Diskussion:Svenska Missionskyrkan

nbsp

Vad betyder nbsp som står på flera ställen i sista stycket under rubriken Tidig historia? (tubaist)

Jag är ganska övertygad om att det är en felaktig kodning för "fast mellanslag" där avsikten alltså är att texten ska hållas ihop även om där finns ett mellanslag. --Damast 6 november 2005 kl.18.26 (CET)

Tidigare visades denna kod som ett smalt (narrow) mellanslag. Om man skriver 100000, så är det svårt att se hur många nollor det är. Skriver man 100.000 blir folk osäkra på om man menar decimal. Skriver man 100 000 riskerar man att de hamnar på olika rader (som Damast antyder). Dessutom ser det fult ut. Förut såg det här bra ut, för mitt öga i alla fall. Jag tyckte dcastor löste ett problem som jag skapat. Hoppas programmet kommer på bättre tankar snart--Etxrge 6 november 2005 kl.20.13 (CET) igen.

Men jag har sett den där koden på andra håll och då har den ju fungerat, har dom gjort något nytt i programvaran för wikin tro? Eller är koden helt enkelt lite fel här nu? --Damast 6 november 2005 kl.20.31 (CET)

Jodå, den funkar fint. Det var några &-tecken som saknades. Dock förstår jag inte hur de kan ha synts tidigare, antingen har det sett ut så här hela tiden eller så har någon tagit bort &-tecknen... Nu funkar det iaf. /Grillo 6 november 2005 kl.20.38 (CET)

Kollade historiken, det var bara dcastor som missat &-tecknen när han la in koden. /Grillo 6 november 2005 kl.20.41 (CET)

Hoppsan. Pinsamt. Det är ju en redigering jag utför ganska ofta i artiklar. Bra att det fixats till. /dcastor 6 november 2005 kl.21.33 (CET)

jag har bara sett det i redigeringslägen, och inte på något annat sätt. --Damast 6 november 2005 kl.22.17 (CET)

Tack för att det fixades av er och alla förklaringar till en som inte kan alla dessa koder. Nämligen jag, Tubaisten. Då har man lärt sig något nytt idag också. Tubaist 6 november 2005 kl.22.36 (CET)

Mitt "minne" måste ha spelat mig ett spratt. Det troligaste är väl att jag tittade enbart i diffen och trodde att jag förstod hur det skulle se ut och senare trodde att jag hade sett det som jag ville se. --Etxrge 7 november 2005 kl.07.02 (CET)

Kalvinism = Reformert?

Nä, det vill jag inte exakt tro på. Kalvinism sätts ofta lika med Reformert, men detta är ett majoritetstillstånd, inte en korrekt teologisk definition. Om jag inte tar fel, så innebär "reformert" en tolkning av nattvarden som en minnehögtid, medan rena Lutheraner anser att nattvarden innebär Jesu' närvaro i andakten, dock inte specifikt i vinet och oblaten (? konsubstantiation ?). Kalvinism å andra sidan, kör med de fem kalvinistiska buden:

1. total synd "depravity" - det finns ingen chans i Universum att människan själv skall kunna vilja bli frälst, Gud bestämmer helt och tvingar in lämpliga exemplar till "frälsningsposition",
2. Gud väljer själv godtyckligt och regellöst vem som skall frälsas eller ej, och inte alls baserat på personens hyggliga uppförande eller egna vilja,
3. frälsning är inte för alla utan för en liten (av Gud) utvald elit,
4. oavsett vad individen själv tänker och tycker, kan Guds frälsning inte emotstås,
5. en gång frälst alltid frälst (men vi vet inte vem).

(Den som anar min syrlighet gentemot dessa s.k. "bud", anar korrekt). Av vad jag tror mig veta, kan man teologiskt klassificera metodister som reformerta, men direkta icke-Kalvinister, s.k. remonstranter. OK, det kan ju faktiskt vara så illa att Svenska Missionskyrkan är kalvinistiskt, men detta bör i så fall understrykas med citat. Rursus 9 september 2007 kl. 11.45 (CEST)

Nä, jag kan inte tänka mig att Svenska Missionskyrkan accepterar de fem kalvinistiska buden. De säger följande på sin [[1]]:

Svenska Missionskyrkan är en del av Kristi kyrka, som är en enda, helig, universell och apostolisk. Eftersom kyrkan består av ofullkomliga människor, behöver den påminnas om sin gudomliga kallelse.

och detta är det allmänna grundbudet för allas (om de själva vill), frälsning. Jag tänker ta bort påståendet om att de skulle vara kalvinister. Rursus 9 september 2007 kl. 12.14 (CEST)

Hmm, nu har jag läst även om deras syn på nattvarden: de är inte alls reformerta de är Lutheraner, men de har avskaffat den Augsburgska trosbekännelsen (vilken förresten inte är bindande i t.ex. den lutheranska svenska kyrkan). Deras beskrivning av nattvarden påminner mest om konsubstantiation. Rursus 9 september 2007 kl. 18.19 (CEST)

Missionskyrkan är medlemmar av Reformerta kyrkornas världsallians, men inte av Lutherska världsförbundet, en signal om vilken av dessa kyrkoriktningar man själv i första hand anser sig relatera till. /dcastor 9 september 2007 kl. 18.39 (CEST)

Missionskyrkan är som sagt med i Reformerta kyrkornas världsallians, men inte av Lutherska världsförbundet. Detta är från början snarare ett avståndstagande från Svenska Kyrkan än ett bekännande till en reformert teologi. När det gäller nattvardssynen så finns inget betämt om hur man ska se på den, det är upp till varje församling eller pastor stt avgöra och styrs inte centralt ifrån. Det finns till församingar som i stort sett är "katoliker när det gäller nattvarden" och det finns församingar som knappt firar nattvard alls.Carrot 27 september 2007 kl. 20.22 (CEST)

Missionskyrkan var med i kongregationalistiska världsorganisationen. När den gick ihop med den dåvarande reformerta organisationen bildades WARC och så hamnade SMK där. Jag bedömer SMK som ganska luthersk i många avseenden. De fem kalvinistiska buden (som inte är bud, utan en slags sammanfattning av en viss form av reformert teologi som många reformerta sammanhang idag inte fullt ut accepterar) finns inte på något sätt i SMK:s konstitution. (Gerard)

Om man ser Reformerta kyrkornas världsallians:s hemsida och avsnittet om medlemskriterier http://warc.jalb.de/warcajsp/side.jsp?news_id=315&navi=9 så se man att medlemskriteriet inte är att man följer varje del i de klassiska reformerta trosbekännelserna som Westminster Confession of Faith. Jag citerar 1.4 Whose position in faith and evangelism is in general agreement with that of the historic Reformed confessions; 1.5 And which recognizes that the Reformed tradition is a biblical, evangelical, and doctrinal ethos, rather than any narrow and exclusive definition of faith and order. 2. United churches which share this understanding of the nature and calling of the Church shall be eligible for membership. Att vara med i Reformerta kyrkornas världsallians betyder alltså att man stöder den grundläggande andan i reformationen, det betyder också att det inte finns något krav på att stödja de fem punkterna i TULIP (som tydligen kallas fem budord på wikipedia). Hylas 10 november 2007 kl. 17.42 (CET)

Jag tror att missionskyrkan går in under gruppen United churches där både luthersk och reformert övertygelse finns. Man kan alltså ha en luthersk historia och ett lutherskt inslag och vara med i Reformerta kyrkornas världsallians. Hylas 10 november 2007 kl. 19.05 (CET)

Om man ser i Sverige idag är det främst bland frikyrkliga världen som reformert tänkande har fått inflytande. Särskilt då i Svenska missionskrykan, men också i baptistsamfundet. Internationellt finns många frikyrkor, särskilt baptistiska, med reformerta inslag. Den refomerte teologen Karl Barth har haft ett stort inflytande i många samfund. Viktig är dock att göra skillnad mellan reformert och kalvinistiskt, Lars Lindberg skriver om missionskyrkans förhållande till kalvinism: "Men är vi då kalvinister? Nej, det är inte många i vår värld i dag som vill kalla sig så, eftersom man ofta förknippar Calvin med stränghet och lagiskhet och dystra gudstjänster. Benämningen reformert är då öppnare och mer inspirerande." Hylas 16 juli 2008 kl. 11.26 (CEST)

Idag är det inte självklart att en reformert kyrka omfattar läran om "den dubbla predestinationen". Ett exempel är Franska reformerta kyrkan i Stockholm, man berättar: "Men mycket har nog ändrats under årens lopp i den reformerta traditionen. Någon predestinationslära finns inte längre. Däremot kan det förekomma intressanta debatter om ödet – det som helt enkelt drabbar människan." Hylas 16 juli 2008 kl. 11.43 (CEST)

Umhumm (tack allihopa för värdefulla synpunkter!) men då förstår jag det som att åtskilliga olika sorters kyrkor, reformerta, kalvinistiska, arminianska, lutheranska och katolska, flyter omkring i ett för tillfället lugnt hav av eftertankens kranka blekhet efter alla forna stridigheter... och inte riktigt vet hur de skall rikta båten, annat än att det måste vara dåligt att följa någon annans ledning... Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 10.43 (CEST)

Sätter in denna diskussions referenser här:

Reformert eller inte

Är predestinationen en så stark gränsdragning mellan reformert och luthersk som artikeln nu gör gällande att den är? Hos Luther fanns också en slags predestinationslära även om den gick ut på att det var förborgat hos Gud och att man fokuserade på den fria viljan istället. Synen på nattvarden är väl en tydligare gränsdragning? Även här lutar nog medlemmarna i SMK mot den Lutherska synen snarare än den reformerta så slutresultatet blir inte annorlunda.Carrot 24 oktober 2007 kl. 11.52 (CEST)

Nej! Mellan kalvinistiskt och övriga (t.ex. arminianer, som ofta betraktas som reformerta), finns det en klar skiljelinje mellan de som även tror på de fördömdas predestination till helvetet (s.k. dubbel predestination) oavsett vad de tar sig för här i livet, och de som vägrar tro på detta. Det är den dubbla predestinationen som är den känsliga punkten enligt min mening. Gränsen mellan arminianer och anglokatoliker och lutheraner och pentekostalister är mycket mer flytande. Det finns en annan gräns mellan literalistinriktade (ungefär "bokstavstroende" men med överdrift sagt) och liberalteologiska/emergentister som håller på att växa fram, men den skär rakt över alla samfundsgränser. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 10.50 (CEST)

Borde inte det faktum att man ingått kyrkogemenskap med Svenska Kyrkan vara en tydlig markering från samfundets ledning att man står nära det Lutherska arvet. http://www.missionskyrkan.se/templates/Page____5149.aspx. Att ha kyrkogemenskap med en av världens största Lutherska samfund borde betyda att något mer än att vara med i en lös internatinell gemenskap som Reformerta kyrkornas världsallians som dessutom innehåller andra samfund med lutherskt arv. Snarast betyder medlemskapet i Reformerta kyrkornas världsallians att man bejaker det gemensamma arvet från reformationen där både Luther och Kalvin var viktiga. Internationellt har man ett nära sammarbete med systerkyrkorna till exempel Evangelical Covenant Church. På det hela menar jag att missionskyrkan ledning tydligt bejaker det lutherska arvet med kyrkogemenska med svenska kyrkan och därmed inte sviker de många som har ett lutherskt hjärta, internatinoellt samarbetar man mycket med systerkyrkor och förvaltar därmed sitt eget arv och arvet från Waldenström, genom medlemskapet i Reformerta kyrkornas världsallians har man internationellt samarbete med andra som har ett arv från Luthers och Kalvins reformation, där finns medlemar med både med lutherskt och reformert inslag. På många sätt kan tror jag att missionskyrkans teologi sannast kan beskrivas¨på samma sätt som Evangelical Covenant Church Historically Lutheran in theology and background they are now a broadly evangelical movement.213.66.177.166 13 november 2007 kl. 17.51 (CET)

Tycker att det du skriver verkar rimligt. Vad jag däremot funderar över är i vilken utsträckning spekulationer på en diskussionssida på wikipedia kan sägas vara en auktoritet i vad ett enskilt samfund tycker och tänker. Finns någon inblandad i diskussionen som skulle kunna uttala sig om vad SMK egentligen tycker och argumentera för det? Själv håller jag på att lära mig mer, så jag känner mig inte på något sätt som en auktoritet. Än...Carrot 13 november 2007 kl. 18.28 (CET)

P.s. Givetvis ska inte SMK's representant diktera vad som står på wikipedia. Tro inte att jag vill det. Vad jag menar är att de åsikterna borde redovisas först och sedan är det fritt fram att framföra de invändningar vi sitter och trycker på.Carrot 13 november 2007 kl. 18.30 (CET)

Följande är fakta 1. I sin konstitution beskriver missionskyrkan sig så här - Ekumenisk och konfessionell tillhörighet Svenska Missionskyrkan tillhör Kyrkornas världsråd och Sveriges kristna råd samt Reformerta kyrkornas världsallians. Kyrkostyrelsen beslutar om tillhörighet i andra samarbetsorgan.2. Ur konstitutionen går det inte att utlösa någon tydlig kalvinism. Snarast ett arv från Waldenström, luther och en en allmän evangelical prägel. Allmän evanglikal präge har de gemensamt med ett antal reformerta samfund som är mer allmänt evangelikala än tydligt kalvinistiska (med ett engelst utryck - 'they are obvioulsy not five point calvinists'). 3. Svenska Missionskyrkan har sedan 2006 kyrkogemenskap med ett av världens största Lutherska kyrkor. Konstutionen - http://www.missionskyrkan.se/templates/Page____2111.aspx Kyrkogemenskap - http://www.missionskyrkan.se/templates/Page____5149.aspx . Min slutsats är att misionskyrkan är en allmänt evangelikal kyrka som har rötter i pietistisk väckelse inom svenska kyrkan, vars teologi fortfarande har en prägel från Paul Petter Waldenström. Missionförbundet är i sin teologi påfallande eukumenisk vilket visar sig inte bara i den öppenhet och frihet som finns ute i församlingarna, utan även i samarbetet med andra samfund. Idag har man ett kyrkogemenskap med Svenska kyrkan och ett nära samarbete med baptistsamfundet och methodisterna. På det internationella planet samarbetar man med systerkyrkor som Evangelical Covenant Church samt flera samfund som har sina rötter i reformationen genom medlemskapet i Reformerta kyrkornas världsallians, man är också medlemmar i Kyrkornas världsråd och Sveriges kristna råd.213.66.177.166 13 november 2007 kl. 21.07 (CET)

Slutsatsen jag drar av medlemskapet i Kyrkornas världsråd och Sveriges kristna råd inte är en sekt utan att man är en kristen respekterad kyrka med intresse av eukemeniskt samarbetet. Slutsatsen jag drar av medlemskapet i Reformerta kyrkornas världsallians är att missionskyrkan valt att indentifiera sig med och samarbeta med andra kyrkor som har ett arv i reformationen. En analys av medlemskravet i Reformerta kyrkornas världsallians visar att det inte finns krav på att bekänna någon reformert troslära utan snarare en allmän acceptans av reformationens grund. Jag ger ett citat från hemsidan för warc ARTICLE II - MEMBERSHIP 1. Any church shall be eligible for membership 1.1 Which accepts Jesus Christ as Lord and Saviour; 1.2 Which holds the Word of God given in the Scriptures of the Old and New Testaments to be the supreme authority in matters of faith and life; 1.3 Which acknowledges the need for the continuing reformation of the Church catholic; 1.4 Whose position in faith and evangelism is in general agreement with that of the historic Reformed confessions; 1.5 And which recognizes that the Reformed tradition is a biblical, evangelical, and doctrinal ethos, rather than any narrow and exclusive definition of faith and order. 2. United churches which share this understanding of the nature and calling of the Church shall be eligible for membership. 3. Membership in the Alliance does not restrict the relationship of any church with other churches or with other inter-church bodies. 4. An institution established by a WARC member church, or whose position on faith is in general agreement with that of the historic Reformed confessions, may be considered for Associate Membership, without voting privileges. I och med att united churhces menas krykor som är sammanslutningar mellan mer reformerta och mer lutherska kyrkor är det tydligt att man kan ha en viss luthersk identitet inom warc. Man kan också se att medlemskap i warc inte är särskilt förpliktande till någon tydlgit reformert bekännelse. På samma gång måste man tydligt inse att svenska missionskrykan lämnade svenska krykan på grund av direkta läroskillnader med det Lutherska. Man kan se i organisation (kongresionlistisk Kongregationalism, inte episkopal), i dopsyn, inte godkännande av de lutherska bekännelseskrifterna och flera andra frågor att missionskrykan inte är en renlärig luthersk organsiation och att man utifall man skulle vilje skulle få svårt att få medlemskap i den rent lutherska familjen. Missionskyrkan är inte Evangelisk-luthersk, men den har ett evangeliskt lutherskt arv, Missionskyrkan är inte i stark mening reformert, men man samarbetar med andra kyrkor som bejakar reformationens arv, missionskyrkan är inte waldenströms kyrka, men den har ett arv från waldenström som syns ibland. Så på frågan om missionskyrkan är kalvinistisk är svaret nej. På frågan om missionskyrkan är luthersk är svaret nej. På frågan om missionskyrkan är reformert i stark mening är svaret nej. Men, missionskyrkan har valt att på internationell nivå samarbeta med kongresionlistiska och reformerta kyrkor genom Reformerta kyrkornas världsallians, i Sverige samarbetar man genom kyrkogemenskap med Svenska kyrkan, i Sverige har man på flera sätt ett nära samarbete med baptistsamfundet och methodisterna, i ungdomsarbete, genom att dela pastorsutbildning och genom samarbetsförsamlingar. PÅ nationell nivå kan man se ett starkt eukumeniskt intresse utan att man försakar det lutherska och waldenströmska arvet, på lokal nivå kan man se denna eukemenik verka genom samrbete med svenska kyrkan församlingar, baptistsamfundet och metodiserna, man har även ofta ett samarbete med evangeliska frikrykan och pingströrelsen. Om man ska ge en kort beskrivning är nog ekumenik, Kongregationalism, Nyevangelism det som bäst beskriver missionkyrkan, det går också att argumentera att man också har Evangelikala drag.213.66.177.166 14 november 2007 kl. 07.16 (CET)

Förslag till text - Internationellt tillhör Svenska Missionskyrkan den reformerta kyrkofamiljen genom tillhörigheten i Reformerta kyrkornas världsallians, det hindrar inte att att man i teologin förvaltar arvet från luthersk Nyevangelism och Paul Petter Waldenström. Den organisationsform man har är Kongregationalism. I arvet från Paul Petter Waldenström finns en vilja till ekumenik, det framgår till exempel i den dubbla dopsynen och villigheten att samarbeta med andra samfund. Det ekumeniska draget märks även genom medlemskapet i Kyrkornas världsråd. Såväl liberalteologisk som evangelikal Bibelsyn förekommer i Missionskyrkan.213.66.177.166 14 november 2007 kl. 18.22 (CET)

Ser bra ut tycker jag.Carrot 14 november 2007 kl. 20.09 (CET)

Ännu ett förslag till text - Internationellt tillhör Svenska Missionskyrkan den reformerta kyrkofamiljen genom tillhörigheten i Reformerta kyrkornas världsallians, det hindrar inte att att man i teologin förvaltar arvet från luthersk Nyevangelism och Paul Petter Waldenström. Den organisationsform man har är Kongregationalism. I arvet från Paul Petter Waldenström finns en vilja till ekumenik vilket tar sig i uttryck bland annat genom kyrkogemenskap med Svenska Kyrkan, medlemskapet i Kyrkornas världsråd och nära samarbete med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. Svenska Missionskyrkan har en tradition av frihet för individer och församlingar i teologiska frågor, ett exempel på detta är den dubbla dopsynen, ett annat exempel Bibelsyn där både liberalteologisk som evangelikal Bibelsyn förekommer.213.66.177.166 14 november 2007 kl. 20.43 (CET)

Man kan se att kravet för medlemskap Lutherska världsförbundet är sådan att Missinskyrkan knappast kan bli medlemmar med den teologi man har idag och från grundandet - direkt från hemsidan - II. DOCTRINAL BASIS The Lutheran World Federation confesses the Holy Scriptures of the Old and New Testaments to be the only source and norm of its doctrine, life and service. It sees in the three Ecumenical Creeds and in the Confessions of the Lutheran Church, especially in the unaltered Augsburg Confession and the Small Catechism of Martin Luther, a pure exposition of the Word of God.Hylas 15 november 2007 kl. 17.39 (CET)

Efter min ändring av artikeln flyttade jag ner det som behandlade frågan om SMK beskriver sig som reformert eller inte. Hylas skriver: "Det som inte är riktigt bra än tror jag är den delen som handlar om att samfundet beskriver sig som reformert, för mig känns det som man gör lite för mycket av medlemskapet i Reformerta kyrkornas världsallians." och detta kan jag hålla med om. Frågan blir då: Hur skriver vi om detta? Carrot 13 november 2007 kl. 09.02 (CET)

Jag skulle vilja sammanfatta det så här. Missionskyrkan fyller inte medlemskravet för Lutherska världsförbundet och har också en gång lämnat den lutherska renlärigheten. Att vara med Lutherska världsförbundet är därför inte ett alternativ även om man har starka lutherska inslag i teologin och har många medlemmar som är av förhållandevis luthersk övertygelse. Samtidigt fyller man medlemskraven för Reformerta kyrkornas världsallians. Att vara med i Reformerta kyrkornas världsallians ger inte krav på att acceptera någon tydlig reformert trosbekännelse eller liknande. För missionskyrkan som har ett ekumeniskt intresse är det av värde att tillhöra internationella allianser och förbund. Genom att man utan att ge avkall på sin teologi kan vara med i Reformerta kyrkornas världsallians har man valt att vara medlem där. Man kan också se att Missionskyrkans kongregationalism och det gemensamma arvet hos Luther och Calvin i reformationen bejakas i medlemskapet. Jag kan inte på något sätt se att Missionskyrkan svikit medlemmarna genom medlemskapet i Reformerta kyrkornas världsallians. Man kan utan att ge avkall på en luthersk övertygelse vara medlem i Missionskyrkan. Missionskyrkan inte infört någon Calvinistisk teologi som dubbel predestination eller liknande genom medlemskapet i Reformerta kyrkornas världsallians. Svaret på frågan är alltså att Missionskyrkan har reformerta inslag utan att ha en direkt reformert teologi samt att Missionskyrkan har starka lutherska inslag utan att vara tillräckligt renlärigt för att kunna tillhöra Lutherska världsförbundet.Hylas 15 november 2007 kl. 20.20 (CET)

Svenska Missionskyrkans tradition av ekumenik och frihet gör att det kan vara svårt att placera Missionskyrkan på den teologiska kartan. Samtidigt som Missionskyrkan är medlem i Reformerta kyrkornas världsallians finns delar i dess teologi och praktik som visar ett arv från Luther snarare än från Calvin. Historiskt har man haft utbyte med kongregationalistkyrkan.. För missionsförbundet var medlemskapet i Internationella kongregationalistrådet mer en fråga om kongregationalism som princip och styrelsesätt som var i centrum "inte så mycket den reformert inriktade bekännelsen". Svenska Missionsförbundet blev medlemmar i Reformerta kyrkornas världsallians 1971. Man såg vissa problem med att vara i samma organisation som presbyterianska samfund det var "vissa nationella kyrkors stats-eller folkkyrkor, de reformerta bekännelsedokumentens förpliktigande karaktär, läran om predestinationen" samt risken risken att äventyra ekumeniska relationer, efter vidare efterforskningar valde man att söka medlemskap.. Teologen Lars Lindberg har varit en viktig medlare av reformerta Karl Barths teologi in i missionsförbundet, även om Karl Barth inte "blivit Svenska Missionskyrkans normalteolog" Hylas 8 juli 2008 kl. 23.33 (CEST)

Vissa menar medlemskapet i WARC är mer för gemenskap "Missionskyrkan har som historisk bakgrund en genuin svensk miljö. Tillhörigheten till WARC är närmast av gemenskapskaraktär, något som har skapat goda relationer och utbyte med några kyrkor i den europeiska kontexten." Hylas 9 juli 2008 kl. 10.25 (CEST)

Reformert inflytande i 1800-talets folkväckelser Tillsammans med pietistiska rörelser gav baptismen en folklig väckelse som släpptes loss när konventikelplakatet avskaffades 1858 och det tillåtet med bönemöten i hemmen. Det finns de som ser ett reformert inflytande i väckelsen centralgestalt Carl Olof Rosenius, ett inflytande som kanske kom från metodistpredikanten George Scott. . Även i Svenska Missionsförbundets Paul Petter Waldenström finns ett reformert inflytande. I Nordisk familjebok skriver man år 1921 följande: "Efter uteslutningen ur Evangeliska fosterlandsstiftelsen behöfde W:s vänner ett nytt enande organ. Då visade det sig, huru det reformerta inflytandet genom metodister och baptister på väckelserörelsen burit frukt. W:s slagord: "Hvar står det skrifvet?" är prägladt af reformert lagiskhet och icke af luthersk evangelisk frihet." Hylas 16 juli 2008 kl. 01.38 (CEST)

(Sätter in referenser här 29 juli 2009 kl. 11.03 (CEST)):

Är SMK ett lutherskt samfund?

I och med att SMK vid sitt grundande tog tydligt avstånd från Luthersk renlärighet och genom att man in kvalificerar för medlemskap i Lutherska världsförbundet har jag svårt att se Svenska Missionskyrkan som ett lutherskt samfund. Detta även fast man har luthersk historia och lutherska inslag i teologin. Jag kan inte heller se att kyrkogemenskap med Svenska Kyrkan förändrar detta. På samma gång bör en medlem i SMK som står nära lågkyrklig lutherdomen känna sig ganska hemmaHylas 15 november 2007 kl. 20.20 (CET)

Det här kanske är sant - Svenska Missionskyrkan är ett kongregationalistiskt reformert samfund som tydligt bejakar sin lutherska historia och har ett nära samarbete med Svenska Kyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Methodistkyrkan i Sverige.Hylas 15 november 2007 kl. 21.12 (CET)

Är SMK ett kongregationalistiskt samfund?

SMKs organisation är kongregationalism och man har stått andra kongregationalistiska kyrkor nära. Man kan på engelska Wikipedia se att SMK hamnade i Reformerta kyrkornas världsallians genom sina kongregatinalistiska kontakter - World Alliance of Reformed Churches (WARC) was created in 1970 by a merger of two bodies, one representing Presbyterian and Reformed churches, the other Congregational churches. It has 218 member churches in 107 countries around the world, with some 75 million members. Churches represented in the WARC include Congregational, Presbyterian, Reformed and United churches which have historical roots in the 16th century Reformation.- I kongregatinalistiska församlingar ligger stor frihet i församlingen att ta beslut i teologi, förhållandevis fritt från samfundet. Man kan se hur SMK som samfund står förhållandevis fritt internationellt, till exempel fritt från Lutherska världsförbundet utan istället är med i Reformerta kyrkornas världsallians som inte binder i teologi. Man kan se hur församlingarna i SMK står mycket fria i förhållande till samfundet och hur ganska stora skillnader finns mellan församlingarna när det gäller teologi, vissa församlingar står nära Svenska Kyrkan, andra församlingar står nära baptismen och andra har pentekostalism. Likaså är grunden kongregationalism, församlingsmötet som beslutande, en del av SMK. Min bedömning är därför att Svenska Missionsförbundet är ett kongregationalistiskt samfund, även om man bejakar många delar av en lutheransk teologi och har reformerta inslag. SMK som ett kongregationalistiskt samfund förklarar också varför den här diskussionen om SMKs teologi uppkommit, i och med den stora friheten för församlingarna så finns det skillnader som gör det svårt att kategorisera och klassa in SMK som samfund.Hylas 15 november 2007 kl. 20.20 (CET)

Kongo mission

Andrade texten "I Kongo blev Missionsförbundets mission självständig 1886 efter 5 års samarbete med Kinesiska Inlandsmissionen." Kinesiska Inlandsmissionen hade inget med Kongo att göra, utan det var Livingstone Inland Mission. Samarbetet bröts faktiskt redan 1884, men 1886 tog man över missionsstationen Mukimbungu från dem. Se Andreasson, H - Liv och Rörelse, Verbum 2007, s 59-61. Gerard

Baptistisk?

Senaste ändringen påstår att SMK har baptistiska inslag. Då SMK har dubbel doppraxis dvs döper barn, något baptisterna inte gör. SMK döper också vuxna på egen bekännelse vilket iofs baptisterna också gör. Omdop sker inom SMK liksom hos baptisterna, men inga dop underkänns. Baptisterna erkänner väl inte barndopet som ett "riktigt" dop och detta är en av deras huvudpunkter? Rätta mig gärna om jag har fel. Då SMK erkänner alla dop anser jag inte att den baptistiska sidan är särskilt framträdande och att meningen tas bort. Carrot 7 november 2007 kl. 11.20 (CET)

Det går nog att argumentera för att det finns betydligt mer i den baptistiska övertygelsen än dopfrågan. Missionsförbundet har i organisation och teologi en del som påminner om baptismen. Missionskyrkan delar utbildningsanstalt för pastorer med baptistsamfundet vilket rimligtvis betyder att det finns likhet i teologi. Ett betydande antal av missionsförsamlingarna ute i landet är sammarbetsförsamlingar som är anslutna till både missionskyrkan och baptistsamfundet. I någon missionsförsaling finns det en baptistgrupp ansluten till baptistsamfundet. Det har en längre tid funnits planer att slå samman svenska missionskyrkan och baptistsamfundet (ev. tillsammans med metodisterna). Så banden till baptistsamfundet är starke, att denna närhet fungerat så bra har i mycket att göra med likheterna mellan samfunden i teologi och praktik. Dopfrågan är i missionskyrkan och baptistsamfundet inte så så viktig som i till exempel svenska kyrkan eller pingströrelsen. En väldigt stor del av församlingar i svenska baptistsamfundet har öppet medlemskap vilket innebär att de som medlemmar antar barndöpta utan krav på troendedop. Så, jag skulle säga att dopfrågan inte är en betydande skillnad då många baptistförsamlingar har som barndöpta medlemmar och genom de många samarbetsförsamlingar mellan missionskyrkan och baptistsamfundet. Därför föreslår jag att texten får finnas kvar. Skillnaden mellan Lutherska liturgiska kyrkor och missionskyrkan är är ofta betydligt större än mellan baptistiska kyrkor och missionskyrkan. Det ska också sägas att det finns en stor variation mellan församlingar anslutna till anslutna till missionskyrkan, vissa är mer lutherska och svenskkyrkliga, andra har mer baptistiska drag och några drar mer åt pingströrelsen.Hylas 10 november 2007 kl. 13.45 (CET)

Jodå, jag håller med i det mesta men kom ihåg att orsaken till att SMK och SBF inte är ett enda samfund idag var att det hela föll på dopfråganm då det begav sig. Nu är diskussionen aktuell igen och vi får se vart det hamnar.

När det gäller övrig teologi känns diskussionen som om det kan bli en "hönan eller ägget" fråga. Har SBF samma teologi som SMK eller tvärt om?Carrot 12 november 2007 kl. 14.46 (CET)

Det är rätt de två samfunden är inte teologiskt identiska, det finns egentligen en hel del skillnader. Men, min poäng var nog att säga att missionskyrkan som som fristående samfund har en del baptistiska inslag (även jämfört med historisk och internationell baptism), särskilt i vissa församlingar. Av den anledningen tror jag att artikeln mycket väl kan ha berätta att missionskyrkan har baptistiska inslag (åtminstone lokalt i många församlingar). Frågan om att samfunden skulle slås ihop är en annan. Det man kan se att man samarbetar väl på lokal nivå. Risken vid sammanslagning är minsta gemensamma nämnarens teologi där det blir rätt oprecist och utsmetat. Men, min poäng att artikeln om missionskyrkan mycket väl kan säga att det förekommer baptistiska inslag in missionskyrkan, dessa inslag förekommer verkligen. Hylas 12 november 2007 kl. 17.35 (CET)

Men, jag kan hålla med på att uttrycket starkt baptistiskt inslag, kanske är lite väl att ta i, även om det inte är säker att det är osantHylas 12 november 2007 kl. 17.52 (CET)

Jag undrar hur det kommer sig att du anser att dopfrågan inte är avgörande i baptistisk teologi. Själva skriver de, på baptist.se:

Vad skiljer baptismen från andra kyrkor?

Det som skiljer oss mest från de flesta andra kyrkor är att vi inte praktiserar barndop. Vi anser att det är en mänsklig rättighet att själv få besluta om sitt liv och sin tro. Därför döper vi inte barn, man måste ha blivit tillräckligt gammal och mogen för att själv kunna fatta beslut om att döpas innan det är dags. Därför kallar vi det troendedop.

Alltså, det som är utpräglat baptistiskt handlar om dopet. Missionskyrkan säger följande om dopet på sin hemsida:

Missionskyrkan vill på grund av det vara en miljö där man kan förespråka olika doptraditioner (barndop eller dop vid en senare tidpunkt i livet) men ändå finnas i samma gemenskap

För att samamnfatta. Det som är utpräglat baptistiskt handlar om dopet där vuxendop eller troendedop är det som erkänns som riktigt och barndop inte utförs eller erkänns. Missionskyrkan har inte denna utpräglat baptisktiska syn på dopet och därför är det fel att säga att "I Missionskyrkan finns även ett starkt baptistiskt inslag". QEDCarrot 12 november 2007 kl. 21.22 (CET)

Vad som gäller för enskilda församlingar är en helt annan sak liksom när det gäller enskilda medlemmar. Jag är fullt medveten om att det finns gemensamma församlingar mellan baptister, metodister och missionsförbundare. Det är på inget sätt en nyhet, men det gör inte heller missionsförbundet som kyrka till baptistisk. Det är snarare så att missionskyrkan gjort ett tydligt avståndstagande från baptistisk teologi genom att också döpa barn.

Vad man skulle kunna skriva i artikeln är "vissa församlingar inom missionskyrkan är gemensamma församlingar mellan baptisktförbundet och missionskyrkan" men frågan blir då vad ett sådant påstående har att göra i en artikel som behandlar missionskyrkan som enskild kyrka?Carrot 12 november 2007 kl. 21.27 (CET)

Avsnittet om teologi som det ser ut för stunden (efter carrots ändring) tycker jag väl visar den teologiska närheten till baptisterna. Den visar också på det lutherska arvet. Jag tror det är bra på de punkterna. Det som inte är riktigt bra än tror jag är den delen som handlar om att samfundet beskriver sig som reformert, för mig känns det som man gör lite för mycket av medlemskapet i Reformerta kyrkornas världsallians. Men den baptistiska delen känns det som är bra nu.Hylas 13 november 2007 kl. 06.26 (CET)

Vad hävdar ledninge som sviker medlemarna?

Jag tror det är dags att tydligt redovisa med referenser var ledningen för reforamtionskyrkan sagt att den är ett reformert samfund på det sätt att den svikit medlemmarna. Jag kan inte på något sätt se att medlemskapet i WARC är ett sådan svek, jag har redovisat hur det hänger ihop ovan. Så, var är referenser till exakt var ledningen hävdat att missionskyrkan är ett reformert samfund på det sätt att det sviket medlemmarna. Den medlem som är sv rättrogen luthersk överttygelse bör ha insett redan för över 100 år sedan att missinskrykan brutit med luthersk renlärighet. Det bör inte komma som en överaskning för någon medlem att missionskrykan inte är ett renodlat baptistiskt samfund. Så, var består sveker? Missionskyrkan har inte antaget någon konstitution som ändrar teologisk uppfattning från renodlat luthersk till renodlat reformert. Snarast är man en kongragatiloistiskt samfund med stor frihet för församlingarna medlemmarna, man förvaltar sitt lutherhska arv och har en allmänt evangleikal profil. Så, exekt var har missionsförbundet svikit medlemarna. Utan det refererat föreslår jag att vi tar bort hela meningen om svek.Hylas 8 december 2007 kl. 10.15 (CET)

På flera artiklar har man en särskild rubrik för kritik. Kanske ska hela svekmeningen stå under en särskild rubrik som behandlar kritik mot missionskyrkan, och då särskilt sveket.Hylas 8 december 2007 kl. 10.24 (CET)

Jag har lagt kritiken under särskild rubrik för kritik av missionskrykan. Kanske kritiken berättigad och passar den bäst där. Jag har också föreslaget behov av källor. Det borde ha kommit upp kritik i till exempel samfundets tidning Sändaren.Hylas 8 december 2007 kl. 11.26 (CET)

Håller med dig Hylas. Kritiken får inte tystas ner utan bör få en egen rubrik, på precis det sätt du gjort. Fint jobb! Jag ställer mig också lite frågande till var vederbörande fått tag på denna information, för precis som du skriver finns ingen aktuell debatt i Sändaren eller på de debattforum som finns heller för den delen.Carrot 8 december 2007 kl. 18.04 (CET)

Jag har ändrat mig. Om inte källor framförs som stödjer kritiken anser jag inte att den ska stå med. Ogrundad kritik får gärna finnas med så länge kritiken de facto finns, men Wikipedia kan inte påpstå att kritik finns som aldrig existerat. Alltså, den som påstår att det finns kritik behöver inte visa att kritiken är riktig eller inte, bara att den finns.Carrot 7 januari 2008 kl. 13.32 (CET)

Det ska finnas en bok som Kristian Holmgren redigerat som heter Reformation pågår. Svenska Missionsförbundet bland kyrkofamiljerna. Denna bok ska behandla just frågan om SMK's reformerta och lutherska tradition. Om det finns något uttryck för kritik i boken eller om den bara är förklarande vet jag inte, bara att boken existerar.Carrot 8 januari 2008 kl. 09.53 (CET)

Det har gått lång tid utan att någon hittat några referenser eller givit någon förklaring på diskussionssidan. Jag tror att vi också på diskussionssidan rett ut hur det hänger ihop med det lutherska arvet, medlemskapet i WARC och kongregationalism. Jag föreslår därför att denna kritik tas bort. I församlingstidningen NEWS MAGAZINE3/04 APRIL – MAJ från Immanuelskyrkan www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf reder man ut det här med Missionskyrkans medlemskap i WARC och reformerta inslag i SMK. SMK tillhör den kongregationalistiska delen av WARC, man är inte kalvinister. Lars Lindberg konstaterar i tidningen att "Vi är för övrigt av olika skäl inte välkomna som medlemskyrka vare sig i Lutherska Världsförbundet, Baptisternas Världsallians eller någon annan kyrkofamilj." Lars Linberg menar vidare att "Vi har arv från lutherdomen via Svenska kyrkan och från den tyska pietismen och herrnhutismen. Men vi har också i hög grad påverkats av den reformerta traditionen, främst genom frikyrkosamfunden i England och USA." Jenny Dobers svarar i intervju "För de kyrkor som går tillbaka historiskt till Calvin är hans bekännelseskrifter levande och viktiga. I jämförelse med dem kan jag känna mig ganska ”oreformert”." och vidare "Men man får inte glömma att reformerta kyrkornas världsallians (WARC) är en allians av allt från traditionella kalvinister till kongregationalister som vi. Därför kan jag trots allt känna mig hemma i WARC.". Jag tror en tidning från en av de ledande församlingarna någorlunda spelar samfundets syn i den här frågan. Missionsförbundet håller alltså inte på att förvandlas till kalvinister. I och med att missionsförbundet redan vid grundandet lämnade luthersk renlärighet bör ingen lutheran ha blivit lurad in missionsförbundet i tron att det är renlärigt lutherskt, särskilt inte någon nu levande.Hylas 26 januari 2008 kl. 14.39 (CET)

Nu har det gått ännu längre tid. Kan vi radera avsnittet med kritik då vi inte hittat någon källa?Hylas 29 februari 2008 kl. 23.59 (CET)

Ja, det tycker jag. Carrot 1 mars 2008 kl. 15.40 (CET)

Omdop

Jag har varit närvarande vid två omdop i Missionskyrkan så att det förkommer är utan tvekan sant. Att jag dessutom träffat många omdöpta och hört berättas om fler omdop stärker mig i min uppfattning.

En av de gånger jag var närvarande handlade det om en vuxen man som själv önskade bli omdöpt även om han var döpt som barn i dåvarande missionsförbundet, så det handlade knappast om att han bytt samfund heller.

Den andra gången handlade det om en kvinna som tidigare varit JV och detta är väl mindre kontroversiellt då JV inte döper i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn och det ju knappast är att betrakta som ett kristet dop, hon blev alltså egentligen inte omdöpt i teologisk mening. Carrot 26 januari 2008 kl. 11.45 (CET)

Omdop förekommer. Men, det uppmuntras nog inte. Man vill nog ofta att det är en viktig samvetsfråga för dopkandidaten. Viktigt när det gäller frågor om vad missionsförbundet gör och inte gör är den den starka kongregationalism som råder i samfundet. I Svenska Kyrkan och i Katolska Kyrkan är man väldigt bunden till vad ledningen bestämmer, både i teori och praktik, det är den organsiation man har. I pingstförsamlingarna är fria och kongregationalistiska, men är av historiska skäl relativt samstämmiga i teologiska frågor. I missionskyrkan är det dock verkligen skillnad mellan församlingarna. Man är ganska fria från samfundsledningen både i teori och praktik. I vissa församlingar dominerar barndopet och man skulle inte gärna genomföra så kallar omdop. I andra församlingar ligger man mer åt synen med troendedop och döper även tidigare barndöpta. Av ekumeniska skäl (och kanske av en viss bibelläsning) vill nog ledningen att det ska vara ganska tyst om det här med omdop, det är svårt att samarbete med svenska kyrkan om man döper om deras tidigare medlemmar. Samtidigt finns många missionsförsamlingar som är samarbetsförsamlingar med baptister och pingstvänner med de konsekvenser för dopteologi det medför. Min poäng är att missionsförbundets teologi alltid måste ses utifrån dess kongregationalism, pluralism och ekumenik, det är finns inga bekännelseskrifter, påve eller ärkebiskop man kan fråga om hur det egentligen är. Församlingarna är i teori och praktik ganska fria. Och så kallar omdop förekommer i mindre omfattning och vid särskild orsaker. Jag känner flera missionsförbundare som döpts som troende trots att de är barndöpta och har även sett det med egna ögon under 2000-talet.Hylas 26 januari 2008 kl. 13.41 (CET)

Även troendedop praktiseras, och man praktiserar ibland omdop av barndöpta, därför finns ett visst släktskap med baptiströrelsen när det gäller dopsyn. . Då omdop kan vara ett problem för ekumeniken har man i Missionskyrkan infört en akt för dopbekräftelse som kan ersätta omdop Hylas 16 juli 2008 kl. 15.42 (CEST)

Rubrikordning?

Ska inte externa länkar vara efter referenser (här kallade "noter")? Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 11.07 (CEST)

Nu har jag försökt att åtgärda. Hoppas det det blev mer enligt standard nu. Hylas 29 juli 2009 kl. 11.16 (CEST)

Ser bra ut. Tackar ödmjukast! Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 11.52 (CEST)

Källa

Må vara litet gnälligt, men jag skulle gärna uppskatta länkar till de där nämnda fyra punkterna i slutet av Teologi, så att man lättare kan avgöra vilken praktiskt inneörd man lägger i exvis: "Tro på Gud genom Jesus Kristus är den enda vägen till frälsning". Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 11.55 (CEST)

Jag hittar inget på deras egna hemsidor, annat än deras Kyrkostadgar, församlingskonstituion m.m., som inte indikerar någonting om teologi. Det är inte säkert att de fyra punkterna, som de nu är formulerade, ens reflekterar praxis korrekt. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 12.13 (CEST)

Jag tror också det vore bra med en källa. Man kan se en motsvarande uppräckning i fyra punkter i tyskspråkiga Wikipedia Artikeln "Internationaler Bund Freier Evangelischer Gemeinden" och i den engelska "International Federation of Free Evangelical Churches". Man räknar upp följande fyra punktet.

• Jesus ::Christus ist Gottes Sohn und der von ihm gesandte Erlöser
• Christ wird man durch die persönliche Entscheidung, Jesus die Herrschaft über das eigene Leben anzuvertrauen
• Die Bibel ist verbindlicher Maßstab für Glauben und Leben
• Der Glaube an Gott in Jesus Christus ist der einzige Weg, Erlösung zu finden.

Utifrån det drar jag slutsatsen att punkterna inte är tagna ur luften. Å andra sidan känns det inte bra att det inte finns någon källa. Jag tror att punkterna reflekterar praxis i de samfund som är anslutna till Internationella federationen av fria evangeliska kyrkor. Dock ska det sägas att det i ett samfund präglat av stark kongregationalism finns det stora variationer i teologi och praxis mellan församlingarna. Jag skulle vilja sammanfatta det i tre punkter. 1. Jag tror de fyra punkterna sammanfattar praxis. 2. Det är otillfredsställande att det inte finns någon källa. 3. De fyra punkterna till för inte så mycket till artikeln och artikeln kan klara sig utan dem, en tillfredställande beskrivning av missionsförbundets teologi kan ske utan dessa punkter. Mitt förslag till åtgärd är att A. Ägna någon dag för att se om det finns källor. B. Om det inte finns källor ta bort de fyra punkterna.Hylas 29 juli 2009 kl. 12.38 (CEST)

Jag börjar tro att det inte går att verifiera. Jag gick in på engelska En:International Federation of Free Evangelical och såg att det var en kopia även där. IFFEC har flyttat till http://www.iffec.com/, och när jag googlade där efter "the Bible", en sannolik fras i sammanhanget, fann jag konstitutionen, som explicit ställer mycket svagare krav än så på prospektiva medlemskyrkor. Jag uppdaterade IFFEC och EN:IFFEC med citat från deras konstitution. Jag tror att de ovanstående fyra punkterna är en ombakning och omedveten omtolkning av vad IFFEC verklgen tycker, och alltså inte helt rätt. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 12.55 (CEST)

Alternativt är listan helt enkelt föråldrad... (?) Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 12.58 (CEST)

Det logiska är att uppdatera denna artikel på samma sätt som Internationella federationen av fria evangeliska kyrkor. Det är bättre med verifierad information. Särskilt som de i grunden säger samma sak. Hylas 29 juli 2009 kl. 13.03 (CEST)

Gott, då kan jag fixa det. Tyvärr kan jag inte uppdatera tyska wikipedia, eftersom min tyska är kass, men vad jag kan läsa på tyska IFFEC så har de samma text som den jag fann på IFFECs hemsida. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 13.08 (CEST)

Aha! Du han före mig! ;-) Gratulerar! Tack för gott samarbete! Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 13.09 (CEST)

Tack själv. En fråga som kvarstår är om evangelical här bäst översätts med evangelisk eller evangelikal. Det finns argument för båda, jag tror att det är bra nu, men tar ändå upp frågan för dokumentation för ev senare diskussion.Hylas 29 juli 2009 kl. 13.14 (CEST)

Det var en jättefråga, eftersom begreppen är otydliga och används litet hur som helst, för att beteckna allt som är trevligt, ungefär. Man skulle nästan behöva stora göra genomsökningar på nätet, men vi tar det i framtiden när saken kanske klarnat... Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 13.19 (CEST)

Nä, så farligt var det inte, visade det sig. Evangeliska Frikyrkan (EFK) verkar vara de som har tagit till sig ordet evangelikal, så vi kanske kan nöja oss med att notera att vi inte har belägg för att Svenska Missionskyrkan nappat på detta ordbruk (än), så vitt vi vet. Men som sagt: det är bra att ha det noterat i diskussionen. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 13.26 (CEST)

Namn

Samfundet hette alltså Svenska Missionsförbundet i 125 år, och Svenska Missionskyrkan i 8 år. Är det nutidsfixering att använda det senaste namnet, nu vid skroten. Har själv ingen klar åsikt om det här (är inte speciellt insatt i religion), men vill bara veta vad ni tycker? J 1982 (disk) 4 november 2012 kl. 12.48 (CET)

Även om det var 8 år mot 125 så var "missionskyrkan" det den hette senast. Därför tycker jag att det bör stå som artikelrubrik. "Missionsförbundet nämns i första meningen, så det är ok. Adville (disk) 4 november 2012 kl. 13.31 (CET)

Är det praxis att oftast använda senaste namnet? J 1982 (disk) 9 november 2012 kl. 21.47 (CET)

Jag tror det. Eftersom det har blivit inarbetat under 8 år så är det mest känt för det (hade kanske varit annorlunda om det helt hade bytt namn, men nu är de så lika. Adville (disk) 10 november 2012 kl. 20.44 (CET)

Det kanske är rimligt nu, men för framtiden lär samfundet förmodligen bli känt som Svenska Missionsförbundet. Det lär ju finnas otroligt mycket fler böcker etc. som nämner samfundet vid det namnet. Småningom torde artikeln få flyttas. --78.79.178.218 22 december 2014 kl. 22.22 (CET)

Mär jag nu ser på denna artikel är det 2022. Det har alltså gått nära 10 år sedan namnet Svenska Missionskyrkan försvann och detta varade bara i 8 eller 9 år (jag har inte detaljstuderat tidpunkterna). Jag uppfattar nuvarande artikel som skriven i en gången tids nutidsperspektiv. Den är alltså i princip föråldrad. Jag skulle hellre se en mera historiskt orienterad text, skriven med lite större avstånd till ämnet. Då blir det gamla namnet Svenska Missionsförbundet det naturliga. Roufu (diskussion) 7 februari 2022 kl. 23.28 (CET)

Det låter rimligt att artikelnamnet är Svenska missionsförbundet, och att sedan ange andra namnvarianter tidigt i ingressen. Typ så här:

”

Svenska missionsförbundet, SMF, även kallad Svenska missionskyrkan, är ett svenskt nyevangeliskt, protestantiskt trossamfund. Svenska missionförbundet grundades 1878. Formellt är Svenska missionsförbundet fortfarande ett registrerat trossamfund, men den 1 juli 2012 överlämnades verksamheten i allt väsentligt till Equmeniakyrkan, som bildats gemensamt av Svenska missionsförbundet, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige.

„

OJH (diskussion) 8 februari 2022 kl. 15.42 (CET)

Mycket intressant. Det måste dock förklaras vad som liiger i begreppet "registrarat trossamfund", i varje fall för mig som bor i Norge.

Som jag har förstått det, var trossamfundsbeteckningen inte med från starten. Då var Missionsförbundet en sammanslutning av missionsföreningar, som besöktes av kringresande kolportörer och predikanter, och vars medlemmar också långt senare formellt tillhörde Svenska kyrkan. Med tiden blev perdikanterna pastore och föreningarna församlingar. Namnbytet till Svenska Missionskyrkan och bildandet av Equmeniakyrkan representerar slutet av denna utveckling, som förtjänar en beskrivning i Wikipedia. Roufu (diskussion) 27 februari 2022 kl. 08.03 (CET)

Absolut, men frågan är vad som är rätt namn för artikeln. Är det Missionsförbundet, som funnits i dryga hundra år, eller Missionskyrkan, som funnits en kort tid innan övergången till Equmeniakyrkan?

Det är absolut viktigt att förklara trossamfundsbegreppet. Så vitt jag förstår finns det en organisatorisk del som verkligen är trossamfund idag, det bör alltså framgå. Men om jag kan min historia rätt var det ursprungligen absolut inte avsikten att bilda en kyrka eller ett samfund, utan man ville fortsätta som en inomkyrklig rörelse. Nu sprack den tanken relativt snabbt, men begreppet är centralt för identiteten och bör diskuteras ingående. OJH (diskussion) 27 februari 2022 kl. 20.15 (CET)

SMF/SMK:s bakgrund

"EFS och SMF har en gemensam bakgrund med lokala föreningar med olika namn (som Evangeliskt lutherska missionsföreningen, Lutherska Missionsföreningen och Missionsföreningen, samt även Evangelisk-lutherska missionsförsamlingen) och med den centrala enheten EFS som bildades den 7 maj 1856. 1878 blev det kraftiga motsättningar i rörelsen, följt av utbrytningar/splittringar lokalt och centralt och många missionsföreningar anslöt sig (ofta som Missionsförsamling?) till det centrala nybildade SMF." Stämmer denna historiebeskrivning för historiekunniga från både EFS och SMF/SMK/Equmeniakyrkan och går detta att infoga i både EFS:s och SMF/SFK:s Historia på Wikipedia? (Se även Diskussion:Evangeliska Fosterlandsstiftelsen!). Vame (diskussion) 14 maj 2016 kl. 12.16 (CEST)

Undermålig teologi?

Är det bara jag, eller blandar avsnittet Teologi högt och lågt, besök av pastorer från andra länder med samgåendeprocessen, namngivningsfrågor (som är nog så väsentliga men inte har med teologin att göra) och en del annat? Vore det rimligt att lägga på en {{Mall:Städa}} i detta stycke? OJH (diskussion) 27 februari 2022 kl. 20.19 (CET)

Jag var kanske lite kortfattad. Jag tänker mig att stycket rimligen borde täcka in

* gudssyn / identitet som kristen kyrka

* vad som var speciellt med SMF:s försoningslära

* vem var med / "inne", frälsningslära om man så vill, men även medlemskap

* den dubbla dopsynen

* ämbetssyn

* nattvardssyn

* kyrkosyn / organisation

* bibelns ställning

* doktrinen om mission

* det lutherska ursprunget...

* ...och den reformerta fortsättningen

Avsnittet borde också kunna struktureras med tydliga rubriker, tänker jag.

Hur hittar man nån som är beredd att göra detta jobb, och som har bra källor för det? OJH (diskussion) 27 februari 2022 kl. 20.26 (CET)

Också jag finner avsnittet om Missionskyrkans teologi otillfredställande skrivet. Det jag saknar är det historiska perspektivet, som jag skrivit om tidigare.

Sedan är det självklart inte en sak att diskutera om samfundetets teologi är otillfredsställande eller inte. Detta skulle innebära ett religiöst ståndpunktstagande, som är främmande för uppslagsverket. Roufu (diskussion) 4 mars 2022 kl. 18.41 (CET)

Missionsföreståndare

OJH har gjort källösa och olänakde tillfogningar tillavsnittet "Missionsföreståndare", som jag har raderat, men som OJH har satt tillbaka. Frånvaron av dokumentation är tillräcklig anledning till radering, men med ett hopp om att undgå fortsatt redigeringskrig skall jag själv redovisa de källor som jag funnit.

Inom Missionsförbundet/Missionskyrkan var missionsföreståndare en betckning för samfundets andlige ledare och förste företrädare. Detta framgår av artikeln om Göran Zettergren, Missionskyrkans siste ordinarie missionsföreståndare. Också Svenska Baptistsamfundet leddes av en missionsföreståndare, sist Karin Wiborn, medan Metodistkyrkan i Sverige hade biskop. I det sammanslagna nya samfundet Equmeniakyrkan är motsvarande titel kyrkoledare.

Efter Zettergren blev Olle Alkholm tillfördnad missionsföreståndare i Missionskyrkan 2011–2012. I den nya Equmeniakyrkan blev han och Karin Wiborn 2012 biträdande kyrkoledare, medan en metodist, Lasse Svensson blev kyrkoledare. För Alkholms del framgår detta av wp-artikeln] om honom. Då de gamla samfunden lade ner sin verksamhet 2012, var alltså kontinuiteten till den nya Equmeniakyrkan väl ivaratagen.

Bertil Svensson, som OJH nämner, har aldrig varit missionsföreståndare. Jag menar att det är en felläsning att påstå detta.Hansaknar wikipediabiografi, men en födesedagsartikel i Dagen 2022 ger upplysningar om honom.Han var först i drygt 10 år generalsektreterare i den ekumeniska samarbetsorganisationen Svenska missionsrådet och blev sedan i mer än 20 år ansvarig för det internationella arbetet i Missionskyrkan och dess efterföljare Equimeniakyrkan. Vad han ahde för titel i detta arbete framgår inte, men det är säkert att han inte var missionsföreståndare i Missionskyrkan, efter att den 2012 överfört sin verksamhet till Equmeniakyrkan.

Jag stryker upplysningarna om Bertil Svensson och inarbetar Olle Alkhom i tabelen. Roufu (diskussion) 31 mars 2023 kl. 14.29 (CEST)

Aj, är det jag som lagt de källösa inläggen från början? Ja, då ska @Roufu absolut känna sig fri att stryka dem! (Däremot hade jag försvarat dem om någon annan lagt in dem från början, då jag är tämligen säker på sanningshalten. Jag arbetade på samfundskansliet vid den tiden.)

Missionskyrkan hade en idé om att organisationen var tvungen att bestå ganska länge efter bildandet av den nya Equmeniakyrkan. SMK:s stadgar förutsatte både styrelse och missionsföreståndare, även när samfundet bedrevs i avvecklingsform.

Primärkällor går att utverka genom utdrag ur protokoll; sekundärkällor kan däremot vara svårare eftersom det främst var fråga om en avvecklingsorganisation av internt intresse och knappast intressant för exempelvis dagspress. Möjligen skulle det kunna finnas sekundärkällor hos Nämnden för statligt stöd till trossamfund, Kammarkollegiums samfundsregister eller liknande.

Stryk dem nu, @Roufu, så lägger vi tillbaka dem när källorna är klarlagda! OJH (diskussion) 31 mars 2023 kl. 16.52 (CEST)

En eventuell avvecklingsorganisation i form av en kyrka utan verksamet efter 2012 och med Bertil Svensson som missionsföreståndare är ine relevant för Wikipedia. Man hade kunnat diskutera den, om den hade varit nämnd i hyllningsartikeln till Bertil Svenssons 70-årsdag 2022. Roufu (diskussion) 1 april 2023 kl. 22.33 (CEST)