Diskussion:Selma Lagerlöf

Born and died at Mårbacka?

Hi, my German literature Brockhaus tells me Lagerlöf was born and died at Mårbacka (manor). Why do we (at WP) have "born at Östra Ämtervik", but died at "Mårbacka manor"? What's correct? Can anybody explain me please the difference on my de:User talk? Thanks a lot. --80.135.163.47 10 februari 2006 kl.22.24 (CET)

Lagerlöf som en slags litterær gudinne

En underlig tekst, dette, det virker som om den først og fremst er skrevet for å bekrefte myten om Selma Lagerlöf og å videreformidle fortellingen om Selma. Det virker som om den som har skrevet teksten har en sterk tro på Lagerlöf som en slags litterær gudinne. Den er definitivt ikke skrevet av noen med Lagerlöfs språkøre!

Forøvrig var vel ikke Lagerlöf mer enn 81 år gammel da hun døde, med mindre påsken i 1940 var plassert ved årets slutt.

129.241.146.63 26 oktober 2006 kl. 04.12 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Nazistsympatier

Jag tycker kanske hennes tveksamma ställning till Nazismen borde finnas med,. --83.248.190.175 17 april 2007 kl. 21.59 (CEST)

På hemsidor om henne på nätet står det att hon är medmänsklig och jag har nyligen läst en av hennes böcker, som är ganska medmänsklig; har du något bra belägg för det där som man kan använda i artikeln? /D.O.G. 18 april 2007 kl. 00.17 (CEST)

Världens första kvinna?

Syftningsfel i bildtexten?

Verkar inte bättre. Jag har fixat det. - Tournesol 23 maj 2007 kl. 21.22 (CEST)

IPA pronunciation

Is /'sè:lma ʊt'ti:lja lɔ'vi:sa là:ʝəɹ'lø:v/ the right IPA representation of her name?

Rasbiologi

Meningen "När statens institut för rasbiologi bildades år 1922 var Selma en av ett flertal kända svenskar som uttalade sitt stöd för institutionen." har jag plockat bort, eftersom den som referenser anger två källor som inte verkar tillräckliga.

Den ena källan gick till en essä av Benny Jacobsson i UNT den 24 juni 2007 (http://people.su.se/~benny/rasbiologin.htm) där han, utan vidare angivande av källa, skriver att "[d]en svenska rashygienen fick starkt stöd från tidens kulturpersonligheter - [...] Selma Lagerlöf [...] med flera". Även om denna utsaga visar sig korrekt är den på grund av sin avsaknad av källhänvisning i sig inget belägg för att Lagerlöf skulle ha uttalat sitt stöd för just Statens institut för rasbiologi.

Den andra källan gick till en C-uppsats i journalistik och multimedia från Södertörns högskola (http://www.diva-portal.org/sh/abstract.xsql?lang=sv&dbid=988). I denna uppsats nämns Lagerlöf på två ställen. På det första uppges det, utan någon källhänvisning, att Selma Lagerlöf uttalade sitt stöd för bildandet av ett rasbiologiskt institut i Sverige. Eftersom utsagan saknar källa kan den rimligtvis inte heller användas som källa på Wikipedia. På det andra stället i uppsatsen står - återigen utan angivande av källa - att Selma Lagerlöf skänkte ett signerat exemplar av sin bok "Frykdalstös" till en rastävling i Stockholms Dagblad. Det hör till saken att Kungliga Biblioteket helt saknar uppgifter om att Lagerlöf skulle ha utgivit en bok som heter detta eller något liknande; KB:s Libris-databas saknar över huvud taget uppgifter om att någon sådan bok alls skulle ha utkommit. Om inte någon kan prestera bättre källhänvisningar tycker jag alltså att uppgifter om Lagerlöfs rasbiologiska engagemang inte hör hemma på Wikipedia. Gevalia 23 mars 2008 kl. 22.58 (CET)

Det är helt ny information för mig. Jag håller med dig om att starka källor behövs för ett sådant starkt påstående. Popperipopp 23 mars 2008 kl. 23.01 (CET)

Samma påstående finns i artikeln Statens institut för rasbiologi och där hänvisas till samma uppsats av Farias. /Annika 23 mars 2008 kl. 23.11 (CET)

Man kan undra om uppgiften inte fick otillbörlig vikt i artikeln om Lagerlöf, men det borde inte vara någon överraskning att det fanns stort stöd för Lundberg. På nätet hittar jag här att hon skrev till Lundberg 1918. Men det gjör henne inte till nazist eller dylikt. Hon protesterade 1933 mot judeförföljelsen i Tyskland. /Pieter Kuiper 23 mars 2008 kl. 23.30 (CET)

I Det rena landet sammanställer Maja Hagerman rådande forskning om rasismen i Sveriges historia och Rasbiologiska institutet. Hon nämner att alla dessa kulturpersonligheter på olika sätt "figurerade" i Lundborgs utställning om "svenska rastyper" (Albert Engström, Gunnar Hallström, Oscar Montelius, Jenny Lind, Selma Lagerlöf, von Heidenstam, m.fl.), men detta genom att Lundborg visade upp deras ansikten och fysionomi, eller verk de framställt över lokal allmoge. Detta är enda gången Hagerman nämner Selma Lagerlöf i denna bok, trots att boken handlar om hur rasbiologin inkorporerades och genererades i kulturen. I Christian Catomeris Det ohyggliga arvet nämns Selma Lagerlöf några gånger, men aldrig som om hon skulle ha deltagit i någon rasbiologisk lobbyverksamhet, eller uttalat något stöd för sådan forskning. Båda verken nämner flera personer inom politik och kultur som verkade för rasbiologin och rasbiologins användande för att "förbättra folkstammen", och det är därför anmärkningsvärt om Lagerlöf skulle ha gett stöd, när hon inte nämns så i verken. Vore uppgiften trots allt sann, anser jag det därför falla bortom WP:OVIKT - eller kanske WP:NOR (jag vet inte om C-uppsatser räknas som offentligt utgivna verk?).//--IP 24 mars 2008 kl. 09.35 (CET)

Enligt Hagerman visades Lagerlöfs skalle upp av Lundborg som exempel på en finsk skalle, till skillnad från några andra kändisar som visades upp som "äkta germanska vikingar" o.d. (Den "finska folkstammen" var av annan ras än svenskarna, enligt Lundborg.) Problemet när man i efterhand och som utomstående läser historiska brev är att man gärna tar den bokstavliga meningen som den avsedda meningen, och frånser all indirekt typ av kommunikation, när någon säger en sak och menar något annat (som sarkasmer, subtila provokationer, manipulationer, etc). Eftersom inte Lagerlöf tillhörde de utvalda av god ras som Lundborg ville hylla med sin utställning har jag svårt att tro att hon trots detta skulle ha menat att hon ansåg att han gjort en banbrytande och positiv insats. Men detta är förstås min tolkning.//--IP 24 mars 2008 kl. 09.48 (CET)

Jag anser att Gevalia är för kritisk mot journalistiska reportage och arbeten utformade utan tung notapparat. Mårbacka ligger i Fryksdalen, och det kan handla om en novell som har en annan officiell titel. Av Selma Lagerlöf finns det väl mer som man inte hittar så lätt i Libris. Till exempel "Tänkt och känt. En gåva till Seminaristhemmet från svenska författare och lärde. Bidrag av bl a.: Anna Lenah Elgström, Carl Grimberg, Lydia Wahlström, Marika Stiernstedt, Ellen Key, Selma Lagerlöf, Herman Lundborg och Gregor Paulsson. Stockholm 1921. 213 sid.+ fotoplanscher." Lagerlöfs bidrag har titeln "Hur adjunkten fick prostdottern" och Lundborgs bidrag var "Rasbiologi och rashygien. Dess betydelse och tillkomst i olika länder". /Pieter Kuiper 24 mars 2008 kl. 10.58 (CET)

I en av de båda källorna som finns, C-uppsatsen, nämns Selma Lagerlöfs namn bara i förbigående, två gånger. Det är mycket litet att bygga upp anklagelser på, i synnerhet som sådana handlingar kräver ingående tolkning och utredning. Man kan ju tänka sig flera skäl för Lagerlöf att medverka, i synnerhet som Lundborg varit hennes sinnessjuka släkting Gustaf Frödings psykiater, och hon därför borde vara skrämd av hans forskning om ärftlighet, ras och sinnessjukdom. Att utreda Lagerlöfs roll var ju inte syftet med C-uppsatsen, så därför är inte källan särskilt bra - jag tycker förstås att C-uppstaser är alltför lättviktiga för att någonsin användas som ensam källa. Ska de användas öht bör det vara fall när det är huvudämnet för uppsatsen åtminstone. //--IP 24 mars 2008 kl. 11.20 (CET)

Sedan bör man se på beroendeförhållandet mellan vår artikel och C-uppsatsen. C-uppsatsen är från 2007. Hur länge har våra identiska uppgifter stått här?//--IP 24 mars 2008 kl. 11.22 (CET)

Ämnet för Farias reportage (C-arbetet) är vad som hände med rasbiologerna under 50-talet, inte rasinstitutets början kring 1920. Det är inte konstigt att Lagerlöf bara nämns i förbigående där. Uppgiften om henne finns som biskrift vid en fotografi som handlar om Stockholms Dagblads rastävling från 1918. Jag ser ingen anledning att betvivla uppgiften. /Pieter Kuiper 24 mars 2008 kl. 11.37 (CET)

Om du läser mitt inlägg en gång till ser du att du missförstått: eftersom ämnet för uppsatsen inte var att tolka och utreda Lagerlöfs inställning, vad hon hade för betänkligheter, syften eller sympatier, och hon därför bara nämns i förbigående, är det ingen bra källa (bortsett från att C-uppsatser knappt är att betrakta som forskning och man därför inte hänvisar till dem i forskarsammanhang). Det kan finnas flera skäl till att utföra en handling eller skriva en sak, om nu detta skulle vara korrekta uppgifter. Eftersom ingen forskar i Lagerlöfs hållning är uppgifterna på en spekulativ, hypotetisk nivå, och inte baserat på vetenskaplig forskning. Vi kan lika gärna hänvisa till Hänt i veckan. För att arbeta där måste man ha genomgått utbildning i journalistik och skrivit en C-uppsats.//--IP 24 mars 2008 kl. 11.42 (CET)

Jag kollade Afzelius bibliografi, som bekräftar Gevalias sökning. Någon titel Fryksdalstösen hittar jag inte. Det enda av Lagerlöf med 'tös' som jag ser är Tösen från Stormyrtorpet. /Pieter Kuiper 25 mars 2008 kl. 11.32 (CET)

Ej första svenska nobelpristagare.

Svante Arrhenius var den första svenska nobelpristagaren (se artikel om honom) i 1903. 89.236.29.226 14 april 2008 kl. 23.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det verkar stämma. Jag återställde min egen återställning. Popperipopp 14 april 2008 kl. 23.27 (CEST)

Däremot var hon den första svenska medborgaren som tilldelades det litterära Nobelpriset, vilket må läggas till i Nobelpris-avsnittet.

Rasbiologi igen

Jag har hittat en källa som ger visst stöd åt påståendet att Lagerlöf engagerat sig för rasbiologin. Birgitta Almgren, professor i tyska vid Södertörns Högskola tar i boken Drömmen om Norden. Nazistisk infiltration 1933-1945 (2005, ISBN 91 7203 680 X , sid. 45, 48) upp den rastävling som anordnades 1922 av Stockholms Dagblad. Enligt Almgren satt Herman Lundborg m.fl. i juryn och extrapriser skänktes av bl.a. Lagerlöf. I boken avbildas också en förstasida från nämnda tidning 1922 som säger: "En äktsvensk kvinnotyp. Stockholms Dagblads stora rastyptävling avgjord. Ett 1:a pris i kvinnliga gruppen. Ingen manlig 1:e pristagare funnen. Många extrapris skänkta, bl.a. av Selma Lagerlöf". /Annika 21 april 2008 kl. 16.02 (CEST)

rekommenderad artikel-motivering

Täckande artikel, källbelagd. M.M.S. 16 december 2008 kl. 09.48 (CET)

jag tycker nog det är en gräslig språkdräkt med stil 50 tals veckotidningsartikel. Och då den dessutom är full med personliga tyckande av skribenten tycker jag den inte den är det föredöme en rekommenderad artikel bör vara.Yger (diskussion) 8 november 2014 kl. 12.10 (CET)

Lesbisk?

Fick höra att SVT skulle tydligen göra en serie om Selma och ta upp hennes sexualitet. Gjorde lite sökningar på internet och det verkade som att hennes homosexualitet var ett kännt faktum. Så blev förvånad när jag kommer hit och inget står om det? Någon som vet hur det ligger till med det? Bör vara relevant kan jag tycka. 83.233.153.90 26 januari 2009 kl. 16.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är säkert en fråga om 1/ i vilken grad detta spelade någon roll för hennes litterära produktion, och 2/ svårigheter att hitta lämpliga källor som säger något relevant. Wikipedia kan inte, och har inte något intresse av att, sprida kontroversiella uppgifter som är dåligt belagda. Folks sexuella läggning är inget som vare sig för nutida eller för historiska personer automatiskt är av encyklopediskt intresse. Detta är inte rätt ställe för propaganda om förtryck mot homosexuella, och inte heller rätt ställe för att ohistoriskt etikettera historiska personer - särskilt inte om dessa etiketter kan leda till osakliga värderingar av deras insatser.

/Olofsson 8 februari 2009 kl. 21.27 (CET)

Det finnes vel ingen reel tvil om at hun var lesbisk? jeg synes det er på sin plass å i det minste nevne det i artikkelen, - det er en del av hennes biografi! Gode kilder kan ikke være vanskelig å skaffe.

http://www.dagbladet.no/2008/11/22/magasinet/boker/nobels_litteraturpris/homofili/selma_lagerlf/3788266/

Oavsett om det stämmer eller inte är det en någorlunda väl spridd åsikt, som absolut bör tas upp. Självklart ska det inte vara någon propaganda eller ohistoriska idéer, men att nämna att ”det finns en utbredd tro att Selma Lagerlöf var homosexuell”, med lite källhänvisningar, vore ytterst relevant. Caspian Rehbinder 5 april 2010 kl. 23.47 (CEST)

Detta är ingen wikipedia om Selmas verk, utan hennes liv i helhet. Hennes partner som hon har haft en brevväxling med i förtio år borde absolut nämnas. Att säga att beskriva någons kärleksliv är propaganda eller att man etiketterar personens sexuella läggning är så otroligt irrelevant och bortförklarande. Selma var lesbisk, eller iallafall kär i en kvinna under större delen av sitt liv. År 2021 borde inte benämningen av någons sexuella läggning leda till "osakliga värderingar". 217.215.10.64 19 januari 2021 kl. 10.38 (CET)

Ottilia eller Ottiliana?

Svensk biografiskt handlexikon, Ugglan skriver Ottiliana [1] [2] medan andra källor som nobelprize.org skriver Ottilia [3]. Någon som vet vad som är korrekt? / Elinnea 28 april 2009 kl. 11.56 (CEST)

Sent svar, men lika bra att ändå svara så att frågan inte står obesvarad. Enligt födelse- och dopboken (Värmlandsarkiv, Östra Ämterviks kyrkoarkiv, volym C:5, s 104) är namnet Selma Ottilia Lovisa. Kontrapunktus 25 juli 2010 kl. 19.43 (CEST)

Författarinnan

Rullade tillbaka bot-ändring (könsneutralisering) p g a att förändringen förvrängde ett citat. Janders 20 oktober 2009 kl. 22.01 (CEST)

Helt korrekt. Slarvfel av mig. Apollonios Molon 20 oktober 2009 kl. 22.05 (CEST)

Wirsén och Lagerlöf

Jag strök passusen om att Nobelpriset föregicks av hårda interna strider. Källan talar om hur Wirsén motsatte sig det och jag ser inte att Lagerlöf annars varit omstridd enligt källan. Om man vill nämna stridigheterna borde man antagligen ha fler källor som skulle belysa hur man allmänt såg på Lagerlöf i de litterära kretsarna. Wirséns ovilja är knappast tillräckligt viktig för att ensam omnämnas i artikeln. --LPfi 26 augusti 2010 kl. 11.49 (CEST)

Passusen har formulerats om för att göra det tydligare att det handlar om fr.a. af Wirséns motvilja mot hennes kandidatur. Själva artikeln bygger på sammanträdesprotokoll, brev m.m. som akademiledamoten Henrik Schück redogör för i sina "Anteckningar till Svenska Akademiens historia 1883-1912", sedermera utgivna i bokform av Akademien. Om användare LPfi hade bemödat sig att läsa artikeln, skulle han/hon förmodligen ha sett detta; därtill är inte artikeln helt okritisk mot de ibland något vinklade redogörelser som Schück lämnar i sin skrift. Upplysningen är hur som helst viktig och särdeles relevant att ta upp när man nämner något om Lagerlöfs Nobelpris; Wirséns roll i svenskt kulturliv i allmänhet vid denna tid, och för Lagerlöfs vara eller inte i Akademiens prissammanhang (alltså ej blott Nobelpriset, utan även andra priser), samt indirekt ifråga om hennes senare inval i institutionen (som blev möjligt då Wirsén inte längre fanns), är av största vikt i sammanhanget. Och det är därför en mycket besynnerlig handling som användare LPfi demonstrerar; dock tolkar jag det som blott en förhastad handling, ett resultat av okunskap. Användare LPfi och andra hågade kan, i stället för att blint radera allt som kommer i deras väg, som de inte förstår eller känner till, bemöda sig att först kontrollera fakta - i.e. "läsa på" - och sedan på bästa sätt komplettera dessa, om de finner att dessa är i behov av komplettering.

Därtill har den egendomligt platta formuleringen - möjligen skriven av en mellanstadieelev? - om att Lagerlöf "fick" priset för att hon "skrivit bra böcker" och representerat sitt land ändrats. Det håller helt enkelt inte måttet (f.ö. borde större delar av artikeln skrivas om; den är alldeles för slätstruken och torftig rent stilistiskt). Det relevanta och riktiga är att ange varför hon faktiskt fick priset, och därvid använda den formulering som den prisutdelande institutionen, Svenska Akdemien, brukade.

Dessa båda ändringar och tillägg förmår åtminstone göra artikeln lite mer seriös och lyfta den ovanför den okunskapens sandlåda den, tyvärr, i sin svenska språkdräkt för tillfället befinner sig.

Jag beklagar att jag inte är tillräckligt insatt och inte mer än skummade igenom resten av artikeln innan jag raderade. Däremot kollade jag källan och tyckte att den inte stödde vinklingen i det tillägg jag tog bort. Det är rätt vanligt på Wikipedia att källor refereras fel, varför jag tycker att man inte bör förutsätta alltför mycket arbete av den som kollar upp källor. Nuvarande version har inte samma problem. --LPfi 26 augusti 2010 kl. 22.01 (CEST)

Biografier och Film

Avsnittet Biografier upptar ett enda verk. Det har kommit en flod av biografier som borde stå med. Avsnittet Film upptar en film. Hennes verk har filmats många gånger och dessa filmatiseringar borde alla vara listade. Upplever att framställningen är ofullständig på grund av detta - annars en utmärkt och vederhäftig artikel!Sihebb (disk) 30 december 2012 kl. 10.29 (CET)

Lade till Elin Wägners levnadsteckning som kom ett par år efter Lagerlöfs död, den är rätt grundläggande (och mycket läsvärd och uppslagsrik). Demolerar effektivt föreställningen om Selma som en naiv eller världsfrånvänd sagotant, och dessutom en bra ingång för den som vill titta närmare på Lagerlöfs relationer (i kärlek eller vänskap) med andra kvinnor.83.254.151.33 19 september 2013 kl. 02.59 (CEST)

Dagens Google Doodle

Selma Lagerlöfs 155-årsdag uppmärksammas av Google i dagens Google Doodle. Detta kan i vanlig ordning leda till mer trafik och fler redigeringar. –CÆSAR 20 november 2013 kl. 08.14 (CET)

Rensade Vidare läsning och externa länkar

Jag menar att Vidare läsning och Externa länkar inte ska vara ett slumpvist urval av roliga texter och länkar. Det får gärna vara roligt och intressant, men inte slumpat. Aningen radikalt, men för att kunna bygga upp, kan man behöva riva ner. Så kan goda titlar och länkar få en bra motivering, innan de listas. LittleGun (diskussion) 20 oktober 2023 kl. 10.14 (CEST)

Ja, ibland är listorna alldeles för omfattande. Ett fåtal standardverk som inte används som källor räcker i ett fall som detta. Att det kan bli något fler för Selma Lagerlöf än för vem som helst är rimligt, men detta var för mycket. Tyvärr finns det ännu värre exempel. Tostarpadius (diskussion) 20 oktober 2023 kl. 10.25 (CEST)

Jag har tackat @LittleGun för rensningen, men markerar även här min uppskattning. OJH (diskussion) 20 oktober 2023 kl. 13.46 (CEST)