[go: nahoru, domu]
Hoppa till innehållet

Sickan Carlsson

Från Wikipedia
Sickan Carlsson
Sickan Carlsson 1965
FöddSickan Anna-Greta Carlsson
12 augusti 1915
Katarina församling, Södermalm, Stockholm, Sverige
Död2 november 2011 (96 år)
Högalids församling, Södermalm, Stockholm, Sverige
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragSkådespelare, sångare
År som aktiv1932—1992
MakeGösta Reuter (1939–1945)
Åke Rapp (1945–1955)
Sölve Adamsson (1958–1987)
Barn1 dotter[1]
UtmärkelserHedersguldbagge 2005

Sickan Anna-Greta Carlsson Adamsson[2], född Carlsson 12 augusti 1915 i Katarina församling, Stockholm, död 2 november 2011 i Högalids församling, Stockholm, var en svensk skådespelare och sångare.

Uppväxt

Carlsson var dotter till typografen Witus Carlsson och affärsexpediten Siri Lindblom. Hon var det enda barnet och växte upp på Södermalm och Östermalm i Stockholm. Sitt förnamn Sickan fick hon efter sin fars favoritskådespelare Sickan Castegren. Som ung hjälpte hon till i sin fasters mjölkaffär i Gamla stan.[3]

I tioårsåldern framträdde Carlsson för första gången i radio. Tillsammans med väninnan Birgit Tengroth sjöng hon Alice Tegnérs visa "Blåsippor" i radioprogrammet Barnens brevlåda som leddes av Sven Jerring.[4] På hösten 1930 medverkade hon första gången i Typografförbundets amatörrevy Typernas revy på Gröna Lund. Där blev hon tillfrågad av Södra teaterns chef Björn Hodell om hon ville medverka i teaterns revy samma höst men Carlssons mor sade nej eftersom hennes dotter fortfarande gick i skolan. Carlsson medverkade även i fackföreningens revy följande höst och blev då uppringd av chefen för IRE-film, Olof Thiel, som bad henne komma och provspela för huvudrollen i En stulen vals (1932). Huvudrollen gick dock till Aino Taube men Carlsson fick istället en biroll i filmen.[5]

Karriär

Vid 16 års ålder slutade Carlsson skolan och efter ett kort gästspel på Naima Wifstrands teater på Vattugatan började hon på Södra teatern i oktober 1932. Hennes första pjäs var lustspelet Vi som går köksvägen mot Thor Modéen och Birgit Chenon. Därefter medverkade hon i Södrans nyårsrevy 1933, Ett leende år. I februari 1933 skrev hon ett treårigt elevkontrakt med Svensk Filmindustri. Hennes första film för SF var Kära släkten (1933) med Gösta Ekman och Tutta Rolf. Med dubbla engagemang fick hon spela in film på dagarna och spela revy på kvällarna.[6]

På hösten 1935 fick hon engagemang för att turnera med det franska lustspelet Kokottskolan med Karl Gerhard och Zarah Leander och medverkade också i Karl Gerhards nyårsrevy för 1936, Köpmännen i Nordens Venedig på Folkan.[7] Hon medverkade därefter i en eller två Karl Gerhard-revyer varje år förutom flera filminspelningar om året.

Under 1940-talet var hon en ofta anlitad filmskådespelare, under kontrakt hos Svensk Filmindustri. I filmer av det lättare slaget hade hon ofta motspelare som Thor Modéen eller Åke Söderblom.

År 1945 gjorde hon sin första film med Schamyl Bauman som regissör. Under tio års tid gjorde de åtta filmer, filmer som slog kassarekord. Sickan Carlsson var den stora stjärnan och fick 20 000 kronor i gage per film. I deras andra film tillsammans, Skolka skolan (1949) spelade hon en 19-årig skolflicka fast hon själv då var 34 år.[8]

Sickan Carlsson i början av 1930-talet.

I början av 1950-talet började Carlsson medverka i radioprogrammet Dagens revy, en revy som sändes varje vecka och som skrevs av Gösta Bernhard och Stig Bergendorff.[9] Under 1950-talet medverkade hon tillsammans med Kar de Mumma i radioprogrammet Sickan och Kar de Mumma som sändes varje vecka.[10]

I mitten av 1950-talet tog Hasse Ekman över efter Schamyl Bauman och det blev en handfull filmer däribland Sjunde himlen (1956), Med glorian på sned (1957) och Fröken Chic (1959). När Ingmar Bergman 1958 hade frågat henne om hon ville tjänstgöra vid Malmö Stadsteater tackade hon nej. I Alf Kjellins Lustgården (1961) – med manus av Ingmar Bergman – fick hon en mer dramatisk roll som den ogifta servitrisen Fanny, vars dotter spelades av Bibi Andersson.[11] Lustgården blev hennes sista stora roll. Under 1961–1963 spelade hon teater på Intima teatern i Stockholm med Hasse Ekman som regissör och 1967 och 1968 medverkade hon i Kar de Mumma-revyn på Folkan.[12] Hennes sista långfilm var Charlotte Löwensköld (1979), där hon spelade en dramatisk roll som prostinna.

Sickan lanserade många filmmelodier som gavs ut på skivor, bland annat Löjtnantshjärtan, Jag ska sjunga för dig och hennes signaturmelodi Jag är så glittrande glad.

I början av 1990-talet medverkade hon i tv-serien Kusiner i kubik och gjorde framträdanden för pensionärsföreningar tillsammans med Annalisa Ericson. För sin filmkarriär erhöll hon 2005 en hedersguldbagge.[13]

Privatliv

I september 1939 gifte sig Carlsson med skeppsredaren Gösta Reuter i Engelbrektskyrkan i Stockholm. Året efter föddes dottern Ingegerd. Äktenskapet upplöstes och 1945 gifte hon sig med biodirektören Åke Rapp. År 1955 skilde paret sig. År 1958 gifte hon sig med direktör Sölve Adamsson,[14] och förblev gift till makens bortgång 1987. År 2011 avled hon på Borgarhemmet på Södermalm i Stockholm.[15] Sickan Carlsson är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[16]

Filmografi

1932 – Jag gifta mig – aldrig 1932 – En stulen vals 1933 – Kära släkten 1934 – Simon i Backabo 1934 – Sången till henne 1935 – Kärlek efter noter 1935 – Smålänningar 1937 – Klart till drabbning 1937 – O, en så'n natt! 1937 – Ryska snuvan 1938 – Bara en trumpetare 1938 – Blixt och dunder 1939 – Rena rama sanningen 1939 – Åh, en så'n grabb 1939 – Landstormens lilla Lotta 1940 – Gentleman att hyra 1941 – I natt – eller aldrig 1941 – Landstormens lilla argbigga 1942 – Löjtnantshjärtan 1942 – Flickan i fönstret mitt emot 1942 – Djurgårdsmässan 1943 – En flicka för mej 1943 – Djurgårdsmässan 1944 – Gröna hissen 1944 – Hans officiella fästmö 1945 – Flickorna i Småland 1946 – Det glada kalaset 1947 – Bröllopsnatten 1947 – Pappa sökes 1948 – Livet på Forsbyholm 1949 – Jungfrun på Jungfrusund 1949 – Skolka skolan 1950 – Min syster och jag 1950 – Frökens första barn 1951 – Puck heter jag 1952 – En fästman i taget 1952 – Klasskamrater 1952 – Kronans glada gossar 1952 – Klackarna i taket 1954 – Dans på rosor 1955 – Älskling på vågen 1956 – Sjunde himlen 1957 – Med glorian på sned 1958 – Du är mitt äventyr 1959 – Fröken Chic 1959 – Himmel och pannkaka 1961 – Lustgården 1965 – Niklasons (TV-serie) 1972 – Anderssonskans Kalle 1973 – Bröllopet 1973 – Anderssonskans Kalle i busform 1979 – Charlotte Löwensköld 1981 – Pappa och himlen 1982 – Strul 1983 – Öbergs på Lillöga (TV-serie) 1992 – Kusiner i kubik (TV-serie)

Scenroller (urval)

Referenser

Sickan Carlsson och George Fant i filmen Landstormens lilla argbigga 1941.

Noter

  1. ^ Wigardt, Gaby (2 november 2011). ”Sickan Carlsson har avlidit”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/sickan-carlsson-har-avlidit_6604494.svd. Läst 2 november 2011. 
  2. ^ I många uppslagsverk, inklusive Myggans nöjeslexikon uppges felaktigt att Sickan skulle vara ett artistnamn. I förteckningen över födda 1915 i Katarina församling står nämligen Sickan Anna-Greta.
  3. ^ Carlsson (1977), s. 9–14.
  4. ^ Carlsson (1977), s. 34–36.
  5. ^ Carlsson (1977), s. 51–57.
  6. ^ Carlsson (1977), s. 69–78.
  7. ^ Carlsson (1977), s. 95–98.
  8. ^ Carlsson (1977), s. 156.
  9. ^ Carlsson (1977), s. 128.
  10. ^ Carlsson (1977), s. 220.
  11. ^ Carlsson (1977), s., 229–231.
  12. ^ Carlsson (1977).
  13. ^ ”Sickan Carlsson död”. Sveriges Radio. 2 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4779362. Läst 2 november 2011. 
  14. ^ Carlsson (1977), s. 188–204.
  15. ^ Rundkvist, Fredrik; Bergfeldt, Carina (2 november 2011). ”Sickan Carlsson har avlidit”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13877760.ab. Läst 2 november 2011. 
  16. ^ Hitta graven

Tryckta källor

Externa länkar

Sickan Carlsson på Internet Movie Database (engelska)


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sickan_Carlsson&oldid=30353140”