[go: nahoru, domu]
Hoppa till innehållet

Användare:NurAy/Sandlåda

Från Wikipedia
Imadaddin Nesîmî
Född1369
Shamakhi, Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Död1417
Aleppo, Mamluksultanatet, nuvarande Syrien
NationalitetAzerbajdzjan[1]
Språkazerbajdzjanska, persiska och arabiska
GenrerRomantisk azerbajdzjansk episk poesi, visdomslitteratur

Imadaddin Nesîmî (azerbajdzjanska: Seyid Əli İmadəddin Nəsimi عمادالدین نسیمی, arabiska: عمادالدین نسیمی), Nesîmî) vars fulla namn var Seyid Ali ibn Seyid Mahammad, född 1369 i Shamakhi, Azerbajdzjan, död 1417 i Aleppo, nuvarande Syrien[2], är en azerbajdzjansk poet[3][4][5] och filosof. Han är känd med namnet Imadaddin Nesimi eller İmâdüddîn Nesimi[6][7][8]. Nesimi fick sin första utbildning i Shamakhi där han lärde sig sin tids vetenskaper, religionshistoria, logik, astronomi, matematik och astrologi.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Det finns inte mycket information om Nesîmîs liv, inklusive hans riktiga namn. De flesta källor tyder på att hans namn var Imadaddin, men det också hävdas att hans namn kan ha varit Ali eller Omar[9][10], [11]. Många forskare hävdar att han föddes i Shamakhi, men det finns också andra som menar att Nesîmî föddes i Bursa, Tabriz , Baku, Diyarbakır och även i Shiraz.

Poetens fader Seyid Mahammed var en av de välkända figurerna i Shirvan, Azerbajdzjan. Nesîmî hade också en bror. Det är känt att brodern bodde i Shamakhi, att han skrev dikter med pseudonymen Shah Khandan och att han begravdes[12] i den gamla begravningsplatsen, vilken har varit känd sedan dess under namnet Shah Khandan. Från och med slutet av 700-talet förvandlades Shamakhi till ett stort kulturellt centrum. Här fanns det många skolor, utbildningscentra samt flera rika offentliga och privata bibliotek. I Shamakhi bedrevs poesi- och musikaktiviteter som var kända i stora delar av världen. I orten Melhem, några mil väster om staden Shamakhi, bedrevs verksamheten av medicinska akademien Dar-üş-şafa, vilken grundades av vetenskapsmannen och läkaren Kafiaddin som var farbror till den populära azerbajdzjanske poeten Khagani Shirvani (1126-1199). Nesîmîs skolår gick i en sådan miljö.


Fil:2 İm. Nəsimi.jpg
Staty över Nesimi i Baku, Azerbajdzjan.

Efter att ha studerat vetenskaper hos den tidens framträdande lärda personer började Nesîmî sin tjänstgöring hos hurūfismförespråkaren Fazlullah Naimi (Fażlullāh Astarābādī) och han blev mycket inspirerad av hans idéer. Nesîmî var följeslagare till sin andliga mentor Naimi under alla hans resor och besök och gifte sig med hans dotter. Analys av Nesîmîs verk visar att utbildningen som han hade fått i Shamakhi mötte i högsta grad kraven av den tidens bästa universitet i världen. Han var mästare i den klassiska österländska och antika grekiska filosofin samt litteraturen, han hade goda kunskaper om grunderna av islam och kristendomen, djupa kunskaper i medicin, astronomi, astrologi, matematik och logik. Nesîmî behärskade azerbajdzjansk turkiska[13] , persiska och arabiska och skrev dikter lika bra på dessa språk. Hans lyriksamling divan (divan, dîvân, diktsamling) skriven på azerbajdzjansk turkiska anses vara hans viktigaste arbete[14] , det innehåller 250-300 ghazaler och mer än 150 rubâ'î.

Språket i hans azerbajdzjanska dikter utmärker sig med sin rikedom och närhet till det folkliga, till allmänhetens talade språk. De innehåller en hel del idiomatiska uttryck, ordspråk, talesätt och visdomsord. Nesîmîs rubâ'î är väldigt nära azerbajdzjanska folkdikter som kallas bajaty. I Nesîmîs poesi nämns ofta välkända vetenskapsmän och poeter från Azerbajdzjan och andra östländer, bl.a. Avicenna, Khagani, Nizami, Feleki, Mansur Al-Halladj, Fazlullah Naimi, Mahmoud Shabestari, Öhdevi Maraghayi och andra[15].

När hurufisterna blev utsatta för allvarligt tryck under Timur Lenks brutala invasion, var Nesîmî tvungen att fly från Azerbajdzjan och bo i Irak, Turkiet och Syrien. Nesîmî avrättades i Aleppo eftersom han betraktades som kättare på grund av sina panteistiska tankegångar baserade på hurufismen. Ibn Al-Imad Hanbali skriver om Nesîmîs avrättning: ”Nesîmî, sheikh (andliga lärare) för hurufister, var bosatt i Aleppo och fick många anhängare. Han hade stort inflytande, därför beordrade sultanen att mörda honom. Han greps, blev korsfäst och straffades med hudavlägsning från kroppen” (s.k. flaying-metoden, dvs. med långsamt och smärtsamt utförande där huden avlägsnas från kroppen)[16]. Nesîmî framhåller inte sina idéer som en professionell filosof i ett komplett system av särskilda traktat eftersom en rad berömda traktat redan hade skapats av sufimästarna, diktarna och författarna Miyanadji och Ibn 'Arabi. När det gäller de teoretiska grunderna av hurufismen var de redan utarbetade och framställda av Fazlullah Naimi[17].

Verk

[redigera | redigera wikitext]

Nesîmî använde språkets rikedom med en unik skicklighet i sina ghaseldikter. Delvis bygger poeten sina dikter bara på tilltalande och uttrycksfulla repetitioner. Nesîmîs poesi blev snabbt populär bland folk i Mellanöstern, Iran och Turkiet. Tillsammans med Mansur Al-Halladj blev hans namn en symbol för ovanlig lojalitet och mod för sin egen övertygelse[18]. Hans verk översattes till många språk och poeter som skrev dikter på dessa språk efterliknade honom.

Död av Nesîmî av Azim Azimzadeh.

Många anhängare som försökte läsa upp Nesîmîs dikter för allmänheten och sprida hans hurufistiska idéer fick genomgå tortyr eller blev avrättade. Under de tidiga åren av sin litterära verksamhet var Nesimis ståndpunkt sufismen och han fortsatt att tillägna sig läran av Shibli som var den berömda sufisheikhen (andliga lärare). I detta skede skrev poeten sina verk med pseudonymen Husseini, Seyid Husseini eller Seyid. Läran av poeten och filosofen Mansur Al-Halladj från 900-talet var emellertid närmare Nesimis ande. Det var nämligen han som först hade sagt "Jag är Gud!". På grund av denna misstro var Mansur Al-Hallaj ständigt utsatt för förföljelser och till slut blev han avrättad. Nesimi som var beredd att göra sådan självuppoffring för sin livsåskådning, beundrade Mansur och berömde och gestaltade honom i sina verk. Det intressanta är att Nesimi förblev beundrare av Al- Halladj även efter att ha accepterat hurufismläran[19][20].

Detsamma kan man säga även om sufifilosofin som Nesimi hade varit förtrogen för under lång tid. Det bärande temat i Nesimis poesi är människans väsen och Gud. I samband med detta konstaterar den azerbajdzjanska professorn i filosofi Zumrud Guluzadeh (Zümrüd Quluzadə):

”I centrum av Nesimis verk står den vackra Guden. Han beskriver Gud som den Älskade och förhållandet mellan människa och Gud utmålas som ett kärleksförhållande. Gud som förhöjer honom, gud som gör honom fullkomlig och gud som belyser honom med sitt allsmäktiga ljus. Den högsta, sublima känslan för människan är att nå den här älskarens väsen, att förenas med gud och smälta bort, försvinna i honom. Nesimi skriver att, trots de som anser kärleken vara synd är han inte rädd för detta och att han inte kommer att ändra sig. Eftersom bara detta sätt kan föra människor till Gud, till sanningen”[21]

Vidare skriver Zumrud Guluzadeh:

”Dock med tiden ersätts Nesimis sufistiska livssyn och världsuppfattning med hurufism. Detta först och främst återspeglas i förändringen av poetens panteistiska synpunkter. Grunden av dessa synpunkter är det inte längre kärlek och berusning, utan det är förnuftet och den skrivna symbolen. Från och med den här tiden håller Nesimi fast vid hurufismen som framställs i Naimis filosofi och sprider dess grundläggande idéer. Men hurufismen som propageras i Nesimis verk är inte alls en enkel upprepning av Naimis lära”[22].

USSR: s stämpel avsedd för Imadaddin Nesîmî, 1973

Det bör noteras att Nesimis divan (dîvân, diktsamling) publicerades år 1972 av Hamid Mahammadzadeh i Azerbajdzjan. I Iran publicerades den en gång med titeln Fenix i nattens mörker med initiativet av Sayyed Ali Salehi, år 1968 av Hussein Ahi, år 1980 av bokförlaget Forugi och år 1972 av bokförlaget Nashri Nei med initiativet av Jalal Pendari. Pasha Kerimov (Paşa Kərimov), doktor i litteraturvetenskap och biträdande direktör på Institutionen för manuskript vid Azerbajdzjanska Nationella Vetenskapsakademin, hade skaffat kopior av två böcker Divan skriven på azerbajdzjansk turkiska av den stora azerbajdzjanska poeten Imadaddin Nesimi på Ankara Nationella Biblioteket[23]. Det första divan som består av 83 ark har omskrivits med en klar handskrift. Det andra divan som består av 308 ark har också omskrivits med en vacker och tydlig handstil.

Det bör noteras att Nesimis andra divan är det största bland Nesimis divanmanuskript när det gäller volymen. I det finns 711 ghaseldikter, 6 tarcibend, 3 masnavi, 9 mustezad, 5 mukhammas, 603 rubai (rubâ'î) och 3 gite. I detta exemplar finns det ett antal dikter som inte inträffar i Nesimis andra manuskript och tryckta divan. Medan det inte finns några källor där man hittar 'mükhammas' av Nesimi, dvs. en klassisk diktform bestående av fem versrader, här anges det hans fem mükhammas. Vissa forskare menar att dessa dikter kan vara skrivna av andra hurufister som utnyttade Nesimis popularitet för att sprida hurufism.[22]

Även år 2019 skaffade Pasha Kerimov kopior av två exemplar på manuskript från diktsamlingen av Imadaddin Nesimi på Ankara Nationella Bibliotek. I dessa exemplar hade poeten signerat sina dikter med författarnamnet ”Hüseini”. Det ena manuskriptet består av 105 ark och inleds med orden ”Divan av Hazret Seyyid Nesimi”, men de flesta av dikterna i det manuskriptet avslutas med författarnamnet ”Hüseini”. I det andra divanmanuskriptet som består av 124 ark finns dikter med både författarnamnen Nesimi och Hüseini. De nyligen införskaffade kopiorna av Nesimis divan är av stort intresse för forskning av Nesimis litterära verksamhet.

År 2019 firas 650-årsjubileum av den stora azerbajdzjanska poeten Imadaddin Nesimi (1369-1417). Imadaddin Nesimi var sin tids framträdande tänkare. Nesimis litterära verksamhet utgör är en viktig milstolpe i utvecklingen av det azerbajdzjansk-turkiska språket och den azerbajdzjanska litteraturen. Nesimis verk var populära i Azerbajdzjan, Främre Orienten, Irak, Syrien och Centralasien redan under hans liv. Från och med 1400-talet har Nesimi påverkat starkt inte bara azerbajdzjansk litteratur, utan all turkisk litteratur. Poetens verk bevaras i form av manuskript i en rad olika bibliotek i världen. Nesimis verk har publicerats och utgivits i perioder och forskningsarbeten har skrivits. Med UNESCO:s beslut firades Nesimis 600-årsjubileum brett över hela världen.

Minnen

[redigera | redigera wikitext]

När Republiken Azerbajdzjan blev självständig namngavs Lingvistiska Institutionen vid Azerbajdzjans Nationella Vetenskapsakademi efter Nesimi. Den 15 november 2018 undertecknade presidenten i Azerbajdzjan ett direktiv att fira 650-årsjubileum av Imadaddin Nesimi år 2019. Den 19 november 2018 hölls ceremonin på Moskvas Statliga Institution för Internationella Relationer för invigning av Nesimis byst.

Sånger till Nesimis dikter

[redigera | redigera wikitext]
  • "Nəsimi" filmindən dərvişlərin mahnısı "İstəmə" – musik av Tofiq Quliyev [24]
  • "Nəsimi" filmindən dərvişlərin mahnısı "Qafil oyan" – musik av Tofiq Quliyev[24]
  • Zeynəb Xanlarova - Neynədi
  • Kəmalə Nəbiyeva - Qatar təsnifi (Könlümün viranəsində gənci-pünhan bulmuşam)
  • 7 romanser av kompositör Aghabacı Rzayeva
"Nesimi" - filmen av Azerbajdzjans

Musikaliska verk ägnade till Nesimi

[redigera | redigera wikitext]
  • Nasimis dastan, A Tale of Nesimi – balet av Fikret Amirov in 1973.

Filmer

[redigera | redigera wikitext]
  • Nəsimi (film, 1973)
  • İmadəddin Nəsimi (film, 1973)
  • Məndə sığar iki cahan... (film, 1973)
  • Nəsimi (film, 1971)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Encyclopaedia Iranica. Azeri Turkish The oldest poet of the Azeri literature known so far (and indubitably of Azeri, not of East Anatolian of Khorasani, origin) is ʿEmād-al-dīn Nasīmī (about 1369-1404, q.v.).
  2. ^ Encyclopaedia Iranica. Azeri Turkish

    The oldest poet of the Azeri literature known so far (and indubitably of Azeri, not of East Anatolian of Khorasani, origin) is ʿEmād-al-dīn Nasīmī (about 1369-1404, q.v.).
  3. ^ Baldick, Julian (2000). Mystical Islam: An Introduction to Sufism. I. B. Tauris. Sid. 103. ISBN 1-86064-631-X. 
  4. ^ Burrill, Kathleen R.F. (1972). The Quatrains of Nesimi Fourteenth-Century Turkic Hurufi. Walter de Gruyter GmbH & Co. KG. ISBN 90-279-2328-0. 
  5. ^ Lambton, Ann K. S.; Holt, Peter Malcolm; Lewis, Bernard (1970). The Cambridge History of Islam. Cambridge University Press. Sid. 689. ISBN 0-521-29138-0. 
  6. ^ Jo-Ann Gross, Muslims in Central Asia: expressions of identity and change, (Duke University Press, 1992), 172.

    Andalib also wrote several mathnavis, the most famous of which is about the life of the fourteenth-century Azerbaijani mystic Nesimi.
  7. ^ The Celestial Sphere, the Wheel of Fortune, and Fate in the Gazels of Naili and Baki, Walter Feldman, International Journal of Middle East Studies, Vol. 28, No. 2 (May, 1996), 197.
  8. ^ Walter G. Andrews, Najaat Black, Mehmet Kalpaklı, Ottoman lyric poetry: An Anthology, (University of Washington Press, 2006), 211.
  9. ^ Andrews, Walter G.; Black, Najaat; Kalpakli, Mehmet (1997). Ottoman Lyric Poetry: An Anthology. University of Texas Press. Sid. 211–212. ISBN 0-292-70472-0. 
  10. ^ Devellioğlu, Ferit (1993). Osmanlıca-Türkçe ansiklopedik lûgat: eski ve yeni harflerle. Ankara: Aydın Kitabevi. Sid. 823–824. ISBN 975-7519-02-2. 
  11. ^ Cengiz, Halil Erdoğan (1972). Divan şiiri antolojisi. Milliyet Yayın Ltd. Şti. Sid. 149. 
  12. ^ Turner, Bryan S. (2003). Islam: Critical Concepts in Sociology. Routledge. Sid. 284. ISBN 0-415-12347-X. 
  13. ^ ”Sculptures” (på azerbajdzjanska). www.azerbaijans.com. http://www.azerbaijans.com/content_330_en.html. 
  14. ^ Kuli-zade, Zümrüd (1970). Хуруфизм и его представители в Азербайджане. Baku: Elm. Sid. 151–164. 
  15. ^ ”Celebration | Cultural evening dedicated to the 600th anniversary of the death of the poet and philosopher Nassimi” (på engelska). UNESCO. https://en.unesco.org/events/celebration-cultural-evening-dedicated-600th-anniversary-death-poet-and-philosopher-nassimi. 
  16. ^ ”Celebration | Cultural evening dedicated to the 600th anniversary of the death of the poet and philosopher Nassimi” (på engelska). UNESCO. https://en.unesco.org/events/celebration-cultural-evening-dedicated-600th-anniversary-death-poet-and-philosopher-nassimi. 
  17. ^ ”En mémoire d’Imadaddin Nasimi à l’U.N.E.S.C.O.” (på fr-FR). newsreelinthereal. 2017-07-31. https://newsreelinthereal.wordpress.com/2017/07/31/en-memoire-dimadaddin-nasimi-a-lu-n-e-s-c-o/. 
  18. ^ ”600th anniversary of Azerbaijani poet Nasimi's death marked at UNESCO headquarters” (på engelska). State News Agency of Azerbaijan. https://azertag.az/en/xeber/600th_anniversary_of_Azerbaijani_poet_Nasimi_039s_death_marked_at_UNESCO_headquarters-1062586. 
  19. ^ ”Opinion: 2019 will be the year of Nasimi in Azerbaijan”. Common Space. http://index.php/?m=23&n=123&news_id=5040&lng=eng. 
  20. ^ ”Meeting of Cabinet of Ministers dedicated to results of socioeconomic development of 2018 and objectives for future” (på engelska). Official web-site of President of Azerbaijan Republic. https://en.president.az/articles/31504. 
  21. ^ ”President Ilham Aliyev declares 2019 as Year of Nasimi - Regional news”. Ministry of Culture of Azerbaijan. 2019-01-11. http://mct.gov.az/en/regional-news/president-ilham-aliyev-declares-2019-as-year-of-nasimi. 
  22. ^ [a b] Safarli, Aliyar G. (2005). ”İmadeddin Nesimi” (på turkish). Azerbaycan Eski Türk Edebiyatı. Ministry of Culture of the Republic of Turkey. http://www.kultur.gov.tr/TR/dosyagoster.aspx?DIL=1&BELGEANAH=109862&DOSYAISIM=imadeddinnesimi.pdf. Läst 8 januari 2008. 
  23. ^ ”Azerbaijan's new Nasimi Festival honours Sufi icon” (på engelska). euronews. 2018-10-03. https://www.euronews.com/2018/10/03/azerbaijan-s-new-nasimi-festival-honours-sufi-icon. 
  24. ^ [a b] Shahana, Mushfig (2018-04-28). ”Kinomuzun sözlü-musiqili naxışları” (på azerbajdzjanska). 525-ci qəzet: sid. 12. http://www.anl.az/down/meqale/525/2018/aprel/588566.htm. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:NurAy/Sandlåda&oldid=54528872”