Diskussion:Alla helgons dag

Vad är vad?

Någon behöver reda upp träsket med dessa högtider. Vad gäller för Allhelgonadagen, Allhelgonaafton, All helgons dag och Halloween? En fackman eller en person som faktisk kan detta tack! --Thavox 4 november 2006 kl. 15.45 (CET)

Tror att alla jag känner har firat halloween på helger och inte rörligt.... det där med 31:a oktober, gäller inte det i USA? 83.255.1.212 13 oktober 2008 kl. 22.46 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Uppgift tillagd

Jag hämtade en uppgift härifrån (Pingstens skördefest), men angav ingen länk för jag tror inte att adressen är beständig.

Ingressen gör gällande att det är en rörlig helgdag, "men i andra länder...". Detta är väl fel. Det beror väl på samfund? Frågan är om det rörliga avser Svenska kyrkan? Jag vågar inte ändra, men någon som vet borde göra det.//--IP 1 november 2008 kl. 14.08 (CET)

Det där med "pingstens skördefest" tycker jag låter väldigt udda. Har inte läst om det i någon av alla de böcker jag har om olika högtider. //Maxelson 23 juni 2006

Romerska katoliker firar alla helgona den 2 november och inte den första...

Enligt Svenska Kyrkan

Svenska Kyrkan skriver: Alla helgons dag firas på en lördag som första delen av en dubbelhelg. Skall man vara riktigt noga är det den andra helgdagen, söndagen efter alla helgons dag, som handlar om döden. Därför kallas den ofta Alla själars dag, ett namn som används här för att göra dagens budskap tydligt. Som namnet Alla helgons dag antyder handlar den första dagen om helgonen. Lite längre ner är det dessutom förtydligat: Egentligen infaller allhelgonadagen den 1 november, men hos oss firas Alla helgons dag sedan 1953 på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Alla själars dag heter officiellt Söndagen efter alla helgons dag, och firas alltid dagen efter Alla helgons dag. Det vore tacksamt om någon använde den här informationen för att göra artikeln tydligare. Själv orkar jag inte skriva formellt och/eller faktamässigt just nu :) --Nilli 3 oktober 2009 kl. 13.53 (CEST)

Jag håller med om att vissa uppgifter behöver rättas till, inte minst detta i inledningen om "de dödas åminnelse", som är en förenkling. Men på sina håll firar man Alla helgons dag med andakter på kyrkogården, så helt taget ur luften är det inte! Fernbom2 31 oktober 2009 kl. 14.29 (CET)

Själv klart fira den 31 Okt

Många som inte gillar den "nya högtiden" skulle man kunna lösade så här:

Halloween Fira den med pumpan "bus eller godis" allt de där den 31 Okt. Fira den alltid 31 Okt

för att inte krocka med den mer stillsamma Svenska högtiden.

Allhelgonadagen Låt Halloween vara över till den 1 Nov då krockar alldrig.

Sen kommer ett litet krux i de hela, Allhelgona dagen kan infalla just den 31 Okt då får ma nkanske ta de varligt med Halloween firandet genom att bara gå hem till dom som har pumpa. Med pumpan visar man att man är "med i leken"--81.231.3.55 7 november 2010 kl. 01.37 (CET)

Var kommer händelserna kring Jesus och Alla helgons dag

Är det ingen som kan den bibliska historien om vad som hände Jesus under Alla helgons helgen.

Jag menar: Historien kring Jesus börjar ju med:

25 Mar - Maria Bebådlesedagen = 9 månader före Juldagen.
25 Dec - Juldagen = Jesus födelsedag.
 1 Jan - Nyårsdag = Jesus omskärelse.
 6 Jan - Trettondedag jul = Jesus får presenter.
24 Jun - Johanesdöparens dag = osäker är de här Jusus döps eller???

sen går hela livet för Jesus. Så kommer påsken

Långfredagen = Jesus Dödsdag
Påskdagen = Jesus Uppstånden

Kristihimmelsfärdsdag = Jesus ande lämnar de jordiska.

Så långt är nog de flästa med men var kommer Alla helgons helgen in. Jag har en idé, från en amatör.

Man av slutar sorge tiden efter Jesus död under påsken.

Intressant tanke, men så är det inte riktigt. Faktum är att Alla Helgons Dag har mycket lite med Jesus att göra. På Alla Helgons Dag minns man helgonen som förebilder, eller vördar dem, beroende på om man är protestant eller katolik (eller ortodox, för den delen). Idén kommer från 700-talet. Till en början hade alla helgon en dag var i kalendern. Undantagen var Juldagen, Nyårsdagen, Kyndelsmässodagen, Marie Bebådelsedag, som var stora Kristushögtider som man ville dedikera helt till Kristus; Påskens datum är som bekant rörliga - till och med idag, 1700 år senare och i ett protestantiskt land, har man inga namn (helgon) på dessa datum. Men när antalet helgon blev så stort att man orimligen kunde få plats med alla i kalendern skapades Alla Helgons Dag som en allmän högtidsdag för alla de helgon som inte hade en egen dag, men som man ändå ville minnas. Och då kom man på idén med en allmän dag för alla helgon - allhelgonadagen. I Sverige flyttades firningsdagen först på 1700-talet till första söndagen i november, och sedan en gång till, 1953, till första lördagen i november (som artikeln beskriver). 1 november är dock fortfarande namnsdagslös. (Måste påpeka att Johannes Döparens dag inte har med Jesu dop som sådant att göra, utan man firar Johannes Döparens födelse. Se artikeln på Wikipedia. Jesu dop brukar firas på Trettondedagen (även känd som Epifania), men i Sverige på första söndagen efter trettondagen. Sorgetiden efter Jesu död slutar på påskafton, samtidigt som glädjen över Jesu Uppståndelse börjar på påsknatter och fortsätter till Pingst, men efterfirningstiden pågår hela året fram till Domssöndagen, kyrkoårets slut.) (Jag är kyrkvärd och kyrkoårsnörd.) AxelWN 30 september 2011 kl. 19.37 (CEST)

Halloween

Bör avsnittet om Halloween vara kvar, eller räcker det att skriva en kort introduktion och referera till artikeln om Halloween på Wikipedia? AxelWN 30 september 2011 kl. 21.34 (CEST)

Omdirigering av Allhelgonaafton

Allhelgonaafton är omdirigerad till Alla helgons dag, vilket jag anser är felaktigt. Allhelgonaafton är en egen dag som behöver sin egen artikel. --Allexim (disk) 2 november 2013 kl. 08.59 (CET)

Judiska kalenderns dag- är väl det som styr aftonsfirandet?

Vad jag förstår börjar det judiska kalenderns dygn kl 18 och håller på till kl 18 och man därför firar en högtidsdag direkt efter dagen faller in, ex Yom Kippur. Kyrohögtider (söndagen) är också kl 18-18 och heldagsfirandet i Sverige måste ha därför ganska gamla rötter. Men eftersom vi använder en Gregoriansk kalender där dygnet skiftas kl 24 så firar man därmed aftonen före dagen i den betraktelsen och uttrycks så. Men egentligen är det samma sak, men man får nog inte öppna julklapparna före kl 18, då? --Zzalpha (diskussion) 30 oktober 2015 kl. 04.20 (CET)