Viken (historiskt område): Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 2 oktober 2017 kl. 20.33

För andra betydelser, se Viken.

Viken, på norska även Vigen(nynorska: Vika/Viki) och på fornvästnordiska Vík/Víkin) är ett äldre namn på Bohuslän(norska: Båhuslen), vilket dock under olika tider givits olika betydelse. Vissa anser det gäller i första hand för norra Bohuslän, vilket motsägs av teorin om Ranrike som avsåg norra Bohuslän. Som tidigast avsåg begreppet hela kusten kring Oslofjorden och området öster om Skagerrak, motsvarande dagens fylken Vestfold i nordväst; Akershus och Östfold samt dagens Bohuslän till Göta älv i sydöst hela Hisingen inräknat. Invånarna i Viken benämndes vikvärjar (eller vikmän), enligt Västgötaskolans lära vikingar.

Förvaltningshistorik

Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän lagmansdömet (norska lagmannsdømme) Viken. Vid kung Sverre Sigurdssons (omkring 1150–1202) indelning av Norge i sysslor (på norska även sysla) under slutet av 1100-talet, delades Ranrike som idag är Bohuslän i Ranrikesyssel och Älvsyssel. Vid kung Håkon Magnussons (1270–1319) indelning i fehirdsler (uppbördsområde, fögderi) under början av 1300-talet sammanfördes dessa båda sysslor i Båhus fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två fögderier(norska: fogderi, nynorska: futedømme): Nordviken (eller Norrviken) och Sunnerviken. Vad gäller historisk länsindelning har Viken vid olika tider lytt under antingen Borgarsyssel (på norska även Borgarsysla, med säte i Sarpsborg), eller Bohus. Under vissa perioder bildade Viken eget län med säte dels i Karlsborg, dels i Olsborg.

Viken sträckte sig från Svinesund i norr till Havstensfjorden och Bäveån, vid Uddevalla i söder. Nordviken bestod av skeppsredorna(norska: skipreide) Qville, Luderlag, Bullern (eller Jordherra) och Vettehärad; efter freden i Roskilde 1658 häraderna Kville, Tanum, Bullaren och Vette. Sunnerviken bestod av skeppsredorna Lane, Tunge, Sörbygden, Stangenäs och Sotenäs; sedermera häraderna med i stort samma namn: Lane, Tunge, Sörbygden, Stångenäs och Sotenäs.

Namnet Viken har i plural förekommit inom Svenska kyrkans organisation: Vikornes norra kontrakt och Vikornes södra kontrakt i Göteborgs stift, i huvudsak motsvarande Nordviken respektive Sunnerviken. Perioden 1658–1693 hörde Vikorne som ett kontrakt till Karlstads stift. Under den norska tiden utgjorde detta kontrakt prosteriet(norska: prosti) Ranrike inom Oslo bispedømme.

Historia

Under Karl Knutsson (Bonde):s (1408 eller 1409–1470) utbrytning av Sverige ur Kalmarunionen 1448–1457 besatte han från 1455 Bohuslän utom Bohus fästning. I samband med detta uppfördes Karlsborg, vid Ranrikes traditionella tingsplats strax söder om nuvarande Hamburgsund, under befäl av marsken Tord Karlsson Bonde. Redan år 1456 mördades Tord Bonde av sin slottsfogde och Bohuslän återgick till unionen.

Vid riksföreståndaren Sten Sture den äldres (ca 1440–1503) och Svante Nilsson Stures (1460–1512) uppror 1501 mot unionskungen Hans (1455–1513) blev Bohuslän på nytt en arena. Den svensksinnade frälsemannen Nils Ragvaldsson (död 1505), kontrollerade den större delen av landskapet och innehade bland annat Åby säteri och Kastelle kloster. År 1503 fick han Dalsland i förläning av Svante Nilsson. Säte blev det nyuppförda Olsborg vid Södra Bullaresjön. Året därpå intogs dock Olsborg under ledning av Otte Rud (död 1510), hövitsman på Bohus.

I samband med tronskiftet mellan Kristian II(danska: Christiern II) 1481–1559) och Fredrik I(danska: Frederik I) 1471–1533 besattes Viken år 1523 av en svensk styrka under ledning av Ture Jönsson Tre rosor (död 1532) och Nils Olofsson Vinge (1486–1529). Vid Malmö recess 1524 erkändes Viken som svenskt. Till 1526 styrdes länet från Olsborg, därefter från Karlsborg. När Kristian II 1531 försökte återta den danska tronen, föll Karlsborg för hans angrepp. Då han besegrades och fängslades året därpå, återgick Viken till Norge, vid tiden i en personalunion med Danmark (se Danmark-Norge).

Se även

Källor

Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876–1926
Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947–55
Nationalencyklopedin
Caplex, Cappelens nätlexikon
Carl Georg Starbäck & Per Olof Bäckström: "Berättelser ur den svenska historien", Stockholm 1885–86
Otto Sjögren: "Sveriges historia", Malmö 1938
Sten Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm med flera: "Den svenska historien", Stockholm 1966–68 (senare upplaga finns)
Alf Henrikson: "Svensk historia", Stockholm 1966, ISBN 91-0-010551-1 (senaste upplagan 2004)
Alf Åberg: "Vår svenska historia", Lund 1978, ISBN 91-27-00783-9 (senare upplagor finns)
Carl Frederik Bricka (utg): Dansk biografisk Lexikon, København 1887–1905
Sveriges Nationalatlas
Erik Lönnroth (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{olika betydelser|Viken}}
 [[Fil:Kart over Viken.png|miniatyr|Viken.]]
-'''Viken''' ([[norska]] även ''Vigen'', [[nynorska]] ''Vika''/''Viki'', [[fornvästnordiska]] ''Vík/Víkin'') är ett äldre namn på Bohuslän, vilket dock under olika tider getts olika betydelse. Vissa anser det gäller i första hand för norra [[Bohuslän]], vilket motsägs av teorin om [[Ranrike]] som avsåg norra Bohuslän. Tidigast avsåg begreppet hela kusten kring [[Oslofjorden]] och området öster om [[Skagerrak]], motsvarande dagens [[fylke]]n [[Vestfold fylke|Vestfold]] i nordväst; [[Akershus fylke|Akershus]] och [[Østfold fylke|Østfold]] samt dagens Bohuslän till [[Göta älv]] i sydöst, inklusive hela [[Hisingen]]. Invånarna i Viken benämndes ''vikvärjar'' (eller vikmän), enligt [[Västgötaskolan]]s teori ''vikingar''.
+'''Viken''', på [[norska]] även ''Vigen''([[nynorska]]: ''Vika''/''Viki'') och på [[fornvästnordiska]] ''Vík/Víkin'') är ett äldre namn på Bohuslän(norska: ''Båhuslen''), vilket dock under olika tider givits olika betydelse. Vissa anser det gäller i första hand för norra [[Bohuslän]], vilket motsägs av teorin om [[Ranrike]] som avsåg norra Bohuslän. Som tidigast avsåg begreppet hela kusten kring [[Oslofjorden]] och området öster om [[Skagerrak]], motsvarande dagens [[fylke]]n [[Vestfold fylke|Vestfold]] i nordväst; [[Akershus fylke|Akershus]] och [[Østfold fylke|Östfold]] samt dagens Bohuslän till [[Göta älv]] i sydöst hela [[Hisingen]] inräknat. Invånarna i Viken benämndes ''vikvärjar'' (eller vikmän), enligt [[Västgötaskolan]]s lära ''vikingar''.
-== Administrativ historik ==
+== Förvaltningshistorik ==
-Omkring år [[1200]] bildade det som är dagens Bohuslän [[lagmansdöme]]t (norska ''lagmannsdømme'') Viken. Vid kung [[Sverre Sigurdsson]]s (omkring [[1150]]–[[1202]]) indelning av [[Norge]] i [[syssel|sysslor]] (norska även ''sysla'') under slutet av [[1100-talet]], delades [[Ranrike]] som idag är Bohuslän i [[Ranrike]]syssel och [[Älvsyssel]]. Vid kung [[Håkon Magnusson]]s ([[1270]]–[[1319]]) indelning i [[fehirdsel|fehirdsler]] (''uppbördsområde'', ''[[fögderi]]'') under början av [[1300-talet]] sammanfördes dessa båda sysslor i [[Bohus fästning|Båhus]] fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två [[fögderi]]er (norska ''fogderi'', nynorska ''futedømme''): Nordviken (eller ''Norrviken'') och Sunnerviken. Vad gäller historisk länsindelning har Viken vid olika tider lytt under antingen [[Borgarsyssel]] (norska även ''Borgarsysla'', med säte i [[Sarpsborg]]), eller [[Bohus fästning|Bohus]]. Under vissa perioder bildade Viken eget län med säte dels i [[Karlsborg, Bohuslän|Karlsborg]], dels i [[Olofsborg, Bohuslän|Olsborg]].
+Omkring år [[1200]] bildade det som är dagens Bohuslän [[lagmansdöme]]t (norska ''lagmannsdømme'') Viken. Vid kung [[Sverre Sigurdsson]]s (omkring [[1150]]–[[1202]]) indelning av [[Norge]] i [[syssel|sysslor]] (på norska även ''sysla'') under slutet av [[1100-talet]], delades [[Ranrike]] som idag är Bohuslän i [[Ranrike]]syssel och [[Älvsyssel]]. Vid kung [[Håkon Magnusson]]s ([[1270]]–[[1319]]) indelning i [[fehirdsel|fehirdsler]] (''uppbördsområde'', ''[[fögderi]]'') under början av [[1300-talet]] sammanfördes dessa båda sysslor i [[Bohus fästning|Båhus]] fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två [[fögderi]]er(norska: ''fogderi'', nynorska: ''futedømme''): Nordviken (eller ''Norrviken'') och Sunnerviken. Vad gäller historisk länsindelning har Viken vid olika tider lytt under antingen [[Borgarsyssel]] (på norska även ''Borgarsysla'', med säte i [[Sarpsborg]]), eller [[Bohus fästning|Bohus]]. Under vissa perioder bildade Viken eget län med säte dels i [[Karlsborg, Bohuslän|Karlsborg]], dels i [[Olofsborg, Bohuslän|Olsborg]].
-Viken sträckte sig från [[Svinesund]] i norr till [[Havstensfjorden]] och [[Bäveån]], vid [[Uddevalla]] i söder. Nordviken bestod av [[skeppsreda|skeppsredorna]] (norska ''skipreide'') Qville, Luderlag, Bullern (eller ''Jordherra'') och Vettehärad; efter [[freden i Roskilde]] [[1658]] [[härad]]erna [[Kville härad|Kville]], [[Tanums härad|Tanum]], [[Bullarens härad|Bullaren]] och [[Vette härad|Vette]]. Sunnerviken bestod av skeppsredorna Lane, Tunge, Sörbygden, Stangenäs och Sotenäs; sedermera häraderna med i stort samma namn: [[Lane härad|Lane]], [[Tunge härad|Tunge]], [[Sörbygdens härad|Sörbygden]], [[Stångenäs härad|Stångenäs]] och [[Sotenäs härad|Sotenäs]].
+Viken sträckte sig från [[Svinesund]] i norr till [[Havstensfjorden]] och [[Bäveån]], vid [[Uddevalla]] i söder. Nordviken bestod av [[skeppsreda|skeppsredorna]](norska: ''skipreide'') Qville, Luderlag, Bullern (eller ''Jordherra'') och Vettehärad; efter [[freden i Roskilde]] [[1658]] [[härad]]erna [[Kville härad|Kville]], [[Tanums härad|Tanum]], [[Bullarens härad|Bullaren]] och [[Vette härad|Vette]]. Sunnerviken bestod av skeppsredorna Lane, Tunge, Sörbygden, Stangenäs och Sotenäs; sedermera häraderna med i stort samma namn: [[Lane härad|Lane]], [[Tunge härad|Tunge]], [[Sörbygdens härad|Sörbygden]], [[Stångenäs härad|Stångenäs]] och [[Sotenäs härad|Sotenäs]].
-Namnet Viken har i plural förekommit inom [[Svenska kyrkan]]s organisation: [[Vikornes norra kontrakt]] och [[Vikornes södra kontrakt]] i [[Göteborgs stift]], i huvudsak motsvarande Nordviken respektive Sunnerviken. Perioden 1658–[[1693]] hörde Vikorne som ett kontrakt till [[Karlstads stift]]. Under den norska tiden utgjorde detta kontrakt [[prosteri]]et (norska ''prosti'') Ranrike inom [[Oslo stift|Oslo bispedømme]].
+Namnet Viken har i plural förekommit inom [[Svenska kyrkan]]s organisation: [[Vikornes norra kontrakt]] och [[Vikornes södra kontrakt]] i [[Göteborgs stift]], i huvudsak motsvarande Nordviken respektive Sunnerviken. Perioden 1658–[[1693]] hörde Vikorne som ett kontrakt till [[Karlstads stift]]. Under den norska tiden utgjorde detta kontrakt [[prosteri]]et(norska: ''prosti'') Ranrike inom [[Oslo stift|''Oslo bispedømme'']].
 == Historia ==
-Under [[Karl Knutsson (Bonde)]]:s ([[1408]] eller [[1409]]–[[1470]]) utbrytning av [[Sverige]] ur [[Kalmarunionen]] [[1448]]–[[1457]] besatte han från [[1455]] Bohuslän utom [[Bohus fästning]]. I samband med detta uppfördes Karlsborg, vid [[Ranrike]]s traditionella [[tingsplats]] strax söder om nuvarande [[Hamburgsund]], under befäl av marsken [[Tord Karlsson Bonde]]. Redan [[1456]] mördades Tord Bonde av sin [[fogde|slottsfogde]] och Bohuslän återgick till unionen.
+Under [[Karl Knutsson (Bonde)]]:s ([[1408]] eller [[1409]]–[[1470]]) utbrytning av [[Sverige]] ur [[Kalmarunionen]] [[1448]]–[[1457]] besatte han från [[1455]] Bohuslän utom [[Bohus fästning]]. I samband med detta uppfördes Karlsborg, vid [[Ranrike]]s traditionella [[tingsplats]] strax söder om nuvarande [[Hamburgsund]], under befäl av marsken [[Tord Karlsson Bonde]]. Redan år [[1456]] mördades Tord Bonde av sin [[fogde|slottsfogde]] och Bohuslän återgick till unionen.
-Vid [[riksföreståndare]]n [[Sten Sture den äldre]]s (ca [[1440]]–[[1503]]) och [[Svante Nilsson (Sture)|Svante Nilsson Stures]] ([[1460]]–[[1512]]) uppror [[1501]] mot unionskungen [[Hans (unionskonung)|Hans]] ([[1455]]–[[1513]]) blev Bohuslän på nytt arena. Den svensksinnade [[frälse]]mannen [[Nils Ragvaldsson, Bohuslän|Nils Ragvaldsson]] (död [[1505]]), kontrollerade större delen av landskapet och innehade bland annat [[Åby säteri]] och [[Kastellegården|Kastelle kloster]]. År [[1503]] fick han [[Dalsland]] i [[förläning]] av Svante Nilsson. Säte blev det nyuppförda Olsborg vid [[Bullaresjöarna|Södra Bullaresjön]]. Året därpå intogs dock Olsborg under ledning av [[Otte Rud]] (död [[1510]]), [[hövitsman]] på Bohus.
+Vid [[riksföreståndare]]n [[Sten Sture den äldre]]s (ca [[1440]]–[[1503]]) och [[Svante Nilsson (Sture)|Svante Nilsson Stures]] ([[1460]]–[[1512]]) uppror [[1501]] mot unionskungen [[Hans (unionskonung)|Hans]] ([[1455]]–[[1513]]) blev Bohuslän på nytt en arena. Den svensksinnade [[frälse]]mannen [[Nils Ragvaldsson, Bohuslän|Nils Ragvaldsson]] (död [[1505]]), kontrollerade den större delen av landskapet och innehade bland annat [[Åby säteri]] och [[Kastellegården|Kastelle kloster]]. År [[1503]] fick han [[Dalsland]] i [[förläning]] av Svante Nilsson. Säte blev det nyuppförda Olsborg vid [[Bullaresjöarna|Södra Bullaresjön]]. Året därpå intogs dock Olsborg under ledning av [[Otte Rud]] (död [[1510]]), [[hövitsman]] på Bohus.
-I samband med tronskiftet mellan [[Kristian II]] (danska ''Christiern II'', [[1481]]–[[1559]]) och [[Fredrik I]] ([[1471]]–[[1533]]) besattes Viken [[1523]] av en svensk styrka under ledning av [[Ture Jönsson (Tre Rosor)|Ture Jönsson Tre rosor]] (död [[1532]]) och [[Nils Olofsson (Vinge)|Nils Olofsson Vinge]] ([[1486]]–[[1529]]). Vid [[Malmö recess (1524)|Malmö recess]] [[1524]] erkändes Viken som svenskt. Till [[1526]] styrdes länet från Olsborg, därefter från Karlsborg. När Kristian II [[1531]] försökte återta den danska tronen, föll Karlsborg för hans angrepp. Då han besegrades och fängslades året därpå, återgick Viken till [[Danmark-Norge]].
+I samband med tronskiftet mellan [[Kristian II]](danska: ''Christiern II'') [[1481]]–[[1559]]) och [[Fredrik I]](danska: Frederik I) [[1471]]–[[1533]] besattes Viken år [[1523]] av en svensk styrka under ledning av [[Ture Jönsson (Tre Rosor)|Ture Jönsson Tre rosor]] (död [[1532]]) och [[Nils Olofsson (Vinge)|Nils Olofsson Vinge]] ([[1486]]–[[1529]]). Vid [[Malmö recess (1524)|Malmö recess]] [[1524]] erkändes Viken som svenskt. Till [[1526]] styrdes länet från Olsborg, därefter från Karlsborg. När Kristian II [[1531]] försökte återta den danska tronen, föll Karlsborg för hans angrepp. Då han besegrades och fängslades året därpå, återgick Viken till [[Norges historia|Norge]], vid tiden i en [[personalunion]] med [[Danmarks historia|Danmark]] (''se [[Danmark-Norge]]'').
 == Se även ==
@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 * [[Sverige under Kalmarunionen]]
 * [[Norges gränsförändringar]]
+* [[Relationer mellan Danmark och Norge]]
 * [[Bohusläns historia]]
+* [[Sveriges historia]]
+* [[Landskap i Sverige]]
+* [[Landskap i Norge]]
+* [[Danmark-Norge]]
+* [[Sverige-Finland]]
 == Källor ==