[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Råkvåg: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[image:Rakvag port 2006.jpg|thumb|400px|right|Råkvåg port in the summer of [[2006]] (click for bigger picture)]]
[[Rakvag port 2006.jpg|thumb|400px|right|Råkvåg port in the summer of [[2006]] (click for bigger picture)]]
'''Råkvåg''' eller '''Råkvågen''' är en [[tätort]] i [[Rissa kommun]], belägen på halvön [[Fosen]] i länet [[Sør-Trøndelag]] i landskapet [[Trøndelag]] i landsdelen Midt-Norge i Kungariket Norge. Råkvåg ligger på den södra sidan av Nordfjorden i
'''Råkvåg''' eller '''Råkvågen''' är en [[tätort]] i [[Rissa kommun]], belägen på halvön [[Fosen]] i länet [[Sør-Trøndelag]] i landskapet [[Trøndelag]] i landsdelen Midt-Norge i Kungariket Norge. Råkvåg ligger på den södra sidan av Nordfjorden i
Stjørnfjorden.
Stjørnfjorden.

Versionen från 9 september 2010 kl. 11.11

[[Rakvag port 2006.jpg|thumb|400px|right|Råkvåg port in the summer of 2006 (click for bigger picture)]] Råkvåg eller Råkvågen är en tätort i Rissa kommun, belägen på halvön Fosen i länet Sør-Trøndelag i landskapet Trøndelag i landsdelen Midt-Norge i Kungariket Norge. Råkvåg ligger på den södra sidan av Nordfjorden i Stjørnfjorden. Råkvåg har 243 invånare(1 januari 2009), och är omtalat i boken ”Vakrest i landet”; utgiven för ”Norges Turistråd” (NORTRA) år 1991, nuvarande ”Innovasjon Norge” - som ett utav Norges tjugo bäst bevarade tätorter.

Historik

Namnet Råkvåg stammar från ordet "råk" som betyder kreaturstig. Fynd har visat att det var en bosättning i Råkvåg under vikingatiden. Gården Hals, nu Råk, var i kyrkans egendom under 13 och 1400-talet. På 1600-talet var Råk under adelsätet Austrått på Ørlandet(runt 50 km väst om Råkvåg)och blev friköpt år 1773. Namnet Råkvåg nämns för första gången runt år 1750. En annan stavningsform är: Raakvaag respektive Raakvaagen.

Råkvåg har upplevat tillväxt och tillbakagång i takt med svängningarna av förekomsten av sill. Den första glanstiden inleddes runt år 1600. Den sista halvdelen av 1800-talet och fram tills 1920-30-talet var också en rik uppgångstid. Då var bryggorna i Råkvåg en livlig mittpunkt för fiske och sjönäring. Äldre folk minns ännu tiden då båtarna låg så tätt att det gick att gå torrskodd över hamninloppet Vågen. Stjørnfjorden räknades som en utav landets bästa sillfjordar, och år 1914 blev en konservfabrik erkänd i Råkvåg. Den drevs under tjugo års tid. Husmödrarna i Råkvåg utgjorde en viktig del utav arbetsstyrkan och utförde också saltning och sillförädling.

Råkvåg är ett klassiskt exempel på utflyttning i efterkrigstidens Norge, och på 1960-talet och fram tills slutet på 1970-talet sjönk folkantalet. Men från mitten av 1980-talet kom bygden ut ur denna dvala, och det var satsningen på kultur som skulle giva nya livsförusättningar och skapa en ny ljus syn på livet i Råkvåg.

Nutid

Grunden för en, vad man jämför med, stor turism är att Råkvåg har den längsta båthuslängan utanför städer i Norge. Flera utav båthusen blev byggda under slutet av 1800-talet. I tillägg ligger Råkvåg i det som en gång var ett utav landets bästa fjordar för sillfiske, nämligen Stjørnfjorden. Med det som anhålles «Råkvåg Anno 1930» - årets största begivenheter, varje år den sista helgen i juli. Med de många båtgästerna tripplas antalet människor i då Råkvåg. I juli 1989 besökte även det dåvarande norska kronprinsparet Råkvåg. Sommaren i Råkvåg bjuder på flotta upplevelser. I bryggorna är sillgarn och tunnor utbytta av restauranger, museum, konst, kulturutställnigar - och på Vågen är det snart lika tätt med fritidsbåtar av ny och gammal årgång, där det tidigare låg fiskebåtar.

Kända personer ifrån Råkvåg

Referenser

  • "Vakrest i landet" - Cappelen forlag 1991

Externa länkar