Diskussion:Kristallstruktur

Om bilden har något med kristallstruktur att göra borde det förklaras. I annat fall borde biden inte vara med.Oshifima 5 december 2006 kl. 18.29 (CET)

Sant. Det är mest en kristall, och man kan inte avgöra vilken struktur den har. Jag tar bort den igen. Axelv 5 december 2006 kl. 23.50 (CET)

Multipla språklänkar?

Hej, denna artikel avhandlar ju saker som upptar flera Wikipedia-sidor på en del andra språk (t.ex. både Kristallstruktur och Bravaisgitter).

Jag provade att skriva följande: de:Kristallsystem de:Kristallstruktur en:Bravais_lattice en:Crystal structure et:Süngoonia et:Kristallstruktuur men det blev inte så snyggt med dubbla länkar till vänster: Deutsch, Deutsch, English, English, Eesti, Eesti - så jag ångrade mig. Om man bara har en länk anser jag att det bästa är att länka till "kristallstruktur" på respektive språk, så kommer man därifrån vidare till utförligare sidor om t.ex. bravaisgitter. Beryllium-9 24 oktober 2007 kl. 22.35 (CEST)

Man skulle även här kunna göra en separat artikel om Bravaisgitter, som är lite mer abstrakt. /Pieter Kuiper 24 oktober 2007 kl. 22.38 (CEST)

Innehåll

Jag undrar lite om artikelns namn. Har inte hunnit läsa allt. Har dock tittat runt lite genom både mina högskolestudier och via google där uttrycket "kristallin struktur" används för ämnens tillstånd. Det jag undrar är alltså: gäller artikeln endast "kristaller" eller gäller det även plaster, metaller, mm? I sådana fall bör den informationen flyttas över till Kristallin struktur. --Qenneth 27 juli 2010 kl. 17.07 (CEST)

Metaller har kristallstruktur. Plaster tror jag har amorf struktur.

andejons 27 juli 2010 kl. 20.42 (CEST)

Plaster kan även ha kristallin struktur. Likväl som amorf eller delkristallin. Har tittat runt på diverse sidor och även på engelska wikipedia. Ställer mig därför frågan om Kristallstruktur är det rätta namnet för artikeln. Borde inte stor del av innehållet flyttas över till artikeln Kristallin struktur.

Googlesökning ger många gånger fler (Googles egen uppskattning) träffar för "kristallstruktur"[1] (notera att ordet "är" tagits med för att utesluta träffar på tyska sidor) än "kristallin struktur"[2]. Flera av träffarna på "kristallstruktur" går till diverse sidor från högskolor. Detta verkar vara det uttryck som används.

andejons 29 juli 2010 kl. 17.59 (CEST)

Gjorde om sökningen genom att endast söka på svenskspråkiga sidor vilket gav resultatet 4 640 resultat för kristallstruktur och 742 resultat för kristallin struktur, vilket tydligt visar vilken benämning som får flest träffar. Dock vill jag inte ge mig riktigt ännu =). Enligt Ne.se (http://www.ne.se/amorf) används begreppet kristallin struktur, medan ingen träff kopplad till NE innefattar kristallstruktur. Finns ordet i andra uppslagsverk? Hur ser wikipedia på "felstavade" artiklar? Är felstavade artiklar rätt så länge det finns fler sökträffar på google? Eller måste ordet finnas inskrivet som ett riktigt ord? Jag spekulerar bara, har inte 100% koll på just det. Om fallet är så att kristallstruktur inte är korrekt, trots att det finns fler träffar, ska den då omdirigeras till "kristallin struktur" vilket i sin tur gör båda orden sökbara, medan läsaren samtidigt lär sig den "korrekta" benämningen (självklart omdirigering åt motsatt håll om så att kristallstruktur räknas som korrekt det också.) Det jag dock anser vara en fördel med att döpa artikeln till kristallin struktur är då läsaren tydligare kopplas bort från eventuella associationer med kristaller som de glittrande fina stenarna utan istället riktar in sig på själva fenomenet (vilket även gäller metaller). Jag kan själv säga att jag associerar "kristallstruktur" med en vit/transparent kristall vilket gör det svårare för mig att även dra kopplingen till att det gäller såväl metaller som plaster. Sedan kan det också vara tydligt att dess motsats när det gäller struktur hos ämnen kallas amorf struktur, där läsaren fås en återkoppling. Då jag med säkerhet vet att den benämningen inte är "amorfstruktur" --Qenneth 29 juli 2010 kl. 22.09 (CEST)

Riktlinjen på området är WP:namngivning, som i princip säger att man skall ta det minst förvånande (vilket i de flesta fall är detsamma som det vanligaste) korrekta namnet. Jag har svårt att se att någon av formerna skullw vara inkorrekt.

andejons 30 juli 2010 kl. 09.51 (CEST)

Den riktlinjen säger även att: "En titel som är korrekt enligt samtliga etablerade språkvårdande eller vetenskapliga organ bör dock i allmänhet inte stå tillbaka för "slarviga" eller felaktiga alternativ, även om dessa är välkända och spridda i vardagligt bruk. I sådana fall kan principen om minsta möjliga förvåning tillgodoses genom WP:omdirigeringar eller hänvisningar." Gjorde ett urval där jag sökte termen i koppling till universitet i Sverige där jag började på kth: "kristallin struktur" och "kth" (för att endast länka till sådant som är publicerat på deras hemsida) i samma sökning på google där 78 träffar kom upp medan 0 träffar kom upp för kristallstruktur. Det blev genast mycket jobbigare att jämföra termerna när det fanns "konkurrens" då kristallstruktur inte har lika många grammatiska böjningar som kristallin struktur. Utan att söka på de exakta fraserna "kristallin struktur" och "kristallstruktur" utan även innefatta böjningar så som kristallina strukturer och kristallstrukturer i samband med universiteten: Kth, Lund, Uppsala, Linköping och Chalmers blev resultatet 15052 för kristallin struktur och 6090 för kristallstruktur. Den etablerade benämningen för uttrycket är enligt de vetenskapliga organen enligt vad jag kan se (15052 träffar mot 6090) övervägande för kristallin struktur.

Enligt WP:namngivning: "I kemi används vetenskapliga namn genomgående för kemiska föreningar. Till exempel hänvisar brunsten till mangandioxid." Jag antar att kristallstruktur är en utveckling av termen kristallin struktur. Det vill säga kristallstruktur är något av en slangterm. Vilket betyder att den benämning som är mest vetenskaplig bör användas. Förutom att "Kristallin struktur" används av vetenskapliga organ används den dessutom av språkvårdande organet NE. Vilket då gör den mer korrekt? Som det även står i WP:namngivning kan då WP:omdirigeringar användas för att hänvisa läsaren till den korrekta benämningen.

Fördelarna blir då:

1. används av etablerade vetenskapliga organ

2. används av etablerade språkvårdande organ

3. eliminerar associationer för vad som i folkmun kallas kristall och gör det lättare för läsaren att förstå att det även gäller exempelvis metaller.

4. Gör det lättare att dra kopplingen till dess motsats "amorf struktur" - "kristallin struktur" och även kopplingen till "delkristallin"

--Qenneth 30 juli 2010 kl. 11.37 (CEST)

Jag förstår inte hur du sökt. Jag får över 600 träffar på kristallstruktur och kth [3]. Söker jag bara på KTH:s hemsida är proportionen 8:119 [4][5].

"Kristallstruktur" finns dessutom med i rikstermbanken, vilket inte "kristallin struktur" gör [6] (går inte att länka direkt till sökresultat). EU:s databank IATE ger däremot träffar på båda: [7].

Jag har svårt att tolka detta på annat sätt än att "kristallstruktur" är betydligt vanligare.

andejons 1 augusti 2010 kl. 10.20 (CEST)

Hehe, gjorde samma sökning igen och får inte upp samma resultat som förra gången, konstigt nog. Det här med att få fram vilken av benämningarna som är "mest använd" verkar vara svårt att få fram. Gjorde om sökningen på google enligt exakt: "kth" "kristallstruktur" OR "kristallstrukturerna" OR "kristallstrukturen" med resultatet 344. Samma sökning med exakta frasen: "kth" "kristallina strukturer" OR "kristallin" OR "kristallin struktur" OR "kristallina" OR "kristallina strukturerna" ger resultatet 2620.

Vad det gäller rikstermbanken och sökordet kristallin kommer kommer just förklaringen på innebörden av termen kristallin struktur upp medan förklaringen för kristallstruktur inte förklarar begreppet utan snarare hänvisar till termen kristall. Från mitt perspektiv ser jag kristallin struktur som den rätta benämningen för att jag alltid har använt den. Dock kan jag oavsett av vad läsare/användare tidigare använt för term vara en fördel att använda namnet "kristallin struktur" då uttrycket har en starkare koppling till amorf struktur och delkristallin struktur och som jag tidigare sagt "förstöra" eventuella kopplingar till vad gemene man tänker när de hör/läser "kristall". Ett annat alternativ kan vara att ändra artiklarna till Kristallin, Amorf och Delkristallin. Dock anser jag att termen struktur kan vara fördel att använda för att redan med hjälp av artikelnamnet få läsaren att förstå att det handlar om strukturen i materialen. --Qenneth 1 augusti 2010 kl. 17.29 (CEST)

Men "kristallin" är ju inte samma sak som "kristallin struktur"! Man får ju träffar som "kristallina material" och "kristallin fas" – och det är inte alls relevant för att avgöra vad den här artikeln skall heta. Samma sak med Rikstermbanken: orden "kristallin" och "kristallstruktur" finns, men inte "kristallin struktur", och det får du till ett argument för att det senare är det vedertagna begreppet?

andejons 1 augusti 2010 kl. 20.08 (CEST)

"Kristallin" och "kristallin struktur" är från vad jag kan tyda utifrån text jag har läst extremt identiska, då "kristallin" är uttrycket som beskriver tillståndet medan struktur endast förtydligar att det gäller strukturen hos ett ämne. "Kristallin" står enligt rikstermbanken:

definition: med regelbunden uppbyggnad av delarna

definition: som har atomer eller molekyler inordnade i ett regelbundet mönster, ...

Vilket är samma innebörd som "kristallin struktur". Sen är det du tar upp en absolut fördel, att läsaren/läsare kan relatera till de andra begreppen som används, så som "kristallin fas" och "kristallina material" då de menar just uppbyggnaden av materialet (kristallin uppbyggnad/struktur). Det var också därför jag i tidigare inlägg menade att det i själva verket kanske inte ska skrivas "struktur" överhuvudtaget? Då själva begreppet "kristallin" för sig själv kanske är mest lämpat att använda. (såväl som för amorf och delkristallin). Du skriver att "kristallin" inte är samma sak som "kristallin struktur" vill gärna veta hur du tänker då? vad skiljer dem åt? Ska i sådana fall en egen artikel för "kristallin" skapas? --Qenneth 2 augusti 2010 kl. 19.10 (CEST)

Nej. Kristallstruktur är ett begrepp för de olika periodiska strukturer som finns. De ämnen som har sådana strukturer kallas kristallina (Exempel: koppar är kristallint, och dess kristallstruktur är ytcentrerat kubiskt). Adjektiv och substantiv är olika saker. Att läsarna kan relatera begrepp må vara trevligt, men det är en fråga för språkvårdande organ, vilket Wikipedia inte är. Här försöker vi använda vedertagna begrepp, oberoende av om hur logiska, pedagogiska, eller allmänt trevliga de är.

andejons 2 augusti 2010 kl. 19.25 (CEST)

Råkade bli en redigeringskonflikt... Kollar man på andra sidor på wikipedia använder de även uttrycket "kristallin" exempelvis vid "kristallin fas" i artikeln kristallin plast som använder just ordet "kristallin". Genomgående bör väl wiki använda samma termer för att inte förvilla läsaren. Det skulle inte fungera så bra att använda uttrycket "kristallplaster".--Qenneth 2 augusti 2010 kl. 19.48 (CEST)

Såväl är "Kristallin struktur" ett begrepp för de olika periodiska strukturer som finns. (Exempel: koppar är kristallint, och dess kristallina struktur är ytcentrerat kubiskt.) Fungerar lika bra att använda kristallina struktur som adjektiv och substantiv, dock inte lika bra med kristallstruktur. Vilket förvirrar läsaren. Jag har tidigare fått pisk för att saker jag har skrivit har varit opedagogiska och nu när jag har hittat ett begrepp som skulle göra text i artiklar mer logiska och pedagogiska är det alltså ingenting Wikipedia lägger större vikt i? Det jag fortfarande påpekar är att "Kristallin struktur" eller "Kristallin" om du så vill är likväl eller mer vedertaget än "kristallstruktur" --Qenneth 2 augusti 2010 kl. 20.01 (CEST)

Det jag menar är och har menat sedan första diskussionsinlägget är att det skulle underlätta för läsaren om artikeln hette "kristallin struktur". Vad är det som motarbetar vid flytt av sidan? Det är enkelt att göra och jag ställer gärna upp. Samtidigt behålls kristallstruktur som en omdirigering och vipps så har wikipedia helt plötsligt blivit både full av innehåll och samtidigt pedagogisk och rent av trevlig att vistas i. =) Vad finns det att förlora? --Qenneth 2 augusti 2010 kl. 20.23 (CEST)

(red konflikt)Ja, det går att skriva att koppars kristallina struktur är ytcentrerat kubiskt. Men det gör varken "kristallin struktur" eller "kristallstruktur" till synonym med "kristallin". Man kan inte skriva om meningen "Kristallina ämnen är icke-amorfa." till att använda endera. Det är fråga om en annan nivå på beskrivningen. Man kan inte heller ta uttrycket "Kristallin fas" som intäckt för att "Kristallin strukur" är vanligare än "kristallstruktur", eftersom det är fråga om en annan del av fysiken, med annat fokus.

Vad som skulle förloras? Tja, kanske inte så jättemycket, men det skulle strida mot den riktlinje för namngaivning av artiklar som finns, som är till för att göra artiklar lätthittade, i viss mån ge besked om vad som är den vanligaste benämningen på något, och, faktiskt, undvika frågor av typen "men vad vore det för fel med att kalla den så?".

andejons 2 augusti 2010 kl. 20.26 (CEST)

På vilket sätt är exemplet "kristallin fas" en annan del av fysiken? Gäller det inte den fas ett ämne genomgår/får, där dess struktur är kristallin? Därför bör ett sådant ämne också innefattas av "kristallin struktur" tills dess att det finns tillräckligt med information för att skapa en egen sida för den? På samma sätt som diskussioner sker på den här sidan gällande om Bravais-gitter bör få en egen sida? Det står dock ingenting om just dispyter mellan ord som har olika grammatiska böjelser som just är fallet vi har. Där det kanske inte är så lätt att man endast kan söka "kristallstruktur" och "kristallin struktur" då de inte ger en 100 procentig bild. Gällande citatet "men vad vore det för fel med att kalla den så?" anser jag mig inte kategoriseras med tanke allt som är skrivet ovan. För jag antar att diskussionssidorna är till för just sådana diskussioner. Att redigera precis som man vill utan att diskutera saker ligger inte mig nära till. Att använda sig av såväl "kristallstruktur" som "kristallin struktur" ligger båda vad jag har förstått inom "riktlinje för namngivning". Dock ser jag att det inte är svart på vitt gällande vilket uttryck som bör användas, där min åsikt fortfarande är att "kristallin struktur" har fördelarna att:

* Eliminerar associationer för vad som i folkmun kallas kristall och gör det lättare för läsaren att förstå att det även gäller exempelvis metaller.

* Gör det lättare att dra kopplingen till dess motsats "amorf struktur" - "kristallin struktur" och även kopplingen till "delkristallin"

* Såväl som alla andra typer (kristallin fas mm). Vilket gör läsandet på Wikipedia mer pedagogiskt/logiskt.

Kristallstruktur använder man främst inom fasta tillståndets fysik, kristallin fas hör mer hemma inom termodynamik. Nu finns det förvisso överlapp, men det är fråga om beskrivningar på olika nivå som lämpar sig för olika frågeställningar. Sysslar man med fasövergångar mellan olika typer av faser kanske man nöjer sig med att konstatera att ett ämne gått från amorf till kristallin fas (andra gånger kan man vara intresserad av övergångar där strukturen skiljer sig, och då talar man om just övergångar mellan olika kristallstrukturer), medan den som är intresserad av att modellera bandgap och liknande måste veta vad kristallstrukturen är, inte bara att det är ett kristallint material. Och dina argument för "kristallin fas" är ett bättre namn må vara korrekta i sig själva, men WP:Namngivning säger faktiskt att man skall ta det minst förvånande (/mest förväntade) av de korrekta namnen. "Kristallstruktur" är betydligt vanligare än "kriatallin struktur".

andejons 3 augusti 2010 kl. 10.21 (CEST)

Förstår jag det hela rätt om "kristallstruktur" inte har samma innebörd som "kristallin struktur" då du skriver att det handlar om "övergångar mellan olika kristallstrukturer". Det handlar alltså snarare om en fördjupning av "kristallin struktur" där den kristallina strukturen hos ett ämne kan skilja sig och därmed kallas kristallstruktur? När det gäller "minst förvånande"-metoden finns det som det verkar ingen bra metod för att kunna urskilja vilket av uttrycken som "används mest". Sökningen jag tidigare gjorde på google gav flest sökresultat för "kristallin" OR.. OR... OR, även om den innefattade "kristallin fas" då den termen kan handla om samma fenomen. Det innebär att ett argument för kristallstruktur är vanligare inte finns. Det som kvarstår då är att läsa igenom alla tusentals sidor på google för att tyda vilka uttryck som hör till vad. För att eliminera ditt tvivel gällande "kristallin fas" gjorde jag en ny sökning enligt följande:

• "kth" "kristallina strukturer" OR "kristallin" OR "kristallin struktur" OR "kristallina" OR "kristallina strukturerna" -fas = 2570 resultat.
• "kth" "kristallstruktur" OR "kristallstrukturerna" OR "kristallstrukturen" -fas = 285 resultat.

Vilket innebär att trots att jag har uteslutit resultat som innefattas av termen "kristallin struktur" ges fler resultat för just den benämningen. Vilket innebär att vi kan lämna diskussionen, då "kristallin fas" enligt WP:Namngivning säger... minst förvånande/mest förväntade. --Qenneth 3 augusti 2010 kl. 10.59 (CEST)

Nej, kristallstruktur och kristallin struktur är så vitt jag vet (i det närmaste) synonymer. Däremot är varje användning av ordet "kristallin" inte ett stöd för att "kristallin struktur" är det vanligaste uttrycket. Oavsett om man skriver "kristallstruktur" eller "kristallin struktur" så finns bara ett adjektiv: "kristallin". Därför går det inte att ta varje text där det förekommer som ett tecken på att "kristallin struktur" är vanligast, på samma sätt som man inte kan ta varje användning av frasen "Sagan om" som belägg för att "Sagan om ringen" är en vanligare beteckning än "Hhärskarringen".

andejons 3 augusti 2010 kl. 11.15 (CEST)

Notera att huvuddelena av träffarna kommer från sidor som bara använder "kristallin" eller "kristallina", men inte "kristallin struktur" [8].

andejons 3 augusti 2010 kl. 11.19 (CEST)

Men samtidigt menas "kristallin" själva strukturen hos ett ämne utan att författaren har skrivit "struktur" efter ordet "kristallin". Det var också därför jag tidigare skrev att det kanske vore mer lämpligt att bara använda uttrycket "kristallin" på artikeln i sådana fall? Vill bara meddela att ditt sökresultat inte återger korrekt bild även om det du säger gällande ordet "kristallin" skulle gälla, exempelvis räknas inte användningen av termen i form av "kristallin och amorf struktur" med. Finns fler andra exempel där resultat försvinner. Dessutom bör "kristallin" mm. räknas med då de omfattar samma område.

Rikstermbanken gällande uttrycket kristallin:

• med regelbunden uppbyggnad av delarna
• som har atomer eller molekyler inordnade i ett regelbundet mönster, ...
• med atomer ordnade i ett regelbundet gitter

--Qenneth 3 augusti 2010 kl. 17.18 (CEST)

Jag börjar bli trött på att förklara att adjektivet "kristallin" och begreppet "kristallin struktur" inte är synonymer. Det känns rätt poänglöst att argumentera med någon som uppenbarligen inte vill ta till sig vad man säger.

Vad gäller andra former, så får man 34 resultat om man söker på sidor som innehåller både kristallin och struktur på kth [9], alltså inklusive träffar på sidor där orden förekommer oberoende av varandra. Man får 118 träffar på kristallstruktur[10]. Kan vi släppa det här nu?

andejons 3 augusti 2010 kl. 20.54 (CEST)

Dock känner jag inte att jag har fått förklaringen för vad det är för skillnad mellan "kristallin" och "kristallin struktur". Skulle en sida skapas: "kristallin" skulle innehållet förklara "kristallin" i samband med material:

• med regelbunden uppbyggnad av delarna
• som har atomer eller molekyler inordnade i ett regelbundet mönster, ...
• med atomer ordnade i ett regelbundet gitter

Där annat innehåll kan vara olika mönster och gitter ett kristallint material kan ha. Forskning gällande kristallinitet osv. Anser jag de två termerna ha väldigt mycket gemensamt. Eller ha jag fortfarande inte förstått skillnaden? Skulle vara bra om du i sådana fall förklarade den. Motsatt kan jag säga att jag det känns poänglöst att argumentera med någon som inte tar till sig vad man säger. Om fallet är sådant att de är två skilja uttryck vore det lämpligt att en sida skapades för "kristallin" som redovisade skillnaderna mellan dem. --Qenneth 4 augusti 2010 kl. 14.49 (CEST)

Det ena är ett adjektiv. Det andra är ett begrepp (substantiv) där adjektivet ingår. Det är grundskolegrammatik att det inte nödvändigtvis är samma sak. Jag tänker inte öda mer tid på det här nu, du får läsa mina tidigare inlägg.

andejons 4 augusti 2010 kl. 17.29 (CEST)

Oavsett om ena är adjektiv eller inte står diskussionen i en sits som är svår att avgöra. Då "kristallin" kan (men inte nödvändigtvis behöver) innefatta samma sak som termen "kristallin struktur" gör. Dock har inget exempel på när "kristallin" inte skulle ha samband med "kristallin struktur" framförts. För att komma frammåt ser jag ingen väg en att gå den du vill, enligt WP:Namngivning, då det handlar om att få flest sökresultat på Google. För att detta ska göras korrekt måste alla sidor som använder sig av "kristallin struktur" "kristallina strukturer", "kristallina strukturerna" och andra sammanhang som "kristallin fas", "kristallin och amorf struktur", "kristallin uppbyggnad", "kristallin berggrund", "kristallin" osv. Då måste alternativ för tolkningar av innebörden för "kristallin" genomföras och det som sedan måste göras är att gå igenom varje sida på Google som innefattar "kristallin" och de andra områden där olika tolkningar finns för att tyda om det gäller samma område eller inte. På detta sätt är det extremt tidskrävande och rentutav tråkigt. Jag har dock största tron i att "kristallin struktur" med alla dess grammatiska böjningar får flest resultat. Frågan är dock om det är värt besväret? Det kanske är lättare att genomföra beslutet med andra kriterier? Bland annat de jag tidigare tagit upp.

• Eliminerar associationer för vad som i folkmun kallas kristall och gör det lättare för läsaren att förstå att det även gäller exempelvis metaller.
• Gör det lättare att dra kopplingen till dess motsats "amorf struktur" - "kristallin struktur" och även kopplingen till "delkristallin"
• Såväl som alla andra typer (kristallin fas, kristallin plast mm). Vilket gör läsandet på Wikipedia mer pedagogiskt/logiskt.

Det är klart att det har ett samband. Men det har precis samma samband med ordet "kristallstruktur". Att man använder ordet "kristallin" är inte ett tecken på att man skulle skriva "kristallin struktur" och inte "kristallstruktur". För att ta en analogi: det finns massor av tänkbara namn på området fluiddynamik, det går att kombinera fluid-, flödes- eller strömnings- med -mekanik eller -dynamik på flera sätt, men att man använder ordet "fluid" innebär inte att man föredrar "fluiddynamik" framför "strömmningsmekanik"

andejons 5 augusti 2010 kl. 21.14 (CEST)

Oavsett vad användaren föredrar blir dock "kristallin struktur" med koppling till vad som skrivs om "kristallin" det minst förvånande (/mest förväntade) av namnen. Vilket gör det lämpligare att använda.

(avindenterar): Det finns ingenting som tyder på att "kristallin struktur" skulle vara mindre förvånande. Det enda du har lyckats visa är att "kristallin" förekommer oftare än "kristallstruktur", men eftersom det inte är ett alternativ så har det ingen betydelser. andejons 6 augusti 2010 kl. 13.24 (CEST)

Det finns inte heller någonting som tyder på att "kristallstruktur" skulle vara mindre förvånande. Antar att sidan skapades med det namnet som idag finns och att ingen har brytt sig om varför. När sedan en diskussion startas är det väl lämpligt att se vad som vore bäst att göra för att förbättra Wikipedia. Fortsätter jag att påpeka att "kristallin struktur":

• Eliminerar associationer för vad som i folkmun kallas kristall och gör det lättare för läsaren att förstå att det även gäller exempelvis metaller.
• Gör det lättare att dra kopplingen till dess motsats "amorf struktur" - "kristallin struktur" och även kopplingen till "delkristallin"
• Såväl som alla andra typer (kristallin fas, kristallin plast mm). Vilket gör läsandet på Wikipedia mer pedagogiskt/logiskt.

Vore lägligt om helt opartiska kunde ingripa och lägga fram sina tolkningar över vad som bör göras. --Qenneth 6 augusti 2010 kl. 16.24 (CEST)

Johodå. Ovan finns både googlejämförelser och jämförelser i termdatabanker. För övrigt har min DVD-utgåva av NE en artikel "kristallstruktur", som lustigt nog inte finns på hemsidan. Det finns således flera tydliga tecken på att "kristallstruktur" är vanligast, och inga tecken på motsatsen.

andejons 6 augusti 2010 kl. 18.02 (CEST)

Samtidigt är google-undersökningarna inte korrekt genomförda, vilket jag förklarade att det inte är så enkelt som att bara söka på frasen "kristallin struktur" i jämförelse med "kristallstruktur".

Dessutom gäller frågan fortarande hur sökningen på "kristallin" ska tolkas då det gäller samma ämne och hur man ska göra där. Vilket innebär att ingenting är avgjort ännu. Dock tror jag att det som behövs är nya ögon och flera andras åsikter. För att göra en korrekt sökning på google måste man veta exakt hur "kristallin" ska tydas. Vilket av vad jag kan se är så svårt att varje enskild sida måste läsas igenom för att se sammanhanget för att se att det gäller strukturen och inte termodynamik eller vad du skrev tidigare. --Qenneth 8 augusti 2010 kl. 15.57 (CEST)

Du får en storleksordning fler träffar på "kristallstruktur" än "kristallin struktur", ja, du får till och med fler träffar på "kristallstruktur" än på artiklar som innehåller både "kristallin" och "struktur" oavsett om de sitter ihop i ett enda uttryck [11][12]. Det är extremt osannolikt att man skulle använda böjda former men inte grundformen på ett sådant sätt att det skulle väga upp skillnaden.

andejons 8 augusti 2010 kl. 16.38 (CEST)

Handlar det om en internationell wikipedia eller om svenska wikipedia? Med tanke på att du inte längre ger sökresultat som är kopplat till sverige utan även innefattar tyska mm. Enligt sv wiki handlar det om att uttrycket ska användas av etablerade vetenskapliga organ, om det då gäller för svenska wiki bör det vara svenska vetenskapliga organ.

Internationell, men på svenska. Och om du nu är orolig för detta kan du titta på träffarna för bara kth ovan, de visar samma sak. Eller [13] [14]

andejons 9 augusti 2010 kl. 13.09 (CEST)

Ja om "Result of GeoRegister search for kristallstruktur ... 4: SGU-1: 5366; Die Bestimmung der Kristallstruktur von Trimerit CaMn2(BeSiO4)3 und das Trimeritgesetz ..." är på svenska så är det nog bra. Samtidigt som jag (dock) fortfarande hävdar att det inte är så enkelt som du vill få det till. Det vi har kommit fram till än så länge är att:

• Båda uttrycken finns och används inom såväl etablerade vetenskapliga organ som språkvårdande organ.
• "Kristallin" kan innefatta samma betydelse som är kopplat till "kristallin struktur" men även inom termodynamik.
• Ingen korrekt utförd sökning för uttrycken har gjort på Google för att ge ett rättvist resultat.
• "Kristallin struktur" eliminerar associationer för vad som i folkmun kallas kristall och gör det lättare för läsaren att förstå att det även gäller exempelvis metaller. (minsta möjliga förvåning)
• "Kristallin struktur" Gör det lättare att dra kopplingen till dess motsats "amorf struktur" - "kristallin struktur" och även kopplingen till "delkristallin"
• "Kristallin struktur" använder samma uppbyggnad som andra termer (kristallin fas, kristallin plast mm). Vilket gör läsandet på Wikipedia mer pedagogiskt/logiskt.

--Qenneth 10 augusti 2010 kl. 01.10 (CEST)

Sluta nu. Det finns tydliga tecken på att "kristallstruktur" är vanligast, i alla fall i akademiska miljöer, och det har bättre stöd i termdatabanker. Det i princip enda som kan anföras för "kristallin struktur" är att du gillar det av upplevda pedagogiska skäl, vilket inte är en typ av anledning som har stöd i riktlinjen för namngivning.

andejons 10 augusti 2010 kl. 07.06 (CEST)

På vilket sätt är det bevisat att kristallstruktur är vanligast i akademiska och spåkvårdande miljöer? Om det är tidigare Googlesökningar du hänvisar till måste "kristallin" användas för att ge en korrekt bild. --Qenneth 10 augusti 2010 kl. 09.51 (CEST)

Det som artikeln handlar om ska heta kristallstruktur. Det är den vedertagna term som används när man vill beskriva materiens struktur på det specifika sättet att man tittar på rumslig periodicitet. Motsatser till kristallstruktur skulle kunna vara molekylstruktur, atomstruktur, elektronstruktur mm. Termen kristallin struktur brukar användas, men då i en helt annan betydelse: Om man tittar på ett preparat i mikroskop kan man beskriva sitt synintryck i termer av "struktur" eller "textur" och säga att den är skiktartad, knölig, trådig, kristallin eller något annat som ger läsaren samma association som en själv. Det finns också lite vedertagen terminologi på det området, men det är inte alls det som den här artikeln handlar om. För att beskriva motsatsen till amorf är kristallin ett lämpligt ord. Även om den motsatsen i praktiken sällan är absolut kan man nog frånkänna ett amorft ämne (liksom en vätska) både kristallstruktur och kristallin struktur i de fall då det saknas vinkelberoende i närarrangemanget kring byggstenarna. Oshifima 12 augusti 2010 kl. 18.39 (CEST)

Okej, tack för infon. Detta innebär att artiklarna skall vara frånskiljda? Därmed bör infoga-mallarna tas bort och istället skall artiklarna skrivas på det sätt att skillnaden framhävs mellan dem? --Qenneth 13 augusti 2010 kl. 08.21 (CEST)

Diskussion om hopslagning, påbörjad juni 2014

Eftersom ämnet diskuterats även här lägger jag, för att undvika att samma diskussion förs på flera ställen, en länk till den nyligen startade diskussionen på diskussion:kristallin struktur#Infogning, igen.