[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Sverkerska ätten: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
städ
Länkar. Korrektur
Rad 1: Rad 1:

{{Adelsätt
{{Adelsätt
|släktnamn =Sverkerska ätten
|släktnamn =Sverkerska ätten
|bild =Helen of Sweden (1190s) heraldry 1725 drawing.jpg
|bild =Helen of Sweden (1190s) heraldry 1725 drawing.jpg
|vapenbeskrivning =[[Helena Sverkersdotter]]s heraldiska figur<ref>''Ättartal för Swea och Götha konungahus'' J. F. Peringskiöld, Stockholm 1725</ref>
|vapenbeskrivning =[[Helena Sverkersdotter]]s heraldiska figur<ref>''Ättartal för Swea och Götha konungahus'' J. F. Peringskiöld, Stockholm 1725</ref>
|bild2=
|bild2 =
|bildbeskrivning2=
|bildbeskrivning2 =
|förgrenad =
|förgrenad =
|ursprung =
|ursprung =
Rad 13: Rad 12:
|sätesgård =
|sätesgård =
|adlad =
|adlad =
|andra_namn=
|andra_namn =
|framstående=Svenska kungar från Sverkerska ätten:
|framstående=svenska kungar från den Sverkerska ätten:
*[[Sverker den äldre]]<br>(Sverker I)
*[[Sverker den äldre]]<br>(Sverker I)
*[[Karl Sverkersson]]<br>(Karl I, ibland oegentligt kallad ''Karl VII'')
*[[Karl Sverkersson]]<br>(Karl I, ibland oegentligt kallad ''Karl VII'')
*[[Sverker den yngre]]<br>(Sverker II)
*[[Sverker den yngre]]<br>(Sverker II)
*[[Johan Sverkersson]]<br>(Johan I)
*[[Johan Sverkersson]]<br>(Johan I)
|utgrenad=
|utgrenad =
|introducerad =
|introducerad =
|värdighet =
|värdighet =
Rad 26: Rad 25:
|sista_manliga_medlem =[[Johan Sverkersson]] (d. 1222)
|sista_manliga_medlem =[[Johan Sverkersson]] (d. 1222)
|sista_kvinnliga_medlem =[[Helena Sverkersdotter]]?, [[Margareta Sverkersdotter]]? (furstinna av [[Rügen]]),
|sista_kvinnliga_medlem =[[Helena Sverkersdotter]]?, [[Margareta Sverkersdotter]]? (furstinna av [[Rügen]]),
eller den eventuella, ifrågasatta Sverkersdottern [[Kristina, furstinna av Mecklenburg]]
eller den möjligt, ifrågasatta Sverkersdottern [[Kristina, furstinna av Mecklenburg]]
}}
}}
'''Sverkerska ätten''' var en av två ätter som innehade regeringsmakten i [[Sverige]] mellan [[1130]] och [[1250]] och som kämpade om den mot den [[Erikska ätten]] från [[1150-talet]] till [[1220-talet]]. Namnet kommer av den första kungen ur ätten, [[Sverker den äldre]] och den utslocknade på manssidan [[1222]] med [[Johan Sverkersson]].
Den '''Sverkerska ätten''' var en av två [[ätt]]er som innehade regeringsmakten i [[Sverige]] mellan åren [[1130]] och [[1250]] och som kämpade om den mot den [[Erikska ätten]] från [[1150-talet]] till [[1220-talet]]. Namnet kommer sig av den första kungen ur ätten, [[Sverker den äldre]], och den utslocknade på manssidan [[1222]] med [[Johan Sverkersson]].


Under Sverker den äldres tid ska den hedniska gudstjänsten ha upphört i Sverige. Man lät dessutom anlägga flera kloster, såsom [[Alvastra kloster|Alvastra]] i [[Östergötland]], [[Nydala kloster|Nydala]] i [[Småland]] samt [[Varnhems kloster|Varnhem]] och [[Gudhem]] i [[Västergötland]], där [[munk]]ar och [[Nunna|nunnor]] ogifta skulle tillbringa sitt liv med att tjäna [[Gud]]. Man började också inrätta [[biskopsstift]].
Under Sverker den äldres tid ska den [[Hedendom|hedniska]] gudstjänsten ha upphört i Sverige. Man lät dessutom anlägga flera [[kloster]], såsom [[Alvastra kloster|Alvastra]] i [[Östergötland]], [[Nydala kloster|Nydala]] i [[Småland]] samt [[Varnhems kloster|Varnhem]] och [[Gudhem]] i [[Västergötland]], där [[munk]]ar och [[Nunna|nunnor]] ogifta skulle tillbringa sitt liv med att tjäna [[Gud]]. Man började också inrätta [[biskopsstift]].


Ett påvligt sändebud, [[kardinal]]en [[Hadrianus IV|Nicolaus Albanus]], kom [[1153]] till [[Sverige]] för att inviga en [[ärkebiskop]], men [[svear]] och [[götar]] kunde inte komma överens om huruvida ärkestiftet skulle ha sitt säte i [[Linköping]] eller [[Gamla Uppsala]]; därför lämnade kardinalen vid sin hemresa kvar [[Pallium|palliet]] hos ärkebiskopen i [[Lund]].
Ett påvligt [[sändebud]], kardinalen [[Hadrianus IV|Nicolaus Albanus]], kom år [[1153]] till [[Konungariket Sverige|Sverige]] för att inviga en [[ärkebiskop]], men [[svear]] och [[götar]] kunde inte komma överens om huruvida ärkestiftet skulle ha sitt [[säte]] i [[Linköping]] eller [[Gamla Uppsala]]; därför lämnade [[kardinal]]en vid sin hemresa kvar [[Pallium|palliet]] hos ärkebiskopen i [[Lund]].


Svenska kungar från Sverkerska ätten:
Svenska kungar från den Sverkerska ätten:
*[[Sverker den äldre]] (Sverker I)
*[[Sverker den äldre]] (Sverker I)
*[[Karl Sverkersson]] (Karl I, ibland oegentligt kallad ''Karl VII'')
*[[Karl Sverkersson]] (Karl I, ibland oegentligt kallad ''Karl VII'')
Rad 42: Rad 41:
<gallery>
<gallery>
Fil:Karl Sverkerssons sigill.jpg|[[Karl Sverkersson]]s sigill
Fil:Karl Sverkerssons sigill.jpg|[[Karl Sverkersson]]s sigill
Fil:John I of Sweden coin 1725.jpg|Mynt från [[Johan Sverkersson]]s dagar.
Fil:John I of Sweden coin 1725.jpg|Mynt från [[Johan Sverkersson]]s dagar
</gallery>
</gallery>


Rad 48: Rad 47:
föregångare= [[Stenkilska ätten]]|
föregångare= [[Stenkilska ätten]]|
titel= Sveriges konungahus (i konkurrens med [[Erikska ätten]])|
titel= Sveriges konungahus (i konkurrens med [[Erikska ätten]])|
år= [[1130]][[1222]] |
år= [[1130]][[1222]] |
efterträdare= [[Bjälboätten]]
efterträdare= [[Bjälboätten]]
}}
}}

Versionen från 17 januari 2021 kl. 19.05

Sverkerska ätten
Helena Sverkersdotters heraldiska figur[1]
StamfarSverker den äldre
Framståendesvenska kungar från den Sverkerska ätten:
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1222
SvärdssidanJohan Sverkersson (d. 1222)
SpinnsidanHelena Sverkersdotter?, Margareta Sverkersdotter? (furstinna av Rügen), eller den möjligt, ifrågasatta Sverkersdottern Kristina, furstinna av Mecklenburg

Den Sverkerska ätten var en av två ätter som innehade regeringsmakten i Sverige mellan åren 1130 och 1250 och som kämpade om den mot den Erikska ätten från 1150-talet till 1220-talet. Namnet kommer sig av den första kungen ur ätten, Sverker den äldre, och den utslocknade på manssidan 1222 med Johan Sverkersson.

Under Sverker den äldres tid ska den hedniska gudstjänsten ha upphört i Sverige. Man lät dessutom anlägga flera kloster, såsom Alvastra i Östergötland, Nydala i Småland samt Varnhem och Gudhem i Västergötland, där munkar och nunnor ogifta skulle tillbringa sitt liv med att tjäna Gud. Man började också inrätta biskopsstift.

Ett påvligt sändebud, kardinalen Nicolaus Albanus, kom år 1153 till Sverige för att inviga en ärkebiskop, men svear och götar kunde inte komma överens om huruvida ärkestiftet skulle ha sitt säte i Linköping eller Gamla Uppsala; därför lämnade kardinalen vid sin hemresa kvar palliet hos ärkebiskopen i Lund.

Svenska kungar från den Sverkerska ätten:

Företrädare:
Stenkilska ätten
Sveriges konungahus (i konkurrens med Erikska ätten)
11301222
Efterträdare:
Bjälboätten


Källor

  1. ^ Ättartal för Swea och Götha konungahus J. F. Peringskiöld, Stockholm 1725