Erik Grotenfelt
| Erik Grotenfelt | |
 | |
| Född | Erik Herman Voldemar Grotenfelt 24 juli 1891 Viborgs landskommun |
|---|---|
| Död | 3 april 1919 (27 år) Helsingfors |
| Yrke | Författare, publicist |
| Nationalitet | Finländsk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1914–1919 |
| Litterära rörelser | Dagdrivarna |
| Noterbara verk | Bengt Walters lycka Det nya fosterlandet |
| Make/maka | Siri Studd |
| Barn | Märta Grotenfelt |
Erik Herman Voldemar Grotenfelt, född 24 juli 1891 i Viborgs landskommun, död 3 april 1919 i Helsingfors[1], var en finländsk författare. Han var son till Julius Grotenfelt.
Erik Grotenfelt utgav två diktsamlingar 1914 och 1915, samt romanerna Bengt Walters lycka 1916 och Det nya fosterlandet 1917. Med hela styrkan i sitt intensiva temperament kastade sig Grotenfelt in i självständighetskampen i Finland, för vilken han litterärt verkade genom krigsöversikter och politiska artiklar, i urval utgivna under titeln En pennas strid (1919). Han fungerade som domare för avrättningarna i Västankvarn, där inemot 70 anklagade röda avrättades. Vissa av dessa arkebuseringar verkställde Grotenfelt själv. Han begick självmord den 3 april 1919.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.
- Sture Lindholm: Röd galenskap - Vit terror, Söderströms 2005
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Grotenfelt. Adelsvapen. Läst 14 april 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|