, där det skulle huggas sönder, men återköptes för 48&nbsp105 danska kronor av ett konsortium, som inte ville att "hjälten från Helgoland" skulle lida ett så nesligt öde. Avsikten var att använda skeppet som [[skolskepp]], men det var redan i så dåligt skick att uppgiften verkade ogenomförlig. I stället återfick hon sin gamla bestyckning samt korvetten ''Dagmars'' rigg och ingick 1909 i en utställning om danska hären och flottan i [[Århus]].
+Efter en lagning 1883-1885 återträdde skeppet i den danska flottans tjänst. Fram till år 1892 fungerade hon som [[exercerskepp]], varefter det blev [[kasern]]skepp fram till 1908. Samma år såldes fartyget till [[Tyskland]], där hon skulle huggas upp, men återköptes för 48&nbsp;105 danska kronor av ett [[konsortium]], som inte ville att "hjälten från Helgoland" skulle lida ett så nesligt öde. Avsikten var att använda skeppet som [[skolskepp]], men det var redan i så dåligt skick att uppgiften verkade ogenomförlig. I stället återfick hon sin gamla [[bestyckning]] samt [[korvett| korvetten]] ''Dagmars'' [[rigg]] och ingick år 1909 i en utställning om den danska hären och flottan i [[Århus]].
-Fregatten såldes sedermera till godsägaren Einer Viggo Schou i[[Palsgård]] och låg för ankar vid [[Juelsminde]] fram till ägarens död 1925, varefter skeppet fick en något otrygg tillvaro. Slutligen låg skeppet 1932 [[kölsprängning|kölsprängt]] och origgat. 1960 kom ''Jylland'' till [[Ebeltoft]] där hon blev restaurerad, och är idag [[museifartyg]].
+Fregatten såldes sedermera till godsägaren [[Einer Viggo Schou]] i [[Palsgård]] och låg för ankar vid [[Juelsminde]] fram till ägarens död 1925, varefter skeppet fick en något otrygg tillvaro. Slutligen låg skeppet år 1932 [[kölsprängning|kölsprängt]] och origgat. År 1960 kom ''Jylland'' till [[Ebeltoft]] där hon blev återställd, och är idag ett [[museifartyg]].
 == Externa länkar ==