[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin (1968)

Från Wikipedia
Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin
Genrebarnfilm
RegissörMille Schmidt[1][2]
ManusförfattareGustaf Molander[2]
Baserad påTant Grön, tant Brun och tant Gredelin av Elsa Beskow[1]
I större rollerBerit Tancred
Ittla Frodi
Gun-Britt Öhrström
Håkan Westergren
Ingvar Axelsson
Eva Hassellöf
Gösta Prüzelius
Sanna Ekman
BerättareÅke Falck[2]
KompositörFolke Erbo[2]
FotografÅke Dahlqvist[2]
ScenografLennart Larsson[2]
Teknisk information
ProduktionsbolagOmegafilm[1][2]
DistributionSandrew Film & Teater AB[1]
Premiär1968 (Sverige)[1][2]
Speltid50 minuter
LandSverige[1][2]
Språksvenska[2]
FöregångareTant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin
UppföljareTant Bruns födelsedag
Mer information
SFDb

Redigera Wikidata

Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin är en TV-teaterproduktion visad på Sveriges Television år 1968, baserad på Elsa Beskows bok med samma titel.

Detta är den första i en serie Elsa Beskow-filmatiseringar på Sveriges Television i regi av Mille Schmidt. Produktionerna är gjorda likt sagoaktiga, illustrerande stumfilmer med berättarröst, som läser direkt ur sagoböckerna om de tre systrarna med olikfärgade kläder, boende i ett gemensamt hus i det sena 1800-talets fridfulla småstadsmiljö och med farbror Blå som återkommande gäst. Filmen premiärvisades i två delar med början på julafton och fortsättning dagen därpå.[3]

Handlingen består i att systrarna tant Grön, tant Brun och tant Gredelin blir bestulna på sin hund, Prick, av en positivhalare. De möter de föräldralösa barnen Petter och Lotta som hittat hunden, och tanterna blir så glada att de låter Petter och Lotta flytta hem till dem.

  1. ^ [a b c d e f] Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin, Svensk Filmdatabas, läs online, läst: 9 januari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin, Svensk mediedatabas (på engelska), Statens ljud- och bildarkiv, läs online, läst: 9 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dagens Nyheter, 24 december 1968, sid.27

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]