Diskussion:Brukssamhälle

De brittiska och amerikanska exemplen är bra paralleller,men de tyska och det franska exemplet driver iväg från artikelns fokus på småorter med en dominerande arbetsgivare och bör imho tas bort. -Chincoteague 13 november 2010 kl. 19.09 (CET)

Ja, du har nog rätt. Jag tar bort dem. Granatäpple 14 november kl.10.19

Bruksamhällen i vogeserne

Hej, mitt svenska är inte god, jag kan läsa det, men inte skriva spontan hur jag vilja. Jag har studerat danska på universitetet söm valfack och förstår svenska skriftligen. Jag har läst artiklarna öm bruksmentaliteten eller -samhället med stor intresse emedan jag sökte efter artiklar och bökar öm träkolbrännarer, som kam från Sverige till Vogeserna i hertigdömet Lothringen i 1500-talet för att arbeta i järnbruken och gruvar av Saint-Maurice, Bussang. Vad jag har läst korresponderar totalt med vad passerade här i landet. Alla lokala källor hänvisar på ett samhälle av Svenskar, där livade i totala autarki, med deras egna reglar och bl. a. med deras språk i ett romansk talande trakt. De bosatt sig i en dal, som var inte ännu koloniserat därför, att den var mycket avsides, och betraktade dalen som deras, utan att blanda sig med inhemska. Den hela dal fick namnet vallée des charbonniers , också bäcken, fjället, osv. Inte något namn var mulligt. Deras oberoende kunna bestå till den franska Revolution, eftersom icke någon intresserade sig för dem där framför. Huvudsak var leverans av träkolvagn, likgiltig hur de har livat. Når järnbruket i Moseldalen blev låst för Revolutionen, det svenska samhälle byggda väjer själv över Vogesernas fjäll för att leverera deras råvaror till Elsass dit över! Bergspasset hettar självskrivet col des charbonniers! Den första prefekt av Vogesernas departement, Henri Zacharie Desgouttes, var i året 1800 mycket överraskat, att dissa människor livade så fri och arrogant in denna dal, utan att respektera republikens lag på det nya national territorium. Han lade dem söka efter officielle urkunder och legalt dokument, där kunna de visa icke någon urkund, naturligtvis, emedan det var oskriven lag! Efter några konflikts med samhället blandade de sig alla med den inhemska befolkning. Och vi har tyvärr icke något spår. Deras namnar blev fransk. Når du menar, det er interessant att tillfoga denna aspekt av et exporterade bruk från Sverige till Frankrike, skola det vara bra att hjälpa mig för korrekturen. En Vogeser. --Vogeser (diskussion) 8 maj 2014 kl. 16.03 (CEST)