Diskussion:Regeringen Löfven III

Förhållanden mellan stödpartier och opposition

Okej, hur ska vi nu kategorisera vilka partier som är stödpartier och opposition. Regeringen har enbart kunnat tillträda p.g.a passivt stöd från Centerpartiet och Vänsterpartiet. Regeringen har inget organiserat samarbete med dessa partier, men är samtidigt totalt beroende av att de inte röstar nej (röd knapp). Opposition betyder egentligen emot, alltså inte del av regeringsunderlaget. Jag argumenterar för att C och V bör kunna kategoriseras i stil med "passiva stödpartier" eller "parlamentariskt förtroende". Edcba109 7 juli 2021 kl. 15.10 (CEST)

Bra att du tar upp frågan @Edcba109:, såg att du frimodigt ändrat och kallar Vänsterpartiet för stödparti. Fint!

Det kluriga här tycker jag egentligen inte är vem som är passiv och aktiv, utan vem som definierar vad som utgör ett stödparti. I riksdagsdebatten uttalade Socialdemokraterna att "det är en regering med socialdemokratiska statstråd; en regering som är möjlig efter en överenskommelse med Centerpartiet". Centerpartiet höll dock inte med, utan konstaterade att de tidigare burit ansvar som en del av januariavtalet, men att de nu går i konstruktiv opposition och avbryter det budgetsamarbete de haft. Vänsterpartiet i sin tur menade att de självklart var ett stödparti, för "ska man styra måste man ha en majoritet av väljarna bakom sig, annars saknas legitimiteten. /.../ Dom som ingår i en styrande majoritet behöver göra det. /.../ Statsministern röstas nu fram av fyra partier. Ett av dessa, Centerpartiet, har belagt statsministern med talförbud gentemot sitt eget regeringsunderlag. Statsministern ska gissa sig till vad regeringsunderlaget önskar i statsbudgeten."

Denna otydlighet påpekades också flera av den övriga oppositionens partiledare, inte minst inför den kommande budgetdebatten. Det vill säga, de uttalar att de inte ser vilka som är regeringens stödpartier.

Jag tänker att en encyklopedi bör ställa sig utanför den politiska debatten, väl medveten om att hur vi återger frågan kan tolkas politiskt och ha en politisk innebörd, men att därutöver försöka se hur de faktiska förhållandena ligger baserat på de faktaunderlag som finns att tillgå. Om det inte uppstår ett redigeringskrig tänker jag att den text som nu finns kan duga, men att vi därefter bör avvakta regeringsförklaringen, och kanske till och med höstens förslag till statsbudget, innan det går att uttala sig med större säkerhet än vad Användare:Edcba109 redan gjort i artikeln. Då kan vi sannolikt också se hur medier och statsvetare bedömer frågan. OJH (diskussion) 7 juli 2021 kl. 16.12 (CEST)

@OJH:, det låter rimligt. Utan att lägga någon partipolitisk värdering eller innebörd i frågan, är det tydligt att C och V är en del av regeringsunderlaget - för annars hade regeringen inte kunnat tillträda. Men den nuvarande situationen saknar praxis och andra referenser, och offentligt verkar det inte finnas några bestämmelser hur (eller om) de fyra partierna som inte röstade nej, ska förhålla sig/samarbeta med varandra, så att avvakta är bäst. Att de åtta riksdagspartierna sedan har totalt olika syn på vem som gjort och ska göra vad, bör det kunna skrivas otaliga artiklar om. Edcba109 (diskussion) 7 juli 2021 kl. 16.50 (CEST)

Problemet är väl att det inte finns någon egentlig definition av vad som utgör ett stödparti, men eftersom Centerpartiet har deklarerat att det nu är ett oppositionsparti[1] så får man i alla fall utgå ifrån att det partiet inte är ett stödparti. En minoritetsregering behöver inte ha stödpartier för att kunna regera, den kan lika gärna söka stöd i hoppande majoriteter. Ove Raul (diskussion) 8 juli 2021 kl. 10.05 (CEST)

Förekomsten av ett eller flera stödpartier kan i ett parlamentariskt system vara en nödvändighet för att en regering skall kunna sitta kvar vid makten, om regeringen är en minoritetsregering. Samarbetet mellan regering och stödparti kan vara formaliserat i olika grad. Ibland finns regelrätta samarbetsavtal, medan det i en annan situation kan förhålla sig så att stödpartiet självt väljer att stödja regeringen för att stödpartiet i den befintliga parlamentariska situationen inte ser något bättre regeringsalternativ. Är taget från artikeln stödparti. Samtidigt, är ju det vad som beskriver Centerpartiets relation till regeringen? I praktiken krävs passivt stöd från C för att regeringen inte ska få en majoritet mot sig i denna jämna riksdag. Varken C eller V har ju organiserat samarbete med regeringen, men utgör ett regeringsunderlag. Visserligen ska de väl eventuellt benämnas som opposition, men de bör kategorieras som någon form av "parlamentariskt förtroende".

Men i ett Instagraminlägg [2] står det: Med det parlamentariska och politiska läget, där M i nuläget knutit sig så hårt vid SD och L valt att lämna Januariavtalet, finns inga förutsättningar att få till ett brett mittensamarbete där andra allianspartier ingår. [3] Och i ...vi samarbetar varken med SD och V. Samtidigt avvisar man andra möjliga samarbeten, vilket i praktiken, om partiet enbart ser Löfven III som den enda lösningen, som ett (åtminstonde passivt) stödparti. Men eftersom samarbete med regeringen inte sker, faller de utanför traditionell innebörd av stödparti. Edcba109 (diskussion) 8 juli 2021 kl. 14.22 (CEST)

Jag håller med om att de inte är stödparti. Jag menar att de var ett stödparti under januariavtalet. Även Väsnterpartiet var innan tydliga med att de var ett stödpasrti; villkorat med att två punkter i januariavtalet inte fick genomdrivas; LAS-grejen och hyresgrejen. Nu ser jag möjligen V som stödparti, medan resten stöder "hoppande". Men, det är mest en känsla att V:s ribba för att fälla regeringen nu ligger högre än vad den gör för C. Tidigare var de mer lika, C hade inga planer att avvika från januariavtalet, men V balanserade upp det i andra frågor. Ungefär. LittleGun (diskussion) 8 juli 2021 kl. 14.49 (CEST)

C har uppgivit de nu är oppositionsparti men de röstade ej rött (=stöd). Jag ha tagit bort dem som opposition, tills det finns en stabilare konsensus hur de bör betecknas i infoboxen. Yger (diskussion) 8 juli 2021 kl. 20.12 (CEST)

Skulle en lösning på kategoriseringen vara att sätta C och V i spalten stödparti med noter på respektive parti, om att man saknar organiserat samarbete med regeringen men samtidigt gett den dess parlamentariska förtroende, eftersom de inte röstade mot regeringens tillträde. Både Nooshi Dadgostar och Annie Lööf har sagt att de vill ge regeringen en chans, de har opponerat sig mot alla andra framlagda regeringsalternativ. [4] C säger att de tar ansvar för att Sverige kan styras fram till nästa val, vilket indikerar att de direkt skulle medverka att avsätta Löfven III. Det bhöver inte ordagrant formuleras så, men i den riktningen. Skulle det kunna fungera som lösning tills att vi: Sett hur S, MP, C och V som utgör regeringsunderlaget väljer att samarbeta (eller inte) med varandra? T.ex angående statsbudgeten. Partierna har varit öppna att rösta på budgeten om de finner den tillräcklig. Röstar ett parti på regeringens budget blir det, anser jag, svårt att argumentera mot att det är ett stödparti. Om S+MP-regeringen finner andra samarbetspartners eller en annan lösning, är det fritt fram att ändra. Edcba109 (diskussion) 8 juli 2021 kl. 21.58 (CEST)

Det verkar rimligt att alla åtta riksdagspartier gentemot regeringen kan kategorieras på något sätt, så inte ett eller flera lämnas utanför i en "vet inte" - spalt. Edcba109 (diskussion) 8 juli 2021 kl. 21.59 (CEST)

Jag menar tvärtom, en sådan kategoriseringen är orimlig. Vår värld är sällan så distinkt. Det här är något som kräver nyanserande brödtext, och därför lämpar sog dåligt som kategorisering, i kategoriträdet eller med en rubrik i faktamallen. Bort med innehåll i fältet "stödparti(er)" i faktamallen enligt mig.-LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 00.59 (CEST)

Centerpartiet har deklarerat att de är ett oppositionsparti, inte ett stödparti; de har inget avtal med den nya regeringen och kommer inte heller att självmant utan vidare stödja den. Att de röstade "avstår" i statsministeromröstningen ändrar inte detta (alla borgerliga partier har normalt röstar "avstår" till socialdemokratiska statsministrar när det parlamentariska läget har varit klarare än för närvarande, men det har aldrig gjort att man har betraktat dem som stödpartier). Centerpartiet skall alltså räknas som ett oppositionsparti. Centerpartiet utgår så vitt jag förstår ifrån att regeringen Löfven III kommer att behöva lita till hoppande majoriteter. Ove Raul (diskussion) 9 juli 2021 kl. 10.21 (CEST)

Vi skall bara skriva det som trovärdiga källor skriver och inte föra egna resonemang (=egen forskning). Media beskriver C som både stöd och opposition, oh till det finns någon tyngre källa entydigt definierar dem bör detta ej återfinnas i infoboxen. Jag delar LittleGuns åsikt att även V bör tas bort Yger (diskussion) 9 juli 2021 kl. 10.29 (CEST)

Jag tycker vi ska ta bort "stödpartier" helt ur faktarutan. Kanske "oppositionspartier" också, eller lägga till Vänsterpartiet där. Även Vänsterpartiet röstade avstår. Skillnaden mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet är att Vänsterpartiet faktiskt röstade bort Löfven, när Centerparitet avstod. Så på det viset är Vänsterpartiet "mer" oppositionellt än Centern.

Som sagt, sånt här måste nyanseras och gör sig bäst i brödtext och mycket dåligt i en faktaruta. Jag tycker "hoppande majoritet" aldrig varit tydligare. LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 10.32 (CEST)

Om vi utgår ifrån att den nya regeringen regerar med hjälp av hoppande majoriteter, så skall Centerpartiet självklart räknas som ett oppositionsparti och anges som det. Ove Raul (diskussion) 9 juli 2021 kl. 10.39 (CEST)

Ja, Yger, därför skall vi skriva att Centerpartiet är ett oppositionsparti nu, det har partiet klart deklarerat självt och det finns källa som stödjer uppgiften. Partiet är inte ett stödparti, om det vore det så är det den uppgiften som behöver källbeläggas. Ett parti som inte ingår i regeringen är i normalfallet ett oppositionsparti, inte ett stödparti. Ove Raul (diskussion) 9 juli 2021 kl. 10.34 (CEST)

Yger, nu har du tagit bort såväl Centerpartiet som Vänsterpartiet från listan. Menar du att de partierna inte är företrädda i riksdagen längre? Det är klart att de skall stå med i listan. Om det inte finns klart uttalat i någon källa att de är stödpartier, så skall de självklart stå där som oppositionspartier.

"Listan" listar inte vilka partier som är företrädda i riksdagen utan vilka som stöder respektive är i opposition till minioritetsregeringen. Artikeln hadlar om Regeringen Stefan Löfven III, inte Riksdagen 2018-2022.--LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 10.41 (CEST)

Jo, listan skall lista alla partier i riksdagen och deras förhållande till regeringen. De utgör det parlamentariska underlaget, för eller emot regeringen. Det är därför de finns med där, annars hade man kunnat avstå från att lista oppositionspartier alls. Ove Raul (diskussion) 9 juli 2021 kl. 10.43 (CEST)

Rubrikerna säger "Stöd" respektive "opposition". Då är det inte en naturlag att "listan" blir komplett ,ed alla riksdagsparitier. Det finns ju inte bara för eller emot, Det finns ju även avstår. Eller "neutral". Och igen: "Listan" handlar inte om Riksdagen. Den handlar om regergingen Stefan Löfven III. LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 10.47 (CEST)

Möjligen kunde vi ha rubriekn "Övriga partier i riksdagen", och strunta i både Stöd och Opposition. Så kanske det både fungerar i det här sammanhanget och blir tydligare. Det är ett ovanligt läge sen alliansen bröts. Det var tydligare i förra perioden. LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 10.44 (CEST)

Gjorde så nu. Alla ickeregeringspartier i riksdagen listade under "Övr. riksdagspartier". Så tar vi inte ställning för någons position, så blir ingen utelämnad. I brödtexten framgår hur det röstades till exempel. LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 11.23 (CEST)

Om jag förstår rätt har LittleGun lagt till rubriken Övr. riksdagspartier i mallen, utan att för den skull ta bort de tidigare rubriker ut den, vilket innebär en ny lösning från Löfven III men inget som förstör tidigare användning av mallen. Snyggt!!

För mig löser det också frågan om stödpartier bra. Åtminstone tills vi får mer fakta att använda. Dock vore det bra att förtydliga i mallen hur begreppen kan/ska/bör användas.

Jag skulle också gärna se att ordet Övr. skrivs ut, eller att rubriken ordnas på något annat sätt så att det blir grafiskt snyggt. Har inget annat förslag än att skriva ut förkortningen, men är öppen för idéer.OJH (diskussion) 9 juli 2021 kl. 11.42 (CEST)

Ändrade till "Övriga i Riksdagen". Vet inte om det blev bättre. LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 12.07 (CEST)

Se mina kommentarer i tråden Malldiskussion:Infobox regering#Onödig svenskifiering.

Sen undrar jag om det inte finns några oppositionspartier längre i Sveriges riksdag, eller hur ska man tolka att alla partier utom S och MP är inlagda under den nya "övrig-parametern" och inga partier står under Oppositionsparti(er). Det känns lite konstigt, men det är kanske en vanesak.

-- Larske (diskussion) 9 juli 2021 kl. 13.03 (CEST)

Man ska tolka det som att det är oklart. Ingen nämnd, ingen glömd. Som jag motiverade ovan. Det finns oppositionspartier i Sveriges riksdag. Vilka det är hanteras bäst i brödtexten om det anses viktigt att precisera. Det kan till exempel vara alla som inte är i regeringen, alla som röstade emot Löfven, alla som självdeklarerar sig som opposition, alla som röstade emot eller avstod, etc. LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 13.18 (CEST)

Man bör rimligen kunna kategorisera alla riksdagspartiers förhållanden till den nya regeringen. Det är inte det lättaste, och handlar väl om vilken parameter man väljer för att kategorisera. Problemet är väl främst att situationen just nu i politiken saknar praxis och regeringens stöd i riksdagen förfaller något oklart, utom att den ska förlita sig på hoppande majoriteter. C och V utgör regeringsunderlag, och har gett regeringen sitt parlamentariska förtroende genom att lägga ner sina röster i omröstningen om Stefan Löfven, och därmed i praktiken möjliggöra regeringens tillkomst. Samma situation gällde egentligen för V under Regeringen Löfven II, men de blåste bort alla tveksamheter kring att de hade en oppositionsroll när de röstade bort regeringen. Problemet är att de inte är regelrätta stödpartier, som svenska politik är vana med. Det finns absolut belägg för att kategorisera C och V som parlamentariskt förtroende. "Övriga partier i riksdagen" kan misstolkas, är otydligt och låter lite som att det inte finns någon opposition alls. Användare:Edcba109 (diskussion) 9 juli 2021 kl. 13.19 (CEST)

Håller ej med. Källäget är otillfredsställande och ger inte entydigt stöd till hur de skall kvalificeras. Och vi skall bara klassificera om det finns goda källor, inte utifrån egna resonemang och ofärdiga källor =egen forskning Yger (diskussion) 9 juli 2021 kl. 13.25 (CEST)

Probelemet är just det digitala i "kategorisera". Det är på eller av. Det gäller även faktamallen. Faktamallar är bra på att ge en snabb överblick. De är värdelösa på att nyansera. Börjar vi lista oppositionspartier så hamnar vi snabbt i gråzonen. Faktamallar och kategorier kan inte hantera gråzoner på någotbra sätt. Därför är det bättre att låta bli. LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 13.26 (CEST)

Att C och V utgör underlag till regeringen finns gott om objektivt stöd för, hos t.ex statsvetare. Det är oklara är ju vart gränserna går mellan stödparti eller inte eller om det krävs nya kategoriseringar för att förstå det parlamentariska läget. Man skulle kunna sätta dem i en "mellanväg" (det kan backas upp) så länge, och mer information kan sökas utanför en faktamall. Men kanske är "övriga partier" bäst tills ett bättre alternativ visar sig och det andra saknar stöd. Användare:Edcba109 (diskussion) 9 juli 2021 kl. 13.36 (CEST)

Om det är klart för statsvetare, visa då på de källor där de uttalar sig i om detta. Egna resonemang är inte i enlighet med Wikipedias grundsyn Yger (diskussion) 9 juli 2021 kl. 13.55 (CEST)

Instämmer med Yger. Projektet verkar inte själva veta vad ett stödparti är - artikeln stödparti saknar källor, och inleds också med att konstatera att ett stödparti är ett oppositionsparti som stödjer regeringen. Med den logiken ska partierna stå på båda raderna. Om frågan ska kunna lösas behöver vi ha en källbelagd tydlig definition. Vad partier tycker och vad media använder kommer påverka begreppen över tid, men dagsaktuella åsikter och språkbruk är sällan bra exempel på vad som är vedertaget.

Vidare används fältet stödparti ytterst sparsamt i artiklarna om tidigare regeringar. Inte ens när regeringen varit explicit beroende av stöd har det lyfts fram, troligen eftersom det saknas formella eller kända överenskommelser. Se exempelvis Palme II, Carlsson I, Carlsson II och Carlsson III, där VPK/V varken nämns som stöd- eller oppositionsparti. Eller Regeringen Carl Bildt, som var helt beroende av Ny Demokrati (benämnt oppositionsparti) för att tillträda. Det ger en bra ledning tycker jag!

En minoritetsregering behöver bara tolereras, den måste inte ha stöd. Ska vi då införa rubriken tolererande partier? Och exakt var går gränsen mellan tolererande och stödjande partier? Nej, less is more när infoboxen blir förvirrande eller komplicerar förståelsen. OJH (diskussion) 9 juli 2021 kl. 14.11 (CEST)

Håller med föregående talare. Med tid lär läget dessutom bli tydligare. Användare:Edcba109 (diskussion) 9 juli 2021 kl. 14.21 (CEST)

Jag tittade just på Löfven I och Löfven II. Löfven I har alla andra som oppositionspartier men där V har stödparti inom parentes. I texten nämns budgetsamarbetet S-V, liksom decemberöverenskommelsen med de borgerliga. Löfven II anses ha C och L som stödpartier genom januariavtalet. V anses inte vara stödparti.

Det känns som inkonsekvent. Vi har agerandet i omröstningar (främst om statsministern men även löpande i alla frågor) och tydliga avtal att gå på. Sedan skulle vi kunna ta någon statsvetares analyser, särskilt relationen mellan V och S, där V har svårt att rösta emot S av ideologiska skäl (min känsla som behöver styrkas).

Decemberöverenskommelsen gjorde ju de borgerliga partierna till stödpartier i någon mån. Dessutom fortsatte de att stödja regeringen, se innan bilden i Decemberöverenskommelsen.

Liberalerna hade inga ministrar men väl några tjänstemän i regeringskansliet, vilket är snäppet mer än ett vanligt stödparti.

Min slutsats är att det är lite inkonsekvent och luddigt. Vi skulle behöva några bra analyser av statsvetare. Per W (diskussion) 10 juli 2021 kl. 13.11 (CEST)

Måste bara kommentera på att det är just signaturen Per W som skriver detta. Känns fint. För det är väl Per Westerberg som gömmer sig bak signaturen? ;-) OJH (diskussion) 10 juli 2021 kl. 19.33 (CEST)

Regeringskrisens start

Jag ändrade kronologin i stycket bakgrund så att det som föranledde omröstningen togs med som starten på krisen och inte bara ledde till krisen. Dels för att vår artikel "Regeringskrisen 2021" skrevs innan omröstningen. Den hette då "misstroendeförklaringen" men på diskussionssidan argumenterades för ett namnbyte innan omröstningen. Tidningar kallade det också en regeringskris innan omröstningen. Förhandlingar, för att lösa denna kris utan omröstning, pågick hela helgen, förslag offentliggjordes också. Det hade blivit lindrigare om omröstningen avblåsts, men krisen var ett faktum och användes av de flesta tidningars ledare och rapportering innan de visste att det faktiskt skulle bli en omröstning. T ex: [1], [2], [3], [4], [5]. LittleGun (diskussion) 9 juli 2021 kl. 11.50 (CEST)

Fast per definition var det inte en regeringskris förrän Stefan Löfven hade förlorat förtroendeomröstningen. Ove Raul (diskussion) 6 oktober 2021 kl. 20.13 (CEST)

Nja, enligt vår definition så är det regeringskris så snart som det finns en reell risk att regeringen förlorar en misstroendeomröstning: ”…regeringen förlorar, alternativt riskerar att förlora, en förtroendeomröstning” (fetstil tillagd för tydlighet) Belteshassar (diskussion) 6 oktober 2021 kl. 20.19 (CEST)

Jaha. I så fall behöver den artikeln skrivas om, eftersom den inte följer den gängse definitionen av regeringskris. Regeringskris är det när en regering har avgått (även om den sitter kvar som övergångsregering), inte innan dess. Innan dess kan det föreligga risk för regeringskris, men det är en annan sak. Ove Raul (diskussion) 13 september 2022 kl. 21.47 (CEST)

Nödvändigt med separat artikel? Var diskutera genomförda vallöften?

Regeringen Reinfeldt varade i två mandatperioder men fick bara en artikel, trots att begreppet "Regeringen Reinfeldt II" förekommer i olika källor. Har det pågått någon diskussion om att skapa en tredje artikel om Regeringen Löfven? Vad är huvudargumentet? Denna gång är ett stödparti mindre med ställer krav, men i princip är det en identisk uppsättning ministrar, inga nya vallöften, och Januariavtalet har inte spelat ut sin roll helt.

Tidigare regeringsartiklar har diskuterat antal genomförda vallöften i ingressen och/eller i ett avslutande avsnitt kallat "Lista över genomförda beslut...". I vilken artikel - 2:an eller 3:an - bör man gå igenom hur stor andel av regeringens respektive stödpartiernas vallöften som har genomsförts? Och hur stor del av januariavtalet som har utförts? Avsnitt om specifika politikområden, t.ex. bostadspolitik, blir också svåra eftersom påbörjat arbete fortsätter av Löfven III och samma minister. Tomastvivlaren (diskussion) 15 juli 2021 kl. 23.22 (CEST)

Utan att ta ställning till om Löfven III behöver en separat artikel så tänkte jag sakupplysa om hur vi numrerar regeringar i Sverige. Reinfeldt och Persson hade enbart sammanhängande regeringsperioden utan att röstas ner av riksdagen eller begära entledigande mellan. Det är alltså inte riksdagsvalen som styr numreringen. En bättre parallell till Löfven III är kanske Carlsson II som tillträdde efter att regeringen Carlsson I förlorat en viktig omröstning och då valde att avgå.

Personligen tycker jag det finns goda skäl att hålla sig till de etablerade benämningarna. Om till exempel Carlsson I och II slås samman till en artikel, vad ska man då kalla artikeln för Carlsson III? Belteshassar (diskussion) 16 juli 2021 kl. 07.58 (CEST)