Diskussion:Bibelns tillkomst

Hur passar denna artikel in i Wikipedia? Det kanske är lämplig som artikel i något medlemsblad hos någon kyrka men här? Påståendet att Guds hand har vilat över Bibelns tillkomst är ett minst sagt kontroversiellt påstående. Thuresson 6 december 2004 kl.18.50 (CET)

Det kan finnas anledning att beskriva flera olika uppfattningar om Bibelns tillkomst. Frågan väcker intresse hos många. Men dessa beskrivningar kan med fördel utföras av olika skribenter. Det finns säkert folk som kan redogöra för andra synsätt. I så fall kanske en artikel med gaffelstruktur blir användbar. --Hasse.S 6 december 2004 kl.19.13 (CET)

Det blev rätt OK med den tvådelade struktur som dök upp här. Men av formella skäl borde väl artikeln nu kallas "Bibelns tillkomst". Kan hända att jag gör den ändringen. --Hasse.S 7 december 2004 kl.22.37 (CET)

Bibeln och historien

Jag infogar ett översatt utdrag ur den engelska artikeln The Bible and History och placerar det i den här artikeln Bibelns tillkomst tills vidare. Möjligen kan man skapa en separat svensk artikel Bibeln och historien, men innehållet sammanfaller åtminstone delvis med rubriken Biblens tillkomst. Då det rör sig om en amerikansk/engelsk text blir det ett anglosaxiskt forskningsläge som redovisas i biblisk minimalism och maximalism. Jag refererar därför till artiklarna om svensken Roger Viklund och hans bok Den Jesus som aldrig funnits, eftersom där även motstridiga ståndpunkter av Tord Fornberg och Stefan Gustavsson redovisas, vilka berör det Nya Testamentet. Gamla Testamentets historicitet har det aldrig förts någon seriös debatt om i Sverige, så vitt jag vet.--JFK 28 mars 2006 kl.15.06 (CEST)

Bibelns tillkomst?

Jag tycker den här artikeln är rätt så märkligt skriven. Den behandlar väldigt lite om just Bibelns tillkomst. Den nämner 4-källshypotesen mycket flyktigt och babylonförfattandet i en bisats. Däremot så står det ju mycket intressant om "Gamla Testamentets berättelsers trovärdighet". Nya Testamentet nämns inte mer än att Roger Viklund inte tror på Jesus.. nåja. Jag tror egentligen inte på att ta bort den här texten från wikipedia, men det hör förmodligen till nån annan artikel (i stil med det jag föreslog ovan). I och med att jag fortfarande är väldigt färsk här så vågar jag mig inte på så drastiska förändringar än (dessutom skulle det krävas en hel del jobb för att skriva relevant text för den här artikeln). I framtiden när jag får tid kan jag däremot tänka mig att titta närmare på det, om ingen annan hinner före. Vad säger ni? häj - brynte 26 juli 2006 kl.23.21 (CEST)

En usel artikel

Denna artikel är märklig och usel. Den rör ihop en flertal frågeställningar såsom:

• Texternas tillkomsthistoria och författarfrågor.
• Bibelsyn och inspirationsteori.
• Det (eventuella) historiska underlaget för händelsser och gestalter i Bibeln.

Man får vara tacksam att inte kanoniseringsprocessen berörs också.... --Itpastorn 14 augusti 2007 kl. 14.14 (CEST)

Tillägg: "Anses av vissa" - Läs http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Avoid_weasel_words --Itpastorn 14 augusti 2007 kl. 14.17 (CEST)

Förslag till alternativt upplägg

Lämna alla frågor om historicitet till andra artiklar! Koncentrera sig på inledningsvetenskap i stora drag.

---

Bibeln består av flera enskilda böcker. Dessa böcker har nedtecknats under en tidsrymd på kanske över 1000 år och därtill sammanställts för bruk i gudstjänst och till vägledning för läran. En enskild bibelboks tillkomsthistoria behandlar teologi under deldisciplinen isagogik, "inledningsvetenskap". Sammanställningsprocessen kallas för kanonisering eller kanonbildning. Denna artikel sammanfattar några av de mer kända teorierna om nedtecknandet av böckerna.

Problemställningar

Den ordning som Bibelns böcker står i är inte helt kronologisk sett till deras tillkomst eller till den tid som skildras. Inte heller är böckernas tillkomst alltid uttalad i texterna eller väl dokumenterad i samtida historiska källor. Judiska och kristna traditioner har brutits mot ifrågasättande teorier om författarskap och tillkomsttid och i många fall råder inte någon konsensus bland forskarna.

Redaktionskritikens användning av isagogik som en nyckel till att förstå texterna.

De exegetiska diskussioner som förts de senaste 20 åren har i stor grad lämnat redaktionskritiken bakom sig för att i stället fokusera på de färdiga texterna.

Isagogik som tillhygge i debatten om kristen tro i stort.

Moseböckerna

Bibelns fem första böcker intar en särställning inom judendomen där de utgör den skrivna torah. Gammal judisk tradition anger Moses själv som författare, en tradition som övertogs av den tidiga kyrkan. Julichers fyrkällshypotes. Moderna hypoteser. Hybridhypoteser.

Det deuteronomistiska historieverket

Tiden som skildras. Nedtecknandet - av okänd författare eller redaktör.

Psaltaren

Många tillskrivs kung David. "Le David" = av David eller till David. Rubrikerna inte alltid ursprungliga.

GT:s apokryfer

Ej kallade apokryfer av katoliker och ortodoxa. Ej medtagna i Tanak.

Saknar hebreiska förlagor.

De synoptiska evangelierna

Tvåkällshypotesen. Spin-off: Försöken att rekonstruera ett ur-evangelium ur "Q". Hypotesen om Matteus som primärkälla (tidigaste nedtecknade teorin, från 180 e kr)

Johannes texter

Tradition. Ifrågasättande: "från 200-talet". Manuskriptupptäckt leder till att ifrågasättandet skjuts i sank.

En författare eller flera, och i så fall i form av medhjälpare eller lärjungar till Johannes?

Paulus

En Paulus, eller äkta P plus deutero och trito paulusar?

Övriga brev

Jakob, Judas, Heb. Petrus

Icke kanoniska skrifter

Från kanon muratori: Hermas Herden

Thomasevangeliet: Inte en ögonvittnesskildring.

Andra evangelier (jfr Dan Brown): Nej! Alla är av senare datum.

Källor

• En bok om Gamla Testamentet
• En bok om Nya Testamentet
• Förstår du vad du läser av Ivan Hellstén
• Illustrerat Bibellexikon
• Per Beskow, Fynd och fusk
• Etc.
• Etc.

Se också

Isagogik Bibelsyn Bibelns kanoniseringsprocess Biblisk historia

--Itpastorn 14 augusti 2007 kl. 15.46 (CEST)

Nu har jag ändrat artieln enligt mitt förslag och flyttat det gamla materialet till den mer passande rubriken Bibeln och historien, enligt engelska WP.

Därmed borde nog alla gamla diskussioner arkiveras.

--Itpastorn 2 januari 2008 kl. 22.06 (CET)

---

Här på WP liksom i andra encyklopedier måste fokus vara på det man vet. Trosfrågor kan omnämnas under förutsättning att det klart framgår att dessa saknar vetenskapligt stöd. Därför behöver artikeln stärkas med avseende på historicitet och det religiösa tonas ner vilket jag tolkar att Thuresson menar. Eriatlov 15 augusti 2007 kl. 08.58 (CEST)

Det finns gott om källor

Verkligheten ser ut så att alla böcker artikeln berör är mycket gamla och böckerna har tyvärr ingen redigeringshistorik från flera tusen år tillbaka. Forskningen i ämnet bygger därför på teorier av många olika slag. Dessa teorier finns i verkligheten och kan beskrivas i artiklar på Wikipedia, men om denna artikel används som ett sätt att propagera för en av dem så har vi förlorat allt, och artikeln är inte relevant.

Vore bra om det framgår av artikeln vilken tes som säger vad och vems den är, om författarna kunde försöka lägga på minnet vilken föreläsare som sa det eller vilken bok de borde ha läst innan tentan, istället för att försöka göra gällande att den tolkning deras föreläsare trodde på är den enda rätta och dölja källan. Detta oavsett om det är en föreläsare i teologi i Uppsala, Åke Gren, tysk filosof, hebreisk språkforskare eller amerikansk TV-predikant. Jlandin 18 oktober 2009 kl. 16.35 (CEST)

Stödord

Stora delar av artikeln tycks bestå av någons stödord till ett artikelutkast. Sånt ser inte så snyggt ut i artiklar utan passar bättre på personliga projektsidor under den egna användarsidan. Jag har klippt ut följande ur artikeln från följande rubriker:

Moseböckerna

"(Moderna hypoteser och hybridhypoteser saknas i denna artikel ännu.)"

Det deuteronomistiska historieverket

"(Tiden som skildras.)"

Krönikeböckerna

"(Forskningsläget idag.)"

Vishetslitteraturen i övrigt

"(Alla teorier kring dessa böcker räcker till flera böcker...)"

För övriga stödord, se dold text nedan (syns i redigeringsläge)

Entheta 10 november 2009 kl. 22.31 (CET)

Håller med ovanstående inlägg om att denna artikel är osedvanligt usel och borde omarbetas från grunden. Jämför exempelvis Nationalencyklopedin där böckernas tillkomst diskuteras med angivande av troliga århundraden m.m.

Dessutom märkligt att bara GT behandlas dvs Toran. Men bibeln omfattar också Nya testamentet - för kristna den klart viktigaste delen. 78.72.118.49 11 januari 2012 kl. 12.45 (CET)

GT är inte bara toran, jao. 213.89.13.214