Diskussion:William Shakespeare

The Rape of Lucrece

Poesi [.....] The Rape of Lucrece (1594; "Bortrövandet av Lucretia").

Visst ett missförstånd; Lucretia blev inte bortrövad utan våldtagen.

Dikten i svensk översättning:

Lucretia / af W. Shakspere ; öfversättning af Adolf Lindgren ort/förlag: Stockholm : Seligmann utgivningsår: 1876

[källa: Libris]

Sebastjan

Enligt den engelska wikin skrevs Hamlet 1598-1602, enligt InfoPlease var pjäsen färdig 1600. Någon som vet vad NE säger?

Nationalencyklopedin: Det hade tidigare tryckts 1603 i kvartoupplagor (en dålig text) och 1604. Thuresson 10 augusti 2004 kl.10.20 (CEST)

Vet någon vad dikten/diktverket heter på svenska? Om den svenska titeln är "Bortrövandet av Lucretia" är det givetvis det som ska stå. / Habj 26 juli 2005 kl.03.32 (CEST)

Tror att jag fixat detta, genom att utgå från senaste översättningen, men gå gärna in på Lucretias våldtäkt och fixa. --Litteraturvetare 5 september 2007 kl. 13.44 (CEST)

Saknas i artikeln

Uppgifter som saknas i artikeln (5/6 10:44)

• Shakespeares betydelse för teatern
• Shakespeares episka diktning
• Influenser
• Någon mening om Shakespeares betydelse "idag"
• När? Vad? Hur? Var?
• Utveckla hans stil och särdrag
• Renässansdrag och personliga drag

//--IP 5 juni 2006 kl.10.46 (CEST)

Frans G Bengtsson?

Användare Asdfrewfm lade 23 mars 2009 kl. 09.21 in Frans G Bengtsson som översättare. Det vore tacknämligt att få angivet vilka verk av Shakespeare som Bengtsson översatt och publicerat. Mvh / Mkh 23 mars 2009 kl. 09.49 (CET)

Jag hittar inget via Libris, så jag tar bort Bengtsson, åtminstone tills vidare.//--IP 23 mars 2009 kl. 12.37 (CET)

Att Libris inte har någon träff behöver inte betyda att översättningen inte finns. Det kan vara en dikt som har publicerats i en tidskrift, t.ex. Synd att inte Asdfrewfm preciserade sig. Mvh / Mkh 24 mars 2009 kl. 15.22 (CET)

FGB har skrivit om sin stolthet över sina egna översättningar, dock får jag väl gå tillbaka och se om det blott var för nöjes skull eller om det någonsin publicerats. -Asdfrewfmcvaewf 13 april 2009 kl. 18.18 (CEST)

Verkens datering och kronologi

Vilka verk som ska tillskrivas Shaekspeare är ganska omtvistat, men ännu mera spekulativt är att ordna dramerna kronologiskt och att datera dem. I artikeln finns f n en lista med en ganska vedertagen kronologi, men eftersom denna ändå är omdiskuterad, undrar jag om man bör stryka listan, och göra en egen artikel om detta, se en:Chronology of Shakespeare plays. Dramerna finns ändå i mallen. Är det någon som misstycker om listan raderas?//--IP 8 juni 2006 kl.14.58 (CEST)

Omröstning utvald artikel

Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt regeln:

• Varit nominerad i minst två veckor och
• fått enbart och minst 5 utmärkt-röster

---

William Shakespeare

• Nominerad av Vints 19 januari 2007 kl. 12.18 (CET)
• Motivering: Innehållsrik, fint illustrerad.
• Riktlinjer för röstning.

Stödjer för utmärkt

1. --Brallan 19 januari 2007 kl. 12.20 (CET)
2. Pralin 19 januari 2007 kl. 15.31 (CET)
3. Islander 19 januari 2007 kl. 18.54 (CET) Artikeln är utmärkt. Styckena om hans verk är mycket välskrivna, likaså är tvivlet väl belyst. Biografin däremot förefaller mer eller mindre direkt tagen från någon ålderdomlig text.
4. Huggorm 19 januari 2007 kl. 21.17 (CET)
5. --Bruno Rosta 20 januari 2007 kl. 01.49 (CET)
6. Elinnea 21 januari 2007 kl. 14.34 (CET)
7. Ronny 21 januari 2007 kl. 19.16 (CET)
8. Ace90 22 januari 2007 kl. 17.16 (CET) Så ska en utvald artikel se ut
9. Ynnox 28 januari 2007 kl. 22.14 (CET)

Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt

Stödjer ej

Diskussion
Islander: nej, det är inte taget :) Jag skriver så. Om du kollar versionshistoriken, ser du att biografidelen såväl som det övriga tillkommit i etapper.//--IP 20 januari 2007 kl. 17.22 (CET)

Det hindrar ju inte att det kan vara copypastat från någon annan text..:) Okay, jag tror. Det tycktes mig som att det var skrivet med en något annorlunda stil. -Islander 21 januari 2007 kl. 02.14 (CET)

---

Avon

Är "Barden från Avon" en etablerad översättning av "the Bard of Avon"? Den låter lite märklig, Avon är ju en flod. //Essin 23 maj 2009 kl. 01.31 (CEST)

Behåller status som utvald

Resultatet av avnomineringen blev behåller sin status enligt de vägledande kriterierna:

• Har efter minst två veckor efter avnomineringen har minst hälften och minst fyra röster på behåll.
  Tanzania 5 november 2010 kl. 09.24 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

William Shakespeare Avnominerad av Tanzania 10 oktober 2010 kl. 23.59 (CEST)

För få fotnoter. Föreslår att den istället blir "bra".

Ta bort

Behåll som utmärkt

1. rrohdin 25 oktober 2010 kl. 08.39 (CEST) Fin artikel. Idunius har lagt in de heliga noterna. Borde fått tid på Wikipedia:Artiklar i väntan på avnominering istället.
2. Sjunnesson 25 oktober 2010 kl. 08.55 (CEST) Sedan fotnoterna utökats väsentligt är den utmärkt.
3. Ion-5 25 oktober 2010 kl. 18.41 (CEST)
4. --Mercurial 27 oktober 2010 kl. 08.20 (CEST) Som ovan.
5. Coffa92 27 oktober 2010 kl. 14.54 (CEST)
6. Yvwv [y'vov] 30 oktober 2010 kl. 12.32 (CEST)

Markera som bra

1. Koios 17 oktober 2010 kl. 23.00 (CEST)

#--Mercurial 18 oktober 2010 kl. 01.15 (CEST)

Sjunnesson 19 oktober 2010 kl. 17.37 (CEST)

Diskussion

Jag vet inte om det ändrar något, men jag har nu med hjälp av gammal kurslitteratur och enwp och bibblan försökt källbelägga artikeln, med noter. MVH/--Idunius 23 oktober 2010 kl. 11.03 (CEST)

Åh vad himla fint! De som röstat kanske kan kontrollera artikeln igen, och se vad de tycker? Tanzania 23 oktober 2010 kl. 11.09 (CEST)

Ja, det vore väldigt värdefullt att få veta vilka/om ytterligare åtgärder krävs för att denna viktiga artikel ska få behålla sin status. Jag försöker gärna fixa vad mer som skulle behövas. MVH/--Idunius 25 oktober 2010 kl. 08.23 (CEST)

Kan/Ska Mall:Författare (infobox) användas för dylika historiska personer, eller finns det bättre?--Mercurial 27 oktober 2010 kl. 13.21 (CEST)

En gissning kan vara att den saknar box helt enkelt för att den är för gammal för att det ska ha varit standard. För min del anser jag att författarboxen passar bra. MVH/--Idunius 27 oktober 2010 kl. 14.17 (CEST)

Jag stoppade in den; uppgifterna i 'framstående verk' och 'genre' stämmer kanske inte; också, det finns en 'borttappad' bild (igen) som ska få komma tillbaka.--Mercurial 27 oktober 2010 kl. 14.57 (CEST)  Fixat

Porträtt

I artikelns presentationsruta används ett porträtt av dramatikern med undertexten "Porträtt av Shakespeare". Skulle vara roligt att veta när målningen är förfärdigad, och därmed sannolikheten av att "Shakespeare" också är Shakespeare. Sintram 22 november 2010 kl. 15.14 (CET)

Thorn och i/j

Bokstaven thorn skrevs med tecknet y. Tecknen i och j var allografer för samma bokstav, nämligen i. Ip:nummrets version är alltså korrekt. Se enwp för förkortningen för that. en:Thorn (letter)#Abbreviations

komma ska

nu får man vara beredd så att Oxfordteorin inte tar över. /130.238.65.63 8 september 2011 kl. 17.49 (CEST)

Huvudsida

Artikeln William Shakespeare planeras visas i rutan "Utmärkt artikel" på huvudsidan 7 december. Kolla gärna upp sammanfattningen, så att den ser seriös och inbjudande ut.

William Shakespeare (tidigare även Shakspere eller Shakespear), född 1564 (troligen 23 april; döpt 26 april) i Stratford-upon-Avon, Warwickshire, död 23 april 1616 i Stratford-upon-Avon, var en engelsk dramatiker, poet och skådespelare. Han ses av många inte bara som Englands nationalskald utan också som världslitteraturens främste dramatiker genom tiderna. Redan Shakespeares samtida kollega Ben Jonson sade: "He was not of an age, but for all time" ("Han var inte tidsbunden, utan för evigt").

Traditionellt delas Shakespeares dramer in i tre kategorier: Tragedier (tragedies), krönikespel eller historiska skådespel (histories) och komedier (comedies). Av de 38 dramerna är det några som blivit särskilt berömda och Hamlet (1603) är ett av dessa. Tillvarons intighet och hämndens meningslöshet brukar framhållas som dramats kärna. Tragedin Romeo och Julia har närmast blivit ett allmänbegrepp för den omöjliga kärleken. Den dramatiska verksamheten under den elisabetanska eran ägde till stor del rum vid Globe Theatre, där Shakespeare var delägare, belägen i Southwark i London. ► Läs mer

BoivieBot 26 november 2011 kl. 02.46 (CET)

Första svenska översättning/uppförande

Nuvarande avsnitt i artikeln har tydligen något dateringsproblem eftersom artikeln Egges teater anger den nordiska premiären av Romeo och Julia till 5 augusti 1776. Vad finns det för källor? Kanske kunde det vara kul att expandera avsnittet med att lista första uppförande på svenska av samtliga verk?

Queer eller inte

I Trettondagsafton och Troilus och Cressida förekommer homosexuell affektion och attraktion. I Som ni behagar och Trettondagsafton förekommer flera olika turer och varianter av könsförvirrad attraktion till följd av könsöverskridande klädsel. Shakespeare låter inte bara flickorna klä sig som ynglingar utan använder det för att skapa olika situationer där samkönad attraktion uppstår. I Som ni behagar kallar sig Rosalind som yngling för Ganymedes, en ikon för homosexuell kärlek. Kan man inte med ett ord kalla det för queera motiv? Nu står det "sexuell identitet och könsidentitet" men det är ju själva innebörden av begreppet queer. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 10.02 (CET)

Han framställs tycker jag som om han förordade HBTQ-politiska ståndpunkter (jag känner inte till vad som åsyftas i Troilus och Cressida, dock). I själva verket befäster Shakespeare det oförenliga mellan samkönad kärlek: i Trettondagsafton löser sig konflikten med - det är väl i den? - att en tvilling av andra könet dyker upp, så är allt frid och fröjd. I just den komedin är just könsförväxlingen avsett som humor. Jag tycker därför att fokuset på queer, utan tillstymmelse till problematisering, är att försöka adoptera honom till en identitetspolitisk rörelse i samtiden.Klementin (diskussion) 6 januari 2016 kl. 10.24 (CET)

I alla Shakespeares pjäser återställs ordningen på slutet. Det hör till renässansens konventioner. Men innan dess betonas sprickorna, den rubbade ordningen. I Troilus och Cressida vägrar Akilles att slåss ända tills hans älskade Patroklos dödas. I Trettondagsafton förklarar sjökaptenen Antonio sin kärlek till Violas tvillingbror Sebastian. I Troilus och Cressida handlar det om en av huvudintrigerna, i Trettondagsafton en biintrig som speglar huvudintrigen. Ordet queer fanns inte på Shakespeares tid, men så är det med de flesta teoretiska begrepp som används för att analysera hans verk. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 10.34 (CET)

Jo men att framställa det som ett - vad ska man kalla det - pro-HBTQ är hur som helst fel eftersom ordningen som du säger återställs, och i Trettondagsafton är ju kärleken omöjlig för den som tror att den ombytte personen har samma kön. Det handlar visserligen om könsroller, men det är inte korrekt att framställa Shakespeare som en queer författare eftersom det antyder att han skulle stödja en identitetspolitisk rörelse, vilket han ju inte gör (dels pga av anakronismen, dels för att det var otänkbart då). Det är detta som jag vill komma åt. Det finns för all del massor av andra liknande motiv i hans verk, men för en HBTQ-orienterad person måste man då byta genrer (komedi blir tragedi och omvänt) för att det ska få en queer mening. I annat fall måste den HBTQ-orienterade personen avfärda Shakespeare, och därför känns det fel att bara skriva ordet "queer", som har de associationerna som det har, utan att åtminstone problematisera det. Då är det bättre med det mera neutrala "sexuell identitet", vilket ju också källan skriver.Klementin (diskussion) 6 januari 2016 kl. 11.14 (CET)

Frågan är vad som är budskapet; den rubbade ordning som hela handlingen bygger på eller den återskapade ordning som några rader på slutet knyter ihop det hela till? Det är en tolkningsfråga, Shakespeare tillhandahåller båda möjligheterna. Man kan inte påstå att det ena är mer rätt än det andra. I artikeln beskrivs Shakespeares pjäser med ett antal begrepp som är anakronistiska i förhållande till hans samtid: problempjäser, sagospel, antisemitism, kvinnoförtryck, sadistiskt våld. Varje tid beskriver Shakespeares verk med sina begrepp. Så har det alltid varit. Inte heller uppdelningen i tragedier, komedier och krönikespel är Shakespeares egen, lika lite som indelningen i akter och scener eller scenanvisningarna. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.12 (CET)

Jo genrer-idén kommer från Aristoteles, och var mycket mera etablerat under Shakespeare. Man var inte genreöverskridande. Inte heller är det en tolkningsfråga att könsförväxlingarna är menat som humor.Klementin (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.16 (CET)

(Redigeringskonflikt)Det är i de flesta fallen redaktörer som gett pjäserna deras genrer och inte Shakespeare själv, i alla fall vad man vet. Flera pjäser bytte genre från första kvarton till folion. Flera av de senare pjäserna är genreöverskridande och har med ett sentida begrepp beskrivits som tragikomedier (det står också i artikeln). Om man inte accepterar moderna begrepp så måste de flesta källorna till avsnittet genrer underkännas. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.26 (CET)

Oavsett om han själv marknadsförde dramerna som den ena genren eller den andra var det otänkbart att vara genreöverskridande. Bunden vers (blankvers här), den stil som hörde till genren, etiska normer, politiskt och religiöst accepterade motiv, teman och sensmoral, och att hålla sig till genrens konventioner var huggna i sten ända från antiken till romantiken.Klementin (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.32 (CET)

Genreöverskridande var ingen omöjlighet eftersom Shakespeare de facto ägnade sig åt det. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.43 (CET)

De så kallade problemdramerna handlar alltid om regenter. Dem förringade man inte till en litterär genre, så auktoritärt var det.Klementin (diskussion) 6 januari 2016 kl. 19.12 (CET)

Förvisso har ju alla tider tolkat Shakespeares verk och satt sina beteckningar på dem och dess innebörd, men intills dess "queer" blir POMMF som benämning på detta, och blir allmängiltigt inom akademisk utbildning, i litteraturvetenskapliga sammanhang eller i forskningen, tycker jag i likhet med Klementin inte att det finns någon anledning att ändra. Wikipedia skall ju skildra vad som finns i verifierad och etablerad forskning, inte ta ställning i identitetspolitisk debatt. Riggwelter (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.21 (CET)

(Redigeringskonflikt)Alltså det står ju var och en fritt att uppskatta eller avfärda Shakespeare och att tolka in vad man vill och hur man vill, men om man gör det senare pratar man ju inte om Shakespeare utan om sin egen tolkning. Som du mycket riktigt skriver så är det också andra anakronismer, men det rättfärdigar inte ännu ett. Tanskes och tolkningens frihet är ävendetta anakronismer och främmande för Shakespeares dogmatiska samtid, så även när det gällde estetik.Klementin (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.23 (CET)

Jag pratar inte om privata tolkningar, det hör över huvud taget inte hemma här. (Fånig twist på ärendet för diskussionen.) Det handlar helt och hållet om begrepp som använts inom forskningen från tid till annan och som är källbelagda. Queerteoretiska forskare stoppar inte vid de här tre pjäserna utan kan anlägga det filtret på hela verket. När det gäller de här tre pjäserna så har även forskare som inte är queerteoretiker påpekat de uppenbara avstegen från det heteronormativa. Begreppet "queer" är ingen ändring, det har stått så i artikeln sedan några månader. Ändringen är att ersätta queer med "sexuell identitet och könsidentitet" vilket är en omskrivning för exakt samma sak. - Homosexuella uttryck var ingen omöjlighet under Shakespeares tid eftersom två sådana finns, dels i Troilus och Cressida, dels i Trettondagsafton. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.39 (CET)

Källan sa inte queer, utan jag ändrade till vad anförd källa angav. Det kan inte anses vara konstigt eller fel. Och jag resonerar ovan omkring varför det ger olika associationer. Det finns också marxistiska tolkningar, freudianska tolkningar, jungianska och adlerska tolkningar, katolska tolkningar, muslimska tolkningar, idéhistoriska tolkningar, särarts- och likartsfeministiska tolkningar, maskulinistiska tolkningar, säkert nazistiska tolkningar också, postkoloniala tolkningar, diskursiva tolkningar, strukturalistiska tolkningar, poststrukturalistiska tolkningar, semiotiska tolkningar, dekonstruktivistiska tolkningar, metriska tolkningar, och nu orkar jag inte fler. Varför ska queerperspektivet få företräde? men det är en annan frågeställning. Det heteronormativa finns kvar i hans verk efter att ha satts under lupp, eftersom estetiken var extremt regelstyrd. Shakespeare verkade i en tid där kyrkan hade lika mycket makt som islam har i Arabvärlden.Klementin (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.50 (CET)

Om Trettondagsafton skriver Oxford Companion "feminists and queer theorists interested in the gender cross-dressing of Viola and the hints of homoeroticism which inform her relations with Orsino and Olivia, not to mention Antonio's adoration of Sebastian". Om Som ni behagar skriver källan "while another has been more interested in its sexual politics, particularly the issues raised by Rosalind's succesful disguise as Ganymede". Jan Kott använder begreppet androgyn om Rosalinds och Violas förklädnader, men lyfter fram Ganymedes ställning som homoerotisk ikon, inte främmande heller under Shakespeares tid. Om Patroklos relation till Akilles citerar OC ordet "catamite" från pjäsen ("glädjegosse"). /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 14.30 (CET)

Marxistiska forskare har frilagt hur brytningstiden mellan medeltida riddarideal och den nya tidens penningekonomi kommer till uttryck i Shakespeares pjäser. Jungianska forska har visat på olika arketypiska egenskaper hos Shakespeares gestalter. Detta har blivit etablerade sanningar inom Shakespeareforskningen, men det handlar inte just om genre. Däremot ingår feministiska aspekter i benämningen av några pjäser som problempjäser. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 14.38 (CET)

Jag har inga som helst problem med att skriva att "queerteoretiker tolkar verket så här", det är fråga om att inte attribuera tolkningarna (som man på goda grunder kan avfärda som önsketänkande: ett queer-korrekt motiv hade inneburit total uteslutning från samhället). Det är något annat än att påstå att han är en queer författare.Klementin (diskussion) 6 januari 2016 kl. 14.52 (CET)

Att Shakespeare anspelar på könsöverskridande och homoerotisk attraktion är inte önsketänkande. Det står så svart på vitt. Han tar ju upp många olika aspekter av livet och samhället och utvinner dramatiska effekter utur det, utan att för den skull göra statements i den ena eller andra riktningen. Och vi tycks ju också vara överens om att det rör sig om sexuell identitet (ditt ordval). /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 16.16 (CET)

Jag tror att vi är överens, men jag vill bara betona att om man gör sig lustig över transvetism och att någon blir kär över könsgränserna så är man inte queer även om ämnet är transvestiter eller homoerotik. Det är där jag, i likhet med källa, vill undivka ordet queer. Det behöver däremot inte nämnas explicit i artikeln.Klementin (diskussion) 6 januari 2016 kl. 16.21 (CET)

Om det är Trettondagsafton du syftar på så måste lustiggörandet vara något du själv läser in. När Viola förklarar sin kärlek till Orsino uppträder hon fortfarande som Cesario och Orsino är ovetande om förklädnaden. När Orsino har accepterat att Viola är kvinna så säger han att han skall älska henne men fortsätta kalla henne Cesario tills hon fått tillbaka sina rätta kläder, det är hans sista replik. Därmed inte sagt att Shakespeare själv skulle vara queerteoretiker, det är det ingen som påstått; han var bara som vanligt skicklig på att utvinna alla dramatiska effekter av schablonen att en flicka måste klä ut sig till man för att kunna färdas ensam på ett säkert sätt. Ingen av de uppsättningar jag sett har förlöjligat Violas förklädnad eller övrigas reaktioner på den, lika lite har detta beskrivits som förlöjligande i den litteratur jag läst om pjäsen. Den ende som hånas är den bigotte Malvolio. Löjet är alltså riktat mot samtidens teaterfientliga puritaner, och det är inte enda gången Shakespeare riktar udden ditåt. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 21.12 (CET)

När det gäller den bundna versen, som du nämnde tidigare, så förhöll sig Shakespeare så fri som han hade bruk av. Han växlar inte bara mellan vers och prosa eller mellan rimmad jamb och blankvers. Han växlade även till andra versmått när det passade bättre och kunde även använda fri vers. Han kunde låta vissa karaktärer tala konstfullt på prosa medan andra talade konstlöst och platt på vers. Hans versbehandling är väldigt varierad och alltid intrikat. Han tänjde alltså på konventionerna även i det avseendet. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 22.46 (CET)

Hagbergs översättningar

@Bulver: Dessa hör inte hemma i den här artikeln. Detta är en biografi över författaren och författarskapet, inte över hans översättare. Det har gjorts så oerhört många olika översättningar på mängder av språk, även till svenska, att det blir jättekonstigt att lyfta fram en av dessa. Visserligen har dessa haft stor betydelse i Sverige, men numer är de daterade. Detta är inte heller svenska Wikipedia utan Wikipedia på svenska, vi skall ha ett globalt perspektiv. Alla Shakespeares pjäser är länkade till respektive artikel där det finns kompletta redogörelser för alla översättningar till svenska. För att Wikipedia skall fungera måste vi renodla artiklarna, då hör översättningar hemma under respektive verk inte i den övergripande biografin. Och att lyfta fram en av många översättare är i allra högsta grad OVIKT. /Ascilto (diskussion) 2 december 2021 kl. 15.50 (CET)

Jag håller med. Länkarna bör finnas i så specifika artiklar som möjligt. Hade något av verken saknat egen artikel hade det varit en annan sak.

andejons (diskussion) 2 december 2021 kl. 16.14 (CET)

Dags för omprövning?

Artikeln har nu varit utmärkt sedan 2010. Sedan dess har Wikipedia utvecklats och det kan vara bra att ompröva en så pass viktig artikel. Jag avser därför lägga upp den för omprövning.

Första steget i den processen (se Wikipedia:Artikelnomineringar#Omprövningar!) är är att uppmärksamma styrkor och brister på artikelns diskussionssida, för att projektets deltagare ska kunna bidra och utveckla artikeln först. Man kan gärna kontakta användare med specialkunskaper för att se om de har input. När det har pågått ett tag kan det vara läge med en formell omprövning. En grundtanke med detta är förstås att den som väcker frågan inte nödvändigtvis är den som kan ge svaren eller utveckla artikeln. Tillsammans är vi starka.

Förslag på åtgärder för att stärka artikeln

Ange gärna nummer när du diskuterar/lägger till nya förslag!

1. Hela avsnittet Biografi skulle vinna på att förtydligas vad gäller traditionens betydelse.
   1. Hur har traditionen utvecklats, hur han konsensus uppstått, finns den dokumenterad? Är det en folklig tradition, eller en akademisk?
   2. Vad innebär det när vi skriver att han sannolikt utbildades vid Stratfords grammar school? Eller att han enligt traditionen avbröt samma studier? (Detta blir inte minst viktigt kopplat till Författarfrågan, där utbildningsbakgrunden är ett av skälen att ifrågasätta Shakespeare som upphovsman.)
   3. Meningen "Exakt när vigseln ägde rum vet man inte, men sex månader senare föddes dottern Susanna" är motsägelsefull.
   4. Enligt min mening skapar texten "Många uppgifter om William Shakespeares liv är osäkra, men genom arkiv har en del säkra fakta om honom kunnat erhållas. Vissa forskare ställer sig dock kritiska till att det skulle vara han som är författaren bakom dramerna (se vidare avsnittet Författarfrågan). Utöver dessa oklarheter tillkommer alla de rykten och legender som traditionen vävt in i hans levnadsberättelse, och som ofta utgör merparten av hans biografi." fler frågetecken än den tillför. Kan den skrivas om för att ge tydligare besked om vad vi kan lita på, vad vi bör ta med en smula salt och vad vi bör ösa ett par saltkar över?
2. De välkända Shakespearedramerna skulle vinna en tydligare beskrivning av hur urvalet gjorts.
   1. Varför anses just dessa dramer särskilt välkända?
   2. Varför har Macbeth och Othello angetts som betydande i Infoboxen, men omnämns inte här?
   3. Vad det finns för källor till påståendena?
3. Motiv, teman, stoff, stil skulle vinna på att synliggöra vems bedömningar som återges.
   1. Är det teaterrecensenters, forskares eller kanske allmänhetens bedömningar som åsyftas?
   2. Hur har bedömningarna skiftat över tid?
   3. Om något är en vedertagen uppfattning så bör den rimligen kunna styrkas med en källa.
   4. Över huvud taget skulle avsnittet vinna på en strukturering, till exempel genom ny ordningsföljd eller underindelningar.
4. Sonetterna skulle på samma sätt vinna på tydliggöranden.
   1. Vems analys av manlig/kvinnligt är det som återges?
   2. Texten om Shakespeares sexualitet förtjänar ett eget stycke, och tydligare hänvisningar till forskningen, inte bara en <ref>..
5. Hur många dramer skrev egentligen Shakespeare? I artikeln påstås 38, men First Folio anger (med källor) att det finns 39 kända dramer.
6. Överflödesinformation skulle kunna kapas bort
   1. Senare liv och död handlar i huvudsak inte om Shakespeare, utan om hans dotter och måg. Är det för drastiskt att kapa 80 % av detta?
   2. Påståendet om faderns rättsprocess verkar inte hänga samman med Shakespeares liv, och bör kunna utgå.

I hopp om att artikeln kan bli mycket bättre! OJH (diskussion) 7 december 2021 kl. 12.14 (CET)

Det är jag som i huvudsak skrivit avsnittet "Dramernas genrer och motiv". Jag har ingen förståelse för att det avsnittet skulle vara problematiskt. Det inleds med den traditionella indelning som etablerades med den första folion för att sen redogöra för andra indelningsförsök som gjorts av senare forskning. Avsnittet är fullständigt källbelagt med fotnoter. Vad kan vara problematiskt med det? - Jag är inte övertygad om att avsnittet "De välkända Shakespearedramerna" behövs och jag är med på att gränsdragningen blir svår. De mest välkända dramerna är definitivt fler än Hamlet och Romeo och Julia. Om avsnittet utökas med Macbeth och En midsommarnattsdröm, tror jag inte det blir svårt att hitta källor på att dessa är mest välkända. /Ascilto (diskussion) 7 december 2021 kl. 20.56 (CET)

Kul att få svar från någon insatt, tack Användare:Ascilto!

När det gäller punkt 3 om Motiv, teman stoff och stil så kan jag hålla med om att jag kanske var väl nitisk i min läsning. Men meningar som "Problempjäserna (problem plays) identifierades 1896 av Frederick Samuel Boas (1862-1957)" håller ganska hög klass, medan "Senare forskning har velat tillföra ytterligare grupper" är korrekt och källbelagd men knappast tydlig för gemene läsare om det är en, två eller många forskare, eller om det är på 1910-, 1970- eller 2020-tal som forskningen skett. Putsning tänker jag?!

När det gäller punkt 2 om de välkända dramerna håller jag helt med om att Den skotska pjäsen och Midsommarnattsdröm saknas. Jag tror dock att det är ett bra och viktigt avsnitt för den som inte är så insatt i Shakespeare. Det skulle kunna rensas upp lite, utökas med de två nämnda pjäserna och förses med lämpliga källor. OJH (diskussion) 8 december 2021 kl. 00.49 (CET)

Blev påmind om denna sida idag, och vill bara tacka @Bryner Lök, DerOberst02: som drog igång och redigerade en del. Hoppas på några fler redigeringar framöver, så kanske det är dags för en omprövning sen? OJH (diskussion) 3 januari 2022 kl. 11.19 (CET)

Omprövning inledd

Nu har det gått en tid, flera redigeringar har gjorts och artikeln kan vara redo för en omprövning. Ge dig gärna till känna i diskussionen på omprövningens sida för att diskutera och rösta! OJH (diskussion) 9 februari 2022 kl. 21.35 (CET)

Degraderas till bra

Resultatet av omprövningen blev degraderas till bra enligt de vägledande kriterierna:

• Varit utmärkt och efter tre veckor
• fått minst tre bra- och ta bort status helt-röster samt
• inga utmärkt‑röster.
  Kigsz 4 mars 2022 kl. 11.11 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.
Nominerad för omprövning av OJH (diskussion) 9 februari 2022 kl. 21.29 (CET)

Artikeln omprövades senast 2010. Frågan om omprövning väcktes i december 2021 på diskussionssidan. Målet var att lyfta styrkor och saker som kan förbättras. Det resulterade i ett antal förslag, en kort diskussion och ett flertal redigeringar i artikeln. Nu har två månader gått och redigeringarna har avtagit, varför det kan vara dags att genomföra omprövningen.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt

Stöder för bra / behåll som bra

1. Kigsz 17 februari 2022 kl. 09.52 (CET) Ett gediget verk, men efter lite betänkande anser jag att artikeln håller denna nivå idag.
2. Sjunnesson (diskussion) 17 februari 2022 kl. 17.37 (CET) Artikeln är inte uttömmande. Enwp har nästan dubbelt så mycket text.
3. Tostarpadius (diskussion) 1 mars 2022 kl. 12.45 (CET) Instämmer med de båda föregående.
4. Gunboz (diskussion) 1 mars 2022 kl. 16.20 (CET) Instämmer också. Se också kommentar angående ev. tabell för översättningarna.

Ta bort status helt

Diskussion

Jag gör ett tillfälligt inhopp här. Avsnitt "2. Verk" behöver omarbetas eftersom det innehåller dubbleringar. Avsnitt "2.2 Dramernas genrer och motiv" (som jag är upphovsperson till) och avsnitt "2.5 Motiv, teman, stoff, stil", behandlar båda motiv vilket är otympligt och möjligen förvirrande och motstridigt. Dels föreligger det en något oklar distinktion mellan motiv och teman. Dock är det svårt att avhandla dramernas genrer utan att gå in på motiv, samtidigt som motiv utan tvekan hör ihop med teman, stoff och stil. Det bör gå att hitta en smidigare lösning. Men jag är inte under rådande omständigheter beredd att ge mig in på detta. /Ascilto (diskussion) 17 februari 2022 kl. 18.08 (CET)

Jag tycker att kommentarerna på diskussionssidan är överdrivet nitiska. Min bedömning är att artikeln håller hög nivå, redovisar för de biografiska fakta som finns men är öppen med att mycket är osäkert kring Shakespeares liv. Genomgången av författarskapet är bra – utom måhända De välkända Shakespearedramerna som är konstigt upplagt, betydligt fler än de omnämnda är ju mycket kända – och genomgången av författarfrågan är bra. Att enwp är dubbelt så lång är inte så märkligt, men i alla lägen behöver det faktiskt inte betyda dubbelt så bra. Artikeln erbjuder en bra och lättillgänglig genomgång av ett av historiens största författarskap.

Det stora problemet – och detta upplever jag som ett väldigt stort problem – är att det helt saknas ett avsnitt om Shakespeares reception och mottagande (motsvarande https://en.wikipedia.org/wiki/William_Shakespeare#Critical_reputation), och hans plats i den litterära traditionen, liksom hans påverkan på efterkommande litteratur. Citatet från Ben Jonson följs inte upp med något avsnitt om Shakespeares plats i världslitteraturen. Allt detta finns det dessutom gediget med forskning och text kring (bland annat Harold Bloom). Om detta kan läggas till är jag beredd att rösta för behåll som utmärkt, men utan detta på sin höjd bra. Tanzania (diskussion) 17 februari 2022 kl. 18.19 (CET)

Jag tittade över artikeln lite, och hittade (tyvärr) rätt snabbt en rad faktafel (också t.ex. siffror ang. antalet verk, som inte ens stämde inom själva artikeln), verk som saknades i listan, osv. Då jag inte alls är någon expert på ämnet, tror jag att artikeln skulle må bra av att ses över en gång till, helst av någon som känner till Shakespeare rätt väl. Jag håller även absolut med Tanzanias kommentar ovan. Jag är inte särskilt erfaren i att värdera wp-artiklar, men har känslan av att för att en artikel ska få epitetet ”bra” så borde den väl i alla fall vara ”korrekt” när det gäller fakta? Även avsnittet ”Senare liv och död” var för övrigt lite märkligt disponerat, till den punkt att W. Shakespeare själv (bokstavligt) gick under(!) i det. Jag städade upp det lite med hjälp av några underrubriker, men detta avsnitt kan enligt min mening ”balanseras” ytterligare. Gunboz (diskussion) 23 februari 2022 kl. 06.50 (CET)

Vilka är dessa faktafel? Tror det skulle vara till stor hjälp med lite tydligare exempel! Tanzania (diskussion) 23 februari 2022 kl. 09.09 (CET)

Sorry, där var jag förstås otydlig... Det som jag hittat har jag fixat (syns alltså i "loggen" - märkt faktafel där det varit sådant - och även i övrigt har jag - förstås😊 försökt kommentera mina ändringar så gott jag kunnat). Det var siffror, person-namn, (engelska) namn på pjäser samt 1-2 pjäser som saknades, om jag minns rätt.

Utöver det, så föddes under den granskningen som jag gjorde, bara misstanken hos mig, att om en "Shakespeare-lekman" som jag kan hitta sådant, så kanske det finns mer i artikeln av det slaget som ett "tränat öga" kan hitta... Gunboz (diskussion) 23 februari 2022 kl. 10.20 (CET)

Noterar flera förbättrande redigeringar i texten, tack för det ni som kan bidra.

@Tanzania: Kan du utveckla hur du tycker att ett avsnitt om mottagandet av Shakespeare bör utformas? Vad tycker du det bör innehålla? OJH (diskussion) 23 februari 2022 kl. 14.00 (CET)

Hej @OJH och @Tanzania! Jag var djärv och tog mig friheten att lägga till avsnittet Shakespeares reception, som en "plattform" att utveckla vidare. Som Tanzania skrev, så finns det egentligen hur mycket material som helst. Utmaningen är förmodligen snarare att hitta en balanserad relevans och undvika att det blir för mäktigt. Gunboz (diskussion) 23 februari 2022 kl. 20.01 (CET)

Gunboz Vad artikeln behöver är att alla tillägg är väl förankrade i källor. Nu ser det mest ut som om du spånar dig fram genom artikeln. Ju mer källös text som läggs in i artikeln, desto längre kommer den från att behålla någon som helst status som utvald. /Ascilto (diskussion) 23 februari 2022 kl. 21.01 (CET)

Faktafelen framstår ju i högre grad som stavfel, men bra att de är rättade. Jag skulle inte beskriva artikeln som bestående av "en lång rad faktafel", dock. Vad gäller mottagningen skulle en förebild kunna vara Mario Vargas Llosa. Shakespeare är ett av litteraturhistoriens mest centrala namn. Det bör artikeln skildra. Vilka har han påverkat, och hur. Harold Bloom skulle kunna ge viss vägledning. Tanzania (diskussion) 23 februari 2022 kl. 21.33 (CET)

Hej Tanzania , du förvirrar mig lite: Jag sade inte det du skriver, utan ”t.o.m. jag hittade en rad faktafel”, och därför vore det bra om någon med mer ämneskunskap än jag kunde se över artikeln ur denna synvinkel. Och för mig är sådant som motstridig information om antalet verk, saknade verk som jag hittar av en slump osv. ju inga ”stavfel” i egentlig mening? Gunboz (diskussion) 24 februari 2022 kl. 01.43 (CET)

Jo men när jag går igenom de förbättringar du har gjort, ser jag – i de fall där du har skrivit "faktafel" – snarare stavfel, undantaget förtydligandet att First Folio är 36 av hans dramer, medan man idag tillskriver Shakespeare 39 dramer. Jag skulle vilja se källa dock på de 38 verk du skriver i tillägget. Vanligtvis tillskriver man idag Shakespeare 39 dramer. Vi arbetar ju inte med formella kvalifikationer på Wikipedia, men om det är något område där jag har ämneskunskaper är det litteratur. Därför blev jag något förvånad över din beskrivning att det finns en rad faktafel. Jag håller inte helt med om den beskrivningen. Tanzania (diskussion) 24 februari 2022 kl. 10.08 (CET)

Tack för djärvhet @Gunboz!

Det nya stycket om reception är en bra början, jag har länkat det till receptionsbegreppet inom litteraturvetenskap.

Som @Ascilto påpekar behöver stycket källbeläggas och bearbetas. Att Hagbergs översättning blev betydande bör kunna stärkas med källa, dess koppling till svensktalande Finland kanske kan förtydligas, och de svenska bevingade uttryckens ursprung bör kunna beläggas med hjälp av etymologi. (Det kan ju lika gärna vara Hagberg som lånat in dem i sin översättning, som att han skapat dem.) Det preciserade påståendet om att gå från 20 till 70 uppsättningar av dramerna per år bör relateras till en tidsperiod, gärna vilka teaterscener som avses, samt förses med källa (fotnot eller textreferens).

När det gäller globala förhållanden har även jag hört att Shakespeare och Bibeln är ungefär likvärdiga i spridning, men jag har också hört det samma sägas om Harry Potter och om vissa musikers texter. Här behövs nån sorts källa, eller i alla fall ett förtydligande om vem det är som sagt detta och tillräcklig info för att läsaren ska kunna bedöma trovärdigheten i påståendet. Över lag behöver detta stycke konkretiseras med exempel från olika språkområden. OJH (diskussion) 24 februari 2022 kl. 12.22 (CET)

Alltså, rent formellt tror jag inte att man bör lägga in hela avsnitt utan fotnötter i utvalda artiklar, särskilt inte utmärkta (inte heller under pågående omprövning). Även om det som står i avsnittet är riktigt. Jag ser helst att det tas bort i väntan på att det källbeläggs (det finns ju kvar i historiken). Sedan undrar jag om det finns något bättre begrepp än reception? Jag förstår att det är en etablerad litteraturvetenskaplig term, men som lekman är associationen till sorten med diskar eller luckor stark. 🐲 Bowser (disk) 25 februari 2022 kl. 10.48 (CET)

Ja, utan källor är den typen av avsnitt vanskliga. Det måste såklart vara attribuerat (vem säger vad) och källbelagt. Mottagande, inflytande, påverkan är väl potentiella termer. I Mario Vargas Llosa används inflytande. Reception är något tvetydigt också ur litteraturvetenskaplig term. Receptionsforskning handlar snarast om vad som händer hos läsaren när hen tar till sig ett verk. Tanzania (diskussion) 25 februari 2022 kl. 11.37 (CET)

Kan pga. på resande fot inte komma åt flera källor jag har hemmavid, men har lagt till utkast till stycke om Shakespeares mottagande. Tanzania (diskussion) 27 februari 2022 kl. 23.10 (CET)

Jag har tittat igenom den nya delen och håller nu med om "bra". Efter att ha läst avsnittet "Svenska översättningar" kliar det lite i fingrarna angående att lägga upp dessa i en tabell istället för fri text (t.ex. pjäs, år, huvudöversätttare, tillsammans med, övrigt), för att man ska kunna få en lite bättre överblick. Detta skulle dock inte göra en "bra" artikel bättre, men kanske lite mer lättläst? (vis av skadan från förut kommer jag dock i så fall att göra detta i min sandlåda först och visa det för någon (Tanzania?) innan jag skulle prova att lägga upp det i själva artikeln. Gunboz (diskussion) 1 mars 2022 kl. 16.26 (CET)

Min inställning är att de svenska översättningarna ska lyftas ut ur artikeln. De svenska översättningarna är inte en del av Shakespeares biografi, lika lite som alla uppsättningar efter Shakespeares död är det. Artikeln tjänar på att det biografiska renodlas, i det ingår att minska det svenska perspektivet, Shakespeare som person har inget med Sverige att göra, detta skall vara en global encyklopedi. De svenska översättningarna är också betydligt fler än de som räknas upp i den här artikeln. Fullständiga redogörelser för de svenska översättningarna finns i respektive pjäsartikel. Det är där översättningarna hör hemma. /Ascilto (diskussion) 1 mars 2022 kl. 16.57 (CET)

Jag håller inte med Användare:Ascilto. I en svenskspråkig encyklopedi hör svenska översättningar absolut hemma i en artikel om upphovsmannen. Särskilt som dessa översättningar också verkar vara ursprunget för svenska idiom och ordstäv.

Sen kan man diskutera omfattningen, och gärna hänvisa till huvudartiklar för fördjupad information. Men så länge Shakespeares verk är en omdirigering till William Shakespeare, och så länge det saknas listartiklar för både verken och översättningarna, så torde det vara till upphovsmannens artikel som läsare söker sig för övergripande och sammanfattande information. OJH (diskussion) 1 mars 2022 kl. 18.32 (CET)

Det är uteslutande Hagbergs översättningar som gett upphov till svenska talesätt och om dessa över huvud taget hör hemma i Shakespearebiografin (de är mer hagbergska än shakespearska) så är det i avsnittet inflytande alternativt mottagande/reception. /Ascilto (diskussion) 1 mars 2022 kl. 18.53 (CET)

Förtydligande om Globe

Totalförstördes i en brand 1613 men återuppbyggdes läser jag i de flesta källor. Stängdes 1642 av puritanerna, och revs 1644. Versatilist (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 22.58 (CEST)

Världsarv

Ingen nominering har gjorts, bara övervägts, och vidare arbete har beviljats en blygsam budget. Frågan är död sen 2009.[1] Versatilist (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 15.03 (CEST)

Svärsonens snedsteg

Visst ska det tas upp eftersom det ledde till sena ändringar i testamentet. Men det känns som vi glömmer huvudpersonen när han ligger för döden. Är det inte för mycket detaljer om annat? Versatilist (diskussion) 28 oktober 2022 kl. 11.37 (CEST)

Det är min avsikt att dra ner på detaljrikedomen i avsnittet som tar upp det här. Då kan det hända att även någon källhänvisning får stryka på foten. --Versatilist (diskussion) 16 november 2022 kl. 18.28 (CET)