[go: nahoru, domu]
Hoppa till innehållet

Ribbing (adelsätt)

Från Wikipedia
Version från den 28 oktober 2020 kl. 22.48 av YesDi (Diskussion | Bidrag)
Adliga ätten Ribbing
Ätten Ribbings stamvapen
AdladSvensk uradel
Utgrenad iGrevliga och friherrliga ätterna Ribbing
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1625
Gradadlig ätt nr 15
Grevliga ätten Ribbing
Förgrenad urfriherriga ätten Ribbing af Koberg
UpphöjdGrevlig 1778
StamfarFredrik Ribbing
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1778
GradGrevlig ätt nr 98
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1884
SvärdssidanAdolphe de Leuven
Friherriga ätten Ribbing af Zernava
Förgrenad urAdliga ätten Ribbing
UpphöjdFriherrig 1654
StamfarPer Ribbing
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1654
GradFriherrig ätt nr 40
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1882

Ribbing är en månghövdad svensk uradelsätt vars historia enligt osäkra källor påstås gå tillbaka till 900-talet. Den 31 december 2013 var 254 personer med efternamnet Ribbing bosatta i Sverige. Av dessa tillhör hälften den adliga ätten. Ätten Ribbing antas vara gren av Porseätten, på grund av att de tillhör sjöbladsätterna.

vapen: en blå vapensköld med tre gula sjöblad.

Historia

En halländsk Ribbingssläkt omtalas första gången 1295, i ett brev daterat i Lund den 23 juli. I detta brev skänker Seved Knutsson sin gård i Halmstad till en Nils Tynde. I brevet finns Seved Knutssons sigill med hans vapen bestående av tre sjöblad; dessa har kommit att ingå i ribbingarnas vapen. År 1302 fråndömdes Seved Knutsson sitt arv efter brodern Arvid, och kallas då Sigvid Ribbing.

En Sigvid Bengtsson som 1314 var häradshövding i Marks härad brukar även Sjöbladsvapnet. Han har antagits varit far till en Knut Sigvidsson (död efter 1341) som även brukade ägde jord i Marks härad och på sin gravsten i Värnhems kloster förde samma vapen.[1] Han har förmodats ha varit far till en Knut Sigvidsson (död tidigast 1341), som förde samma vapen enligt sin gravsten i Värnhems kloster och hade fäderneärvd jord i Marks härad. Dennes hustru Elena Abjörnsdotter (sparre) var halvsyster till ätten Oxenstiernas anfader frälsemannen Nils Torstensson. Han har identifierats med den Knut Sigvidsson vilken liksom sin bror Bengt Sigvidsson tillsammans med bland andra Knut Porse 1325 utfärdade brev om förlikning med den nederländska staden Kampen, där en gemensam släkting till dem blivit dräpt.[2]

Sigvid Ribbings relationer till de ovan beskrivna Ribbingarna är okänd.[1]

Den svenska Ribbingsläkten omtalas första gången i början av 1400-talet. Den tidigast säkert fastslagne ättligen till nuvarande släkt är häradhövdingen i Marks härad i Västergötland, Peder Ribbing (död efter 1474).[3] Släkten introducerades i riddarhuset 1625 som ätt nummer 15.

Grenar

I nutiden så finns det två olika grenar av släkten Ribbing, Ulfsnäsgrenen och Österbygrenen. De andra grenarna som fanns förut har dött ut med tiden. Släkten Ribbing har även blivit introducerad som friherrar med grenarna Ribbing af Zernava (nr 40) och Ribbing af Koberg (nr 216). Ribbing af Zernava utgick år 1882 och Ribbing af Koberg utgick 1883. En släktgren introducerades även som grevlig ätt år 1779 men utgick 1792.

Stamtavla över kända ättlingar

Äldre generationerna

Österby ättegren

  • Erik Ribbing (1577–1623), kammarjunkare, häradshövding, son till Peder Ribbing f 1544 (se ovan)
    • Gustaf Ribbing (1613–1693), landshövding
      • Bengt Ribbing (död 1722), överste
        • Gustaf Ribbing (1687–1737), överstelöjtnant
          • Bengt Reinhold Ribbing (1729–1794), löjtnant
            • Carl Gustaf Ribbing (1769–1827), major
            • Boo Gustaf Ribbing (1785–1850), hovpredikant
    • Bengt Ribbing (död 1642), kapten, stamfader för Vargarns ättegren (se nedan)

Ulvsnäs ättegren

  • Christoffer Ribbing (1583–1655), ståthållare, son till Peder Ribbing (se ovan)
    • Arvid Ribbing (1620–1678), överste
      • Per Ribbing (1662–1727), kapten
        • Arvid Gustaf Ribbing (1709–1789), fänrik
          • Per Ribbing (1750–1829), kapten
            • Seved Ribbing (1784–1819), häradshövding
            • Bengt Ribbing (1789–1866), ryttmästare
              • Carl Ribbing (1826–1899), hovmarskalk
                • Bo Ribbing (1858–1936), överstelöjtnant
                • Gustaf Ribbing (1862–1918), läkare
                  • Dag Ribbing (1898–1980), arkitekt
                    • Lennart Ribbing (1927–1993), arkitekt
                      • Anna Ribbing (född 1964), författare, producent och kulturvetare
                  • Hans Ribbing (1908–1972), läkare, en tid gift med Barbro Ribbing (ogift Lieberg, 1920–2004), skådespelare
            • Arvid Ribbing (1794–1865), häradshövding

Vargarns ättegren (en gren av Österbygrenen)

  • Bengt Ribbing (död 1642), kapten, stamfader för Vargarns ättegren, son till Erik Ribbing (se Östergygrenen)
    • Johan Ribbing (död 1700), generalmajor
      • Bengt Johansson Ribbing (1686–1741), friherre (1731), generalmajor, landshövding, friherrliga ätten Ribbing af Koberg
        • Fredrik Ribbing af Koberg, greve Ribbing (1721–1783), greve (1778), riksråd, grevliga ätten Ribbing
          • Adolph Ribbing, senare Adolph de Leuven (1765–1843), greve, politiker, landsförvisad efter att deltagit i mordet på Gustav III

Grensholms ättegren

  • Sven Ribbing (1588–1640), hovråd, stamfader för Grensholms ättegren, son till Seved Svensson Ribbing (se ovan)
    • Ture Ribbing (1619–1656), landshövding

Kronologisk lista

Gifta och infödda i ätten i kronologisk ordning

  • Peder Ribbing (1400-talet) – levde 1396, var väpnare och gjorde pilgrimsresa till Jerusalem 1402. I Sverige var han lagman över Lappmarken.
  • Knut Pedersson Ribbing – födelseår okänt, död 1518, var en svensk väpnare, riksråd, häradshövding i Marks härad, Västergötland, lagman i Norrland. Son till Peder Pedersson Ribbing och Kristin Gustavsdotter Sparre (Tre Rosor).
  • Lindorm Knutsson Ribbing – födelseår okänt, avrättad 23 december 1521 av Kristian II tillsammans med sina två minderåriga barn, i efterdyningarna av Stockholms blodbad.
  • Sven Knutsson Ribbing – Sven Knutsson Ribbing, ägare till Fästereds gods. död 1577
  • Nils Knutsson Ribbing – död 1580. Son till Knut Pedersson Ribbing och Kerstin Gustavsdotter Stierna.
  • Bengt Svensson Ribbing – född 1541, död 1594, riksråd.
  • Seved Ribbing – född 1552, död 1613, riksråd och riksskattmästare
  • Peder Ribbing (1544–1604) – ståthållare
  • Lindorm Ribbing – född 25 april 1569 på Svansö säteri i Älvsborgs län, död 1 april 1627, var en svensk inflytelserik godsägare, riksråd och militär.
  • Elisabet Ribbing – född 1 januari 1596 på Fästered, Finnekumla i f.d. Älvsborgs län, död 24 april 1662 på Klagstorp, N:a Kyrketorp i f.d. Skaraborgs län.
  • Bengt Eriksson Ribbing – född 1609, död 1653, landshövding i Jönköpings län 1645-1653.
  • Per Ribbing – född 10 juni 1606 i Vadstena, död 14 april 1664 i Boxholm, var en svensk inflytelserik godsägare, riksråd och militär.
  • Sven Ribbing – född 1 januari 1652 i Korsholm socken, Österbotten, död 20 mars 1711, begravd 4 oktober 1711 i Östra Skrukeby kyrka, Östergötland.
  • Conrad Ribbing – född 7 januari 1671 i Stockholm, död 17 oktober 1736 i Stockholm, begravd 20 oktober 1736 i Klara kyrka, var landshövding, friherre.
  • Bengt Johansson Ribbing – född 1686, död 1741, friherre (1731), generalmajor, landshövding i Göteborgs och Bohus län 1730–1741.
  • Fredrik Ribbing – född 1721, död 11 oktober 1783, greve (1778), riksråd.
  • Adolph Ribbing, senare Adolph de Leuven – född 10 januari 1765 i Stockholm, död 1 april 1843 i Paris, greve, politiker. Blev landsförvisad efter att deltagit i mordet på Gustav III.
  • Sigurd Ribbing – född 1816, död 1899, professor och riksdagsman
  • Gerd Ribbing – född Rehn 1889 i Spånga församling i Stockholm var en svensk författare, journalist och etikettexpert.
  • Dag Ribbing – född 1898, död 1980, arkitekt vid bland annat Kooperativa Förbundets arkitektkontor.
  • Stig Ribbing – född 15 januari 1904 i Jönköping, död 28 september 2002 i Stockholm. Svensk pianist, pianopedagog och professor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
  • Barbro Ribbing – född Barbro Lieberg 5 juli 1920 i Göteborg, svensk skådespelare.
  • Magdalena Ribbing – född 30 juli 1940 i Oscars församling i Stockholm, död 29 september 2017, svensk författare, journalist, etikettexpert och föreläsare.

Noter

  1. ^ [a b] [1]
  2. ^ Ribbing, släkt Svenskt Biografiskt Lexikon
  3. ^ Nationalencyklopedin, CD-utgåvan 2000

Källor

  • Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085  Adliga ätten Ribbing nr 15
  • Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085  Grevliga ätten Ribbing nr 98
  • Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085  Friherrliga ätten Ribbing af Koberg nr 216
  • Ribbing, släkt Svenskt Biografiskt Lexikon
  • Ribbing, Magdalena (2006). Den vackre kungamördaren Adolph Ludvig Ribbing 
  • Ribbing, Magdalena (1995). Ätten Ribbing : 700 år i Sveriges historia 
  • Sveriges Adelskalender 2010 s 662–666
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ribbing_(adelsätt)&oldid=48397536”