Strandkål
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Strandkål | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Kålordningen Brassicales |
| Familj | Korsblommiga växter Brassicaceae |
| Släkte | Krambar Crambe |
| Art | Strandkål C. maritima |
| Vetenskapligt namn | |
| § Crambe maritima | |
| Auktor | Linné, 1753 |
Strandkål (Crambe maritima) är en art i familjen korsblommiga växter.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Strandkålen är en flerårig, kal ört, upp till 80 cm hög med ett både djupgående och utbrett rotsystem. Bladen är stora, krusiga och blågröna, de nedre har långa skaft. Blommorna är vita och har fyra kronblad. De sitter i välförgrenade blomställningar. Strandkål blommar i juni-juli. Fruktskidorna är stora och tvåledade. Den nedre leden är förkrympt och steril, medan den övre är nästan klotrund och innehåller det enda fröet. Frukten faller oöppnad.
Som andra arter korsblommiga växter angrips den av kålfjäril.
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Den växer på stränder vid västkusten, Östersjön, Atlanten och Svarta havet. I Sverige finns strandkål framför allt vid västkusten, de södra kusterna och Hanöbukten inklusive de stora öarna. Mer sällsynt förekommer den också upp till Uppsala. Dess naturliga hemvist är stränder med sten eller mycket sand, ofta vid ilandfluten tång, som den får näring från i denna annars mycket näringsfattiga miljö.
Strandkål är fridlyst i Blekinge och i Gotlands län.[1]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Artnamnet maritima (lat.) betyder "växer vid havet".
Användning
[redigera | redigera wikitext]Strandkålen odlas, framför allt i England, som delikatess. Bladen kan blekas och används som sparris. Unga blad och skott kan användas som spenat, smaken är nötliknande.
Synonymer
[redigera | redigera wikitext]- Caulis maritimus (L.) E.H.L.Krause, 1900
- Cochlearia maritima (L.) Crantz, 1769
- Crambe pontica Steven, 1869
- Crucifera maritima (L.) E.H.L.Krause, 1902
- Crucifera matrah (L.) E.H.L.Krause, 1902
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Fridlysta blomväxter, ormbunkar, lummer-, fräken- och barrväxter”. Naturvårdsverket. 13 juni 2016. Arkiverad från originalet den 27 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170327053624/https://www.naturvardsverket.se/upload/var-natur/djur-och-vaxter/fridlyst/fridlysta-blomvaxter/artlista-fridlysta-blomvaxter.pdf. Läst 26 september 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran
- Strandkål i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- IPNI • International Plant Names Index
- Mansfeld's World Database of Agricultural and Horticultural Crops
Wikimedia Commons har media som rör Strandkål.
