Diskussion:Kvinnlig rösträtt i Sverige

Vilket år är rätt?

Det står i ingressen att lagförslaget gick igenom 1921, men längre ner står det att lagförslaget gick igenom 1919, och att första valet var 1921. Vet inte vad som gäller?

Lagförslaget gick igenom 1919, första valet med allmän rösträtt för både kvinnor och män hölls 1921. Det var till andra kammaren, dessförinnan hade ett nyval hållits på hösten 1919 men då fick inte kvinnorna rösta [1].--LittleGun (diskussion) 28 april 2017 kl. 16.51 (CEST)

Motsägelsefull information angående mäns/kvinnors rösträtt.

Det står "det första valet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor hölls till andra kammaren 1921" Men enligt https://sv.wikipedia.org/wiki/Manlig_r%C3%B6str%C3%A4tt så togs kravet om genomförd värnplikt för män bort 1921 vilket gjorde att män utan fullgjord värnplikt först 1924 kunde rösta i andra kammaren. Meningen borde ändras så att antingen män tas bort i sammanhanget (artikeln gäller ju kvinnors rösträtt) eller att det tilläggs att män i allmänhet först hade rösträtt 1924.

--85.89.82.247 21 maj 2017 kl. 14.08 (CEST)

Fast rösträtten, liksom värnplikten, räknas som allmän redan 1921 (värnpliktskravet togs för övrigt bort 1922 inte 1921), eftersom män i allmänhet och kvinnor i allmänhet hade rösträtt. Och trots att det fanns inskränkningar t ex på grund av ålder, omyndighetsförklaring, fattigvårdsmottagning, icke-genomförd värnplikt, konkurser etc etc. Även idag finns inskränkningar och man kan påstå att rösträtten inte är allmän, om man hårddrar, eftersom man till exempel måste ha fyllt arton år innan valdagen.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2017 kl. 14.50 (CEST)

Det hela är korrigerat. Precis som påpekat ovan, handlar artikeln om kvinnors rösträtt, och en jämförelse med mäns rösträtt hör inte direkt till saken, och blir blir dessutom alltför vansklig med tanke på att rösträtten för både kvinnor och män har varit begränsad och fortfarande är det på en mängd områden. Det är både svårt och onödigt att gå in på var man ska dra gränsen, och det rimliga är att helt enkelt utelämna en onödig jämförelse med mäns rösträtt i fråga om definitionen när rösträtten bör räknas som allmän eller inte. --Aciram (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 03.20 (CEST)

@LittleGun 4 år senare står det samma sak på artikeln. Men jag förstår inte poängen du syftar på med "inskränkningar t ex på grund av ålder, omyndighetsförklaring, fattigvårdsmottagning, icke-genomförd värnplikt, konkurser etc etc."; då dessa har ingenting med män och kvinnor att göra. Tex, både män och kvinnor behövde vara 35 år gamla; så ingen könsdiskriminering här.

Så vitt jag förstår från Wikipedia i sig är att alla restriktioner för att vara specifikt kvinna lyftes 1921, och alla restriktioner för att vara man lyftes 1922. Så lika rösträtt mellan män och kvinnor skedde i Sverige år 1922; inte 1921 och inte 1919. Samt att det blev lika rösträtt mellan män och kvinnor när män fick lika rösträtt till kvinnor. Så påståendet "den 26 januari 1921, kunde man slutligen införa lika och allmän rösträtt för kvinnor även för val till riksdagens båda kammare." är felaktigt. Liggliluff (diskussion) 7 augusti 2021 kl. 14.17 (CEST)

Ingenting av det här spelar någon roll för artikeln. En jämförelse mellan mäns och kvinnors rösträtt är överflödig då artikeln handlar om kvinnors rösträtt, inget annat. Mäns rösträtt får diskuteras i en artikel som handlar om denna. Det är onödigt att ha den diskussionen här. --Aciram (diskussion) 7 augusti 2021 kl. 14.35 (CEST)

Det står "allmän och lika". Varför är det bara ordet "lika" som är viktigt i din "objektiva" tolkning av vad "allmän och lika" innebär gällande rösträtt och att det gäller 1922? Varför är det ok med dig att ange att rösträtten blev "allmän och lika" 1922 när den inte då var, eller ens ännu är, allmän? LittleGun (diskussion) 7 augusti 2021 kl. 15.25 (CEST)

Kvinnlig rösträtt före 1921

Det förekommer flera felaktigheter i artikeln. Bland annat står det att det var val till alla fyra stånden, detta är som bekant felaktigt, då Adeln representerades av ätternas huvudmän.

Det saknas riktig referens till flera uppgifter Referenserna "1 [a b c d] Karlsson-Sjögren, s. ? 2 [a b c d e f g h i] Du Rietz, s. ?" är inte tillräckliga för att artikeln skall kunna anses ha tillräcklig vetenskaplig akribi.

Om ingen rättar artikeln och dessutom uppger korrekta referenser åtar jag mig att korrigera. 84.216.118.202 26 september 2019 kl. 13.33 (CEST)

Artikeln har källor för uppgifterna. Även om sidonummer glömts bort, och referensen alltså inte är fullständig, finns den ändå där. Uppgiften om att vissa kategorier kvinnor kunde rösta under frihetstiden är belagd i Sjögren. Sidonummer kan läggas till av de som har tillgång till boken i nuläget: en artikel på wikipedia är aldrig färdigskriven utan kan utvecklas i det oändliga. Att bara ta bort källbelagda uppgifter är förstås ingen lösning, lösningen är snarare att i sådana fall utveckla referensen. Själv har jag inte tid just nu. Däremot återställer jag förstås en ändring som innebär att man bara tar bort korrekta uppgifter, trots att de har källor, bara för att källhänvisningen inte är fullständig. Lägg gärna till de sidonummer du saknar, om du har tillgång till boken, men ta inte bort uppgifter med källor. Tack. --Aciram (diskussion) 27 september 2019 kl. 12.51 (CEST)

Utan riktig källhänvisning saknar artikeln vetenskaplig akribi. En försäkran från artikelförfattaren om att uppgifter är korrekta är självfallet aldrig tillräcklig. Uppgifterna som saknar riktig källhänvisning bör tas bort tills det finns tid för artikelförfattaren att uppge källor korrekt. 84.216.118.202 2 oktober 2019 kl. 23.41 (CEST)

Vi accepterar källor utan sidhänvisning. Det hade såklart varit bättre om sidhänvisning hade funnits, men att den saknas är inte skäl för att ta bort den. Även jag hade alltså föredragit sid-hänvisningar, men det är alltså inget krav. Denna har åtminstone källor i form av noter till varje uppgift. Wikipedia "godkänner" till och med artiklar som bara listar någon eller några källor som använts, utan markering till vad i brödtexten.

Fanns det verkligen inga val inom adeln? Även om de representerades av adelns huvudmän så måste väl vilka som representerade "adelkollektivet" i olika politiska församlingar ha utsetts på något sätt?

Markera istället vad som är oklart, till exempel med {{ifrågasatt uppgift}}. Undvik dock att göra det demostrativt.

Här finns en källa som anger att kvinnor vid vissa tillfällen röstade under frihetstiden: [2], fjärde och femte stycket. Den anger inte explicit adeln utan skriver "..vid flera av de val som hölls under den här tiden fanns kvinnliga deltagare." Så jag har formulerat om den meningen i vår artikel.--LittleGun (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 05.17 (CEST)

Jag markerade att källorna var oklara men detta raderades. Bra att det nu framgår att artikelns uppgifter är under ifrågasättande! Val om motioner, propositioner mm hölls på Riddarhuset. Där representerades ätterna av sina huvudmän eller om de inte var där av näste man i tur inom ätten som anmälde sig. Eftersom artikelförfattaren missuppfattat eller varit okunnig om detta är det sannolikt att han eller hon missuppfattat de källor som något oklart hänvisas till. Det är därför viktigt att källhänvisningen görs striktare. Jag ifrågasätter alltså inte att det finns källor, jag ifrågasätter att artikelförfattaren har förstått vad det egentligen står i dem.84.216.118.202 3 oktober 2019 kl. 14.37 (CEST)

Ganska hård inställning. Det är ändå en smal detalj, det var "vallagen" till ståndsriksdagen som var könsneutral. Att sen respektive stånd hade lite olika regler är inte direkt poängen. Jag vet inte vad sidnumren spelar för roll om du misstror varje hänvisning pga en liten miss. Då måste du ändå gå till källan och kontrollera, och vem vet, det kanske är jättelätt att hitta respektive avsnitt som använts. Börja med att plocka fram källan, eller andra källor, och korrigera efter det är tipset.--LittleGun (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 16.21 (CEST)

Jag svarade bara på din frågeställning om det fanns val inom adeln. Visst, de olika stånden hade sina regler, vad jag ville uppmärksamma är misstag vid tolkningen av vad källorna säger plötsligt kan bli nya "sanningar", och det var väl aldrig meningen med Wikipedia. Ämnet är mycket intressant, det är just därför jag efterlyser mera vetenskaplig akribi. Jag anser att artikelförfattaren- som jag tror är Aciram- borde ha företräde till att komplettera artikeln med hänvisningar till var i källorna de olika slutsatserna finns. Om detta lämnas till någon annan att utföra är det ett underkännande av Acirams vetenskapliga integritet. 84.216.118.202 4 oktober 2019 kl. 20.14 (CEST)

Så fungerar inte Wikipedia. Wikipedia är ett samarbetsprojekt. Ingen äger en artikel. Hela poängen är att man granskar och arbetar fram texter tillsammans. Mallen {{ifrågasatt uppgift}} ska sättas på specifika uppgifter med tydliga motiveringar vad som är ifrågasatt. Om du inte orkar gå till biblioteket och låna boken, eller har lust att köpa hem den, är inte det skäl att ifrågasätta om du inte har annan uppgift. Särskilt inte när så mycket i avsnittet beläggs med en annan, till och med på nätet tillgänglig, källa:[3]. Du måste helt enkelt vara mer specifik. Annars framstår det, som i det här fallet, som en vendetta mot en person för att du hittat en liten diskrepans. Det är generella, svepande och oprecisa ifrågasättanden som angriper Wikipediaskribenters integritet, inte öppna diskussioner i beredvillig och välvillig anda.--LittleGun (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 06.19 (CEST)

Wikipedia innebär att man granskar uppgifter tillsammans och att alla måste acceptera att få sina uppgifter synade och ifrågasatta, och detta skall kunna ske utan att som du gör påstå att denna kritik är "generella, svepande och oprecisa ifrågasättanden som angriper Wikipediaskribenters integritet". Det är jag som håller en öppen diskussion här. Att påstå att jag står för någon sorts personlig vendetta är en primitiv reaktion från din och andras sida. Jag har uteslutande givit konstruktiva förslag som det bara är beklagligt att Aciram och du själv av någon anledning inte vill ta till er. Det är förvånande att i stället för att försöka underbygga artikeln korrekt den som borde ha lättast tillgång till och därför stå för källorna - Aciram- inte vill göra det utan helt enkelt försöker dumpa det på andra. Detta har dessutom både av Aciram och av dig gjorts på ett mycket otrevligt och nedlåtande sätt. Att hänvisa till artikeln i Arbetarbladet och påstå att den skulle vara en godtagbar källa är för övrigt förvånande. Jag har läst artikeln som inte har några vetenskapliga källor angivna. Det är besvärande att det finns skribenter på Wikipedia som så illa hanterar den konstruktiva kritik som erbjuds dem. 84.216.118.202 5 oktober 2019 kl. 16.05 (CEST)

Det är inte konstruktiv kritik att hävda att ett långt, relevant och källbelagt avsnitt ska tas bort för att en liten perifer detalj inte stämde. Däremot är det svepande. Arbetarbladets artikel är en trovärdig källa, källor måste inte per definition vara vetenskapliga. Offerkoftan om "nedlåtande" passar dåligt med tanke på din egen attityd.--LittleGun (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 16.18 (CEST)

Eftersom källorna inte är preciserade går det inte att avgöra hur "långt, relevant och källbelagt" avsnittet är. Där faller din första punkt. Det är flera saker som inte stämmer. Din andra punkt:Detaljer - det är vad somliga kallar sådant de inte vet något om. Det finns flera felaktigheter. jag har nu rättat en del av dem. Din tredje punkt: uttrycket "offerkoftan" får stå för dig och den inställning du har till andra människor. Det är uppenbart att det endast används av den kategori människor som ogillar att bli avslöjade när de använder härskarmetoder, som till exempel att kalla vad andra skriver för "vendetta" "generella, svepande och oprecisa ifrågasättanden". Man mer än anar ett totalitärt tankesätt- och det var inte menat som någon sorts komplimang. 84.216.118.202 5 oktober 2019 kl. 17.18 (CEST)

Ifrågasatta uppgifter

@84.216.118.202: Du ifrågasätter alltså källan: Karlsson, Åsa, 2006, Männen kvinnorna och rösträtten: medborgarskap och representation 1723-1866, T Carlsson Bokförlag AB? Eftersom du ifrågasätter flera uppgifter som är angivna med den som källa? På vilka grunder underkänner du den? Eller är det bara respektive uppgift som du underkänner? I så fall på grundval av vad? Du måste motivera respektive ifrågasättande annars tas de bort.--LittleGun (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 17.04 (CEST)

Jag ifrågasätter de uppgifter som står skrivna i wikipediaartikeln. Eftersom ingen tydlig källhänvisning finns är det vad jag förstår enligt Wikipedia godkänt att göra detta. Att bara acceptera att någon pekar på en källa men inte vill precisera var är inte acceptabelt. Det vore som att acceptera när Maoister viftar med den lilla röda och inte vill bli ifrågasatta. Det är inte att tillsammans bygga en artikel. Jag kan naturligtvis inte hindra dig från att radera det jag skrivit, men jag hoppas att du har något vetenskapligt tänkande att falla tillbaka på som hindrar dig från att göra en sådan fadäs.84.216.118.202 5 oktober 2019 kl. 17.18 (CEST)

Godkänt och godkänt. Det är visst acceptabelt peka på en källa utan ange exakt var. Så inget fel i hur artikeln refererar till källan, och frågan kvarstår ifrågasätter du källan trovärdighet, eller att det som står inte stämmer med källan.Yger (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 18.08 (CEST)

det är artikelns överensstämmelse med källan jag ifrågasätter. det gör jag utifrån att det finns flera uppenbara fel i artikeln. Jag gav som exempel att artikeln uppgav att det var val till adelns representation. detta enda exempel jag angav bemöttes genast som om det bara var en enda petitess. Så är det dock inte Det finns flera olika fel. 84.216.118.202 5 oktober 2019 kl. 19.56 (CEST)

Precis som Yger, och eftersom du inte visar att du har indikation på att nedanstående källbelagda uppgifter är direkt felaktiga eller missuppfattade, så tar jag bort mallen "ifrågasatt uppgift" som du lade dit på dessa:

• Mellan 1726 och 1742 deltog kvinnor i 17 av 31 undersökta borgmästarval.
• Denna reform ökade kvinnliga väljares röstande från 55 till 71 procent. Mellan 1743 och 1758 röstade kvinnor i 32 av 45 undersökta borgmästarval.
• Rösträtten till ståndsriksdagen, som formulerades enligt 1723 års riksdagsordning, var liksom den lokala rösträtten könsneutralt beskriven, vilket oavsiktligt gjorde kvinnor till väljare. Fram till 1757 deltog kvinnor i samtliga 11 val där vallängderna bevarats: i åtta av dessa användes en graderad skala, i de tre övriga rösträkning per capita. Kvinnor behöll rösträtten till riksdagen sedan deras rätt att rösta i borgmästarvalen avskaffats 1758, men röstade endast i 10 av de 33 val fram till 1772 där vallängderna bevarats.

Källa:

När du ifrågasätter nedanstående uppgifter så vet jag inte riktigt varför, eftersom du valt att inte motivera. Jag byter istället till "källa behövs":

• När kvinnors rösträtt avskaffades 1772, upphävdes den först för skattebetalande ogifta kvinnor med egendom, och därefter för änkor. Attityden till kvinnors rösträtt skiftade lokalt: i Eskilstuna och Landskrona röstade 90 procent av alla röstberättigade kvinnor, och i Kalmar, Växjö, Västervik, Simrishamn, Ystad, Åmål, Karlstad, Bergslagen, Dalarna och Norrland fortsatte lokala myndigheter att acceptera att kvinnor röstade i riksdagsvalen trots förbudet 1772 vilket berodde på olika lokala tolkningar av medborgarskapet. I Lund, Uppsala, Skara, Åbo, Göteborg och Marstrand efterlevdes dock förbudet mot rösträtt för kvinnor av år 1772 strängt.
• 1823 föreslog borgmästaren i Strängnäs att kvinnors rösträtt till borgarståndets representation skulle återinföras för myndiga kvinnor (d.v.s. änkor) som betalade skatt. 1858 fick kvinnor som i egenskap av företagare eller fastighetsägare av tomt, hus eller jord inom staden kunde räknas som medlemmar av stadskommunen rösträtt till borgarståndets representation.

Begreppet kommun infördes väl först 1862? Fastighetsägare är alltid den som äger jord.

Jag vet inte vilket "vetenskapligt tänkande" det skulle falla tillbaka på annat än att ifrågasättande av källbelagda uppgifter måste motiveras hur de skulle fela och på grundval av vad. Vad jag faktiskt faller tillbaka på ett är ett "wikipedianskt tänkande".--LittleGun (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 18.26 (CEST)

Det är mycket möjligt att du gör, men tyvärr måste jag meddela att det wikipedianska tänkandet här skiljer sig från det akademiska. Jag menar inte att vi alla här måste tillämpa det akademiska begreppet vetenskaplighet men att ifrågasätta när andra vill bidra konstruktivt genom att efterfråga mera akribi är knappast rätt väg att gå. Eftersom jag inte delar din åsikt att uppgifterna har tillräcklig källhänvisning kan jag inte heller dela din åsikt att de inte går att ifrågasätta.84.216.118.202 5 oktober 2019 kl. 19.56 (CEST)

Det är den som skriver något utan ordentligt uppgiven källa som skall motivera, inte den som efterfrågar källan.

Punkten:

• Denna reform ökade kvinnliga väljares röstande från 55 till 71 procent. Mellan 1743 och 1758 röstade kvinnor i 32 av 45 undersökta borgmästarval.

Här undrar jag hur man beräknat det kvinnliga deltagandet. Om det utifrån antalet som var röstberättigade utifrån att de var myndiga eller ägde egen fastighet(dvs jord) eller annars utifrån vilken grupptillhörighet. De som arrenderade sin jord betalade aldrig skatt, därför kunde de heller aldrig rösta och var inte valbara. Den stora mängden både män och kvinnor var egendomslösa. Hur många borgmästarval har undersökts jämför med det antal som hållits?

Punkten:

• 1823 föreslog borgmästaren i Strängnäs att kvinnors rösträtt till borgarståndets representation skulle återinföras för myndiga kvinnor (d.v.s. änkor) som betalade skatt. 1858 fick kvinnor som i egenskap av företagare eller fastighetsägare av tomt, hus eller jord inom staden kunde räknas som medlemmar av stadskommunen rösträtt till borgarståndets representation.

Begreppet kommun infördes väl först 1862? Fastighetsägare är alltid den som äger jord.

Utmärkt idé att lägga till källa efterfrågas! 84.216.118.202 5 oktober 2019 kl. 19.56 (CEST)

I Wikipedia skall alla tillsammans komma fram till kunskap. Nu är det flera tolkningar av källorna som har ifrågasatts,. Om de som bidragit med dessa tolkningar inte längre är intresserade av ämnet och inte vill deltaga i diskussionen om ämnet kan vi andra kanske få fortsätta utan dem. 84.216.118.202 7 oktober 2019 kl. 15.58 (CEST)

Aciram: Jag har återigen gjort några hyfsningar av texten. Det heter borgmästarval. inte borgarval. Medborgarskap - eller som det rätteligen vid denna tid hette vilken undersåte man var var inte avgörande, det var valmanskapet som definierade vilka som fick rösta. Du måste ha missat det här när Du som jag förutsätter läste igenom den nya texten innan tillbakarullningen. Vi är tydligen inte överens i källfrågan - eller rätteligen i hur källorna har tolkats. Det vore önskvärt om Du som anser att tolkningarna är korrekta kommer med information om vilka sidor i de olika källorna Du stödjer Dig på. Lår oss koncentrera oss på den frågan nu, vi kan senare diskutera hur tillförlitliga de olika källorna är.84.216.118.202 12 oktober 2019 kl. 00.00 (CEST)

Det finns källor. När du ifrågasätter trovärdiga källor måste du presentera andra källor. Annars liknar det en personlig vendetta. Du har inte presenterat en enda källa.--LittleGun (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 10.22 (CEST)

Jag trodde inte att det skulle behövas källor till så grundläggande saker som de jag ändrat, men visst, jag återkommer. För övrigt är mitt enda intresse här att uppgifterna skall vara korrekta och jag hade aldrig hört talas om Aciram innan jag läste den här artikeln.84.216.118.202 12 oktober 2019 kl. 16.38 (CEST)

Wikipedia är inte en vetenskaplig källa.

Jag har nu blivit upplyst om att wikipediaartiklarna inte krävs på egentlig vetenskaplig nivå. Det är bra att detta har framkommit, eftersom det klargör att den som endast kan hänvisa till en wikipediaartikel inte kan kräva att var och en blint accepterar vad som uppges i den. Tyvärr finns det de som inte förstått detta utan med hänvisningen "Wikipedia säger ..." inte vill ens diskutera att det som uppges där kan vara fel. Man påminns om historier från den tid när läskunnigheten blev mera spridd och tidningar blev mer allmänt tillgängliga, och där det faktum att något varit tryckt i en tidning var allt som behövdes för att de nya läsarkretsarna skulle anse att vad det nu gällde skulle gälla för sanning. 84.216.118.202 13 oktober 2019 kl. 18.23 (CEST)

Jag har aldrig hört någon säga "Wikipedia säger..." utan att samtidgt lägga till brasklappen att Wikipedia inte går att lita på. Jättekul att den brasklappen är på väg bort! Vad vi vill ha är trovärdiga källor. Till allt. Du har till exempel inte presenterat en enda källa. Inte någon.--LittleGun (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 18.30 (CEST)

LittleGun Så bra att Du sluppit höra sånt trams, det säger naturligtvis ingenting om vad andra har fått höra. Du har tydligen inte läst mina senaste tillägg till artikeln, gjorda igår. Hade Du gjort det hade Du förhoppningsvis inte så tvärsäkert och upprepat påstått att jag inte presenterat källor. Bästa hälsningar 84.216.118.202 13 oktober 2019 kl. 20.17 (CEST)

Precis, jättekul att andra får höra annat som sagt! Då går det ju åt rätt håll! Du lade till en bok, utan att visa vad du källbelade...--LittleGun (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 22.03 (CEST)

Jag förstår inte Din första mening. Vad betyder den? Naturligtvis är det fel om folk i allmänhet litar blint på vad som skrivs på Wikipedia. Det tyder endast på en allmänt sjunkande utbildningsnivå. Du hade alltså inte läst mitt bidrag innan jag påpekat vad jag tagit med. Jag ville gärna skriva källhänvisningarna korrekt men jag måste erkänna att jag inte är kunnig i hur man gör detta i Wikipedia. Detta är något jag får träna på, och hoppas återkomma när jag lärt mig. Eftersom vi nu kommit fram till att det inte är så noga med att källhänvisningen sker formellt strikt måste jag antaga att detta gäller förutsättningslöst för alla som bidrar.84.216.118.202 13 oktober 2019 kl. 23.18 (CEST)

Min första mening betyder att jag är glad att alla inte får höra att Wikipedia är opålitligt. Eftersom jag bara får höra att det är opålitligt.

Min andra mening är att källor som anges ska källbelägga något, annars är det ingen källa.

Jag förstår nu att du inte är intresserad av att bidra till Wikipedia, du är bara intresserad av att tjafsa. Ta gärna en titt på Wikipedia:Agera inte demonstrativt.--LittleGun (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 23.57 (CEST)

Det sista Du nu skrev är ett uppenbart personangrepp. Jag hänvisar till Wikipedias regler om att inte gå till personangrepp. https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Inga_personangrepp För övrigt har jag visst inte lyckats förklara tydligt vad de allmänna källor jag lagt till syftar till. De är allmänna källor, liksom de som andra bidragit till. SAOB finns t.o.m. på webben. Bästa hälsningar 84.216.118.202 14 oktober 2019 kl. 13.56 (CEST)

Kvinnlig rösträtt/Kvinnors rösträtt

Inatt gjordes ändringen kvinnlig rösträtt->kvinnors rösträtt i brödtexten. Jag har aldrig tänkt annat än att "det heter kvinnlig rösträtt", men en snabb googling visar att båda används. Jag tycker att "kvinnor rösträtt"är ett bättre ordval, nu nät jag ser det. Men följer det principen omminsta möjliga förvåning? Nationalencyklopedjn använder kvuinnlig rösträtt. Jag tycker "kvinnors rösträtt" är tillräckligt etablerat och att även artikelnmanet borde vara "Kvinnors rösträtt i Sverige", men att vi ska återställa annars.--LittleGun (diskussion) 2 februari 2021 kl. 04.30 (CET)

Om det alls ska ändras kanske även artikelnamnet Rösträtt för kvinnor i Sverige borde övervägas. Rösträtt för kvinnor (i X-land) verkar vara den formulering som användes på den tid det begav sig, alltså för mer än 100 år sedan. Se banderollen i början av den historiska filmen i den här DN-artikeln och notera även artikelns rubrik "Det slutgiltiga beslutet om rösträtt för kvinnor fyller 100 år" (min fetning). Larske (diskussion) 2 februari 2021 kl. 07.14 (CET)

"Rösträtt för kvinnor" tycker jag bara är ett stolpigare sätt att säga "Kvinnors rösträtt", men visst kanske det borde övervägas. LittleGun (diskussion) 2 februari 2021 kl. 12.54 (CET)

Jag är neutral, men det känns bra att använda en titel som är etablerad av Nationalencyklopedin och annan facklitteratur. Ändras formulering och titel måste man möjligen ändra inte bara denna artikel utan benämningen i alla andra artiklar av samma slag, för de bör förstås stämma överens med varandra. --Aciram (diskussion) 2 februari 2021 kl. 16.53 (CET)

Jag återställde så att det är samma som artikelnamnet. Verkar inte väcka några starkare känslot i gemenskapen. LittleGun (diskussion) 3 februari 2021 kl. 18.22 (CET)

Tycker inte det finns starka skäl för att ändra det inarbetade och tydliga "Kvinnlig rösträtt". De andra varianterna riskerar att bli flera och otympliga. Paracel63 (diskussion) 7 februari 2021 kl. 09.43 (CET)