Diskussion:Teleprinter

Fjärrskrift vs Telex

Någon som är mer insatt kanske kan reda ut skillnaden mellan Telex och fjärrskrift. Eventuellt radera Fjärrskriftsmaskin-artikeln? (Engelskspråkiga Wikipedia har båda artiklarna.) -Lowbop 1 augusti 2011 kl. 13.16‎ (CEST)

Fjärrskrivmaskin verkar vara samma som engelska teleprinter, men Teleprinter i svenska wiki länkar till Telex. Telex är nätverket som kopplar samman teleprintrar. Teleprinter/fjärrskrivmaskin är apparaten hos abonnenten. I telex har abonnenter ett nummer. En fjärrskrivmaskin kan t.ex. användas som terminal till en datamaskin eller kommunicera med radio utan att vara anslutna till telex. (Jmf telefoni, där en abonnent har ett telefonnummer i ett telefonnät, och där telefonapparat och telefonnät är relaterade men olika saker.) David A se (disk) 17 september 2012 kl. 22.20 (CEST)

Borde inte denna artikel ligga under just "teleprinter"? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 26 september 2014 kl. 22.24 (CEST)

@Le Lapin Vert: Jo. "Fjärrskriftsmaskin" låter så mitten av förra seklet. / Ternarius_D 14 mars 2016 kl. 02.19 (CET)

Om det finns ett svenskt ord finns det ingen anledning att byta ut det. Det räcker att ändra omdirigeringen. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 03.13 (CET)

Något som uppenbarligen redan har skett. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 03.14 (CET)

Det är väl ändå WP:POMMF som ska styra vilket ord vi använder, inte om det råkar finnas ett svenskt ord? "Fjärrskrivmaskin" är extremt föråldrat – t.o.m. på 70-talet, när jag började jobba med IT, användes uteslutande "teleprinter". Språket utvecklas hela tiden; att ha som princip att vi alltid ska använda svenska ord, hur föråldrade de än är, motverkar den tendensen, och skulle få till följd om det tillämpades fullt ut (vilket det tack och lov inte gör), att vi alltmer skulle distansiera oss från det moderna språket. / Ternarius_D 14 mars 2016 kl. 10.39 (CET)

Det är en balansgång. Om vi följer minsta motståndets lag och alltid använder engelska ord eftersom de på grund av ren lättja alltför sällan översätts trots att de har svenska motsvarigheter blir snart hela uppslagsverket skrivet på svengelska. Jag måste erkänna att jag aldrig hört "fjärrskriftsmaskin", men jag blev lycklig när jag insåg att det finns. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 10.51 (CET)

Har inte du alltid hävdat att Wikipedia inte ska bedriva kampanjer, utan spegla det rådande bruket? Varför ska vi då försöka rädda ett uråldrigt ord, som t.o.m. du erkänner du aldrig förr hört? / Ternarius_D 14 mars 2016 kl. 10.57 (CET)

Jag vill gärna höra fler röster, då jag inte känner till branschen närmare. Jag har däremot tydliga minnen av nyhetssändningar på 1970-talet, där denna typ av apparat användes, om jag förstått saken rätt. Stöder gemenskapen en flytt motsätter jag mig den inte. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 11.52 (CET)

Förutom frågan huruvida vi skall föredra en svensk term framom en mer använd engelsk har vi frågan om 1950- eller 1970-talet skall vara styrande. Att man inte idag använder "fjärrskriftsmaskin" är inte särskilt relevant, då själva begreppet sällan används. Jag föredrar svenskspråkiga termer, men hur etablerade de respektive termerna är vet jag inte, då jag diskuterat dem främst på engelska (och endast vid enstaka tillfällen kommit att använda dem). Jag noterar att teleprinter nu inte alls nämns i artikeln (ändrar) och en oinloggad användare Special:Diff/29631019 tydligen menar att teletype är ett visst fabrikat. --LPfi (diskussion) 14 mars 2016 kl. 13.43 (CET)

Söker man på NE så har de en 60-ordsartikel om teleprinter, men på fjärrskrivmaskin bara en omdirigering till teleprinter. En googling på "fjärrskrivmaskin" ger 71 svenska resultat mot 266 svenska träffar på "teleprinter". Påtagligt många av träffarna för "fjärrskrivmaskin" var från militära institutioner, där begreppet tydligen dröjt sig kvar (fskr). Speciellt intressant för "teleprinter" var en tidskrift Gustavsbergaren från 1950 (ingen teknisk, verkar vara en kyrklig diskussionsförening) där ordet "teleprinter" användes (sid 8). / Ternarius_D 14 mars 2016 kl. 15.12 (CET)

Märk gärna också meningen i den ovan citerade tidskriften från 1950: "En dagstidning får material med post, telefon, telegraf, teleprinter och radio." Teleprinter lanceras inte som någon ny beteckning, utan som ett ord läsarna förväntas känna till. Var ordet allmängods för 66 år sedan, får det väl ändå sägas vara fast etablerat nu. / Ternarius_D 14 mars 2016 kl. 17.29 (CET)

Visst är det etablerat, i den mån det inte redan är utdött, men en sökning på "fjärrskrivmaskin" säger ingenting om hur vanligt ordet "fjärrskriftsmaskin" är. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2016 kl. 22.01 (CET)

Ännu färre, 64 träffar. Många verkar identiska med dem man får för "fjärrskrivmaskin", verkar som om båda termerna användes militärt. Intressantare tycker jag träffen för "teleprinter" är: Den visar att ordet var etablerat för 66 år sedan – då kan man knappast hävda det är en modern, oetablerad term. / Ternarius_D 15 mars 2016 kl. 22.35 (CET)

Vem har påstått det? Nu kan man invända att när en företeelse är ny är det vanligt att en utländsk term används, innan någon inhemsk hunnit vinna fotfäste, samt att det i uppräkningen var effektfullt med tre ord på "tele-". Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2016 kl. 23.03 (CET)

Teleautograf? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 15 mars 2016 kl. 23.07 (CET)

Ja varför inte teleprinter, det hete det när jag var barn på 50-60-talet, har aldrig hört ordet fjärrskrivmaskin förrän nu i dagarna, teleprinter säger ju också vad det är. Jonnmann (diskussion) 15 mars 2016 kl. 23.09 (CET)

Jo, Tostarpadius, det har efterfrågats i debatten om ordet är etablerat eller ej. Det är inte bara du och jag som deltar i den här diskussionen. Resten av ditt inlägg verkar med all respekt vara rena spekulationer: Tydligen menar du med "när en företeelse är ny är det vanligt att en utländsk term används" att man först skulle använt teleprinter, men att sedan "fjärrskriftsmaskin" skulle ha blivit vanligt, för att återigen ersättas med teleprinter. Det är åtminstone ett fel med den tankegången: De första teleprintrarna kom kring 1910; på 1920-talet fanns redan flera typer på marknaden, bl.a. den ovan nämnda teletype. Se ex.vis den engelska artikeln! Att "teleprinter" skulle ha nämnts i uppräkningen bara för effektens skull är lika mycket spekulationer det, det vet varken du eller jag någonting om. Dessutom var inte det den springande punkten, utan det faktum att "teleprinter" redan 1950 var ett vanligt ord, som läsarna av en icke-teknisk tidskrift förväntades känna till. / Ternarius_D 15 mars 2016 kl. 23.34 (CET)

Ja, frågan ställs här ovan om "hur etablerade" termerna är (i reletion till varandra, tolkar jag det som). Jag hade satt värde på fler röster, men det finns ingen anledning att dra detta i långbänk. Båda orden har tydligen använts parallellt och den svenska översättningen har aldrig lyckats slå ut den andra utan möjligen rent av minskat i bruk med åren. En flytt synes oundviklig. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2016 kl. 07.14 (CET)

Medhåll, sa vi någon gång "fjärrskriftmaskin" var det skämtsamt ungefär som "brusefåtölj" om teleprintrarna när jag jobbade på SR på 80-talet. Jag trodde länge att det var låtsasnorska även efter att jag slutat där, antagligen hade man försökt lansera en försvenskad term men misslyckats tidigare.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2016 kl. 09.00 (CET)

Det mer etablerade namnet är 'fjärrskrivare'.Wvs (diskussion) 16 mars 2016 kl. 16.10 (CET)

Du har inte lust att ge oss några argument för den åsikten? / Ternarius_D 16 mars 2016 kl. 16.18 (CET)

Här [1] är en bild från Tekniska museet på fjärrskrivare/teleprinter. Wvs (diskussion) 16 mars 2016 kl. 16.22 (CET)

Med all respekt har jag litet svårt att inse att ett enda webbinlägg, där för övrigt termen "teleprinter" används parallellt med "fjärrskrivare", skulle motsäga alla de övriga argumenten i den här debatten. Vi är många förutom undertecknad, som har mångårig erfarenhet (i mitt fall sedan tidigt 70-tal) av IT och aldrig använt eller ens hört termerna "fjärrskrivare" eller "fjärrskriftsmaskin". Det är fullt möjligt att termen en gång var den mest etablerade, men den är det helt klart inte längre. / Ternarius_D 16 mars 2016 kl. 16.41 (CET)

Två namn på samma sak, helt ok tycker jag, ungefär som Sandfodring eller Strandfodring , två namn på samma teknik. - Jonnmann (diskussion) 16 mars 2016 kl. 16.30 (CET)

’Fjärrskrivare’ finns medtaget i SAOL och är ialla fall minst lika etablerat som ’fjärrskrivmaskin’. Oredet är dessutom kortare och enklare att använda. Jag tänker bifoga det i artikelns inledning tillsammans med de övriga.Wvs (diskussion) 16 mars 2016 kl. 16.45 (CET)

Nu gällde ju diskussionen främst "teleprinter" jämfört med tidigare uttryck som "fjärrskrivmaskin" och "fjärrskriftsmaskin". Men ok, så länge du inte kräver att byta namn på artikeln en gång till kommer jag inte att protestera – även om du fortfarande inte kommer med några belägg varför det ena ordet skulle vara mer etablerat än de andra. (Alla orden finns med i SAOL, för övrigt). Litet ovanlig debattstil för att komma från dig, du brukar alltid vara så resonerande. / Ternarius_D 16 mars 2016 kl. 21.23 (CET)

Ursäkta ett överilat ordval ”mer etablerat”. Jag ser nu att jag stirrade mig blind på ordet ’fjärrskrivmaskin’ som är ett annat etablerat ord som även finns i SAOL. Jag tar tillbaka eftersom jag inte har någon källa för detta. Å andra sidan kan det ha fog för sig om man googlar: Fjärrskrivare 4 170 , Fjärrskrivmaskin 553, Fjärrskriftmaskin 113 . Fjärrskrivare var namnet som användes på den tiden vid sidan av teleprinter och fjärrskrivmaskin. (Fjärrskrivmaskin används i Nordisk familebok 1952-55 års upplaga) Själv tyder jag ’fjärrskriftmaskin’som ’fjärrskriftsapparat’.Wvs (diskussion) 16 mars 2016 kl. 22.08 (CET)

Inte är det väl så gammalt? Jag hade för mig att Nordisk familjeboks första upplaga kom först på 1870-talet... Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2016 kl. 22.11 (CET)

Projekt Runeberg anger första upplagan av Nordisk familjebok till 1876–1899. Andra upplagan ("Ugglan") kom, fortfarande enligt P. Runeberg, ut 1904–1926. De åren stämmer överens med vår egen artikel om verket. Första upplagan har över huvud taget ingenting på "fjärr-" (se band 4, 1881). "Ugglan" anger vissa ord på "fjärr-", men inga som kan kopplas ihop med "fjärrskriv", "fjärrskrift" eller något sådant (band 8, 1908).

Den första teleprintern får sägas ha framställts i USA 1908 (efter ett patent av Charles L. Krum på en telegrafisk skrivare 1903 med typarmar likt en skrivmaskin). Emellertid var det inte förrän 1916, när tysk-amerikanen Edward Kleinschmidt hade patenterat en teleprinter med fungerande, modern teknik för att signalera början och slut på en text som den riktigt moderna teleprintern var född. (Just att kunna ange var en text började och slutade var mycket viktigt, inte minst för att kunna korrigera felstansningar.) Jag vet inte vad som kallades "fjärrskrivmaskin" innan dess, men det fanns givetvis en mängd metoder för att skriva ut tecknen från en vanlig telegraf innan dess. Jag misstänker att det är något sådant som Wvs söker efter. / Ternarius_D 16 mars 2016 kl. 23.11 (CET)

Se min korrigering ovan:"1952"Wvs (diskussion) 16 mars 2016 kl. 23.20 (CET)

Det ändrar (eller snarare nullifierar) min argumentation angående när de första teleprintrarna framställdes, men som jag ser det ändrar det inte mycket mer. Ingen har påstått att inte "fjärrskrivare" eller "fjärrskriftmaskin" användes på 1950-talet. Vad flera debattörer emellertid hävdat är att det idag är ett dött ord som (enligt mina höst personliga googlingar) nästan bara finns på museer, på diverse historiska sajter och (tack vare militär terminologi) på beskrivningar med militär anknytning. Jag tycker också att jag i all min argumentativa skröpplighet har kommit med ett tydligt belägg att begreppet "teleprinter" var något som vanligt, icke särskilt tekniskt befaret folk förväntades förstå redan 1950. / Ternarius_D 16 mars 2016 kl. 23.35 (CET)

(flyttar hit) Ja men det är alldeles riktigt som du säger. ’Teleprinter’ är ett uppslagsord i NF 1952-55 års upplaga som säger att det är en fjärrskrivmaskin och hänvisar till uppslagsordet ’Telegraf’. Under ’Telegraf ’ kommer teknisk beskrivning av fjärrskrivmaskinen. Wvs (diskussion) 16 mars 2016 kl. 23.54 (CET) Uppslagsord med 'fjärrskrift' finns inte heller i den upplagan. Wvs (diskussion) 17 mars 2016 kl. 10.07 (CET)

Bra att ni enades om teleprinter. Ett kul minne om min bild, min mor jobbade på SKD på 50-60talet, jag gick ofta dit efter skolan, en spännande värld för en tioåring, tryckeriet, sätteriet och teleprinterrummet. Där stod dom, två stycken svarta jättestora "skrivmaskiner" ständigt knattrande och metervis med textremsor som rullade ut. En dag kom det ut en gubbe, och en till . . . massor med gubbar efter varann, och jag minns det som igår hur jag sprang in till Mor och ropade - Mor! Mor! . . . det kommer gubbar på teleprintern . . . kul att ha en kvar efter alla år. - Jonnmann (diskussion) 16 mars 2016 kl. 15.46 (CET)