Alopoglossus atriventris
Alopoglossus atriventris Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Familj | Alopoglossidae |
Släkte | Alopoglossus |
Art | Alopoglossus atriventris |
Vetenskapligt namn | |
§ Alopoglossus atriventris | |
Auktor | Duellman 1973 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Alopoglossus atriventris[2] är en ödleart som beskrevs av William Edward Duellman 1973. Alopoglossus atriventris ingår i släktet Alopoglossus och familjen Alopoglossidae.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Denna ödla förekommer i västra Amazonområdet i Brasilien och västerut till södra Colombia, östra Ecuador och östra Peru. Arten lever i kulliga områden och i bergstrakter mellan 130 och 1500 meter över havet. Den vistas i regnskogar och besöker angränsande odlingsmark. Alopoglossus atriventris gräver i lövskiktet och i det översta jordlagret. Födan utgörs av gräshoppor, spindlar och andra smådjur. Honor lägger ägg.[1]
För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Calderón, M., Perez, P., Avila-Pires, T.C.S., Aparicio, J. & Moravec, J. 2014 Alopoglossus atriventris . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 juni 2023.
- ^ Duellman,W.E. (1973) Descriptions of new lizards from the upper Amazon Basin., Herpetologica 29: 228-231
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (23 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/alopoglossus+atriventris/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Alopoglossus atriventris i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.
|