[go: nahoru, domu]
Hoppa till innehållet

Maggie O'Neill

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Maggie O'Neill
Född1959[1]
Medborgare iStorbritannien[1]
SysselsättningSociolog[1], universitetslärare[1], kriminolog[1], professor[2]
ArbetsgivareUniversity of York[3]
University College Cork[4]
Redigera Wikidata

Maggie O'Neill, född 1959, är en brittisk sociolog och kriminolog.[5] Hon har sedan 1990-talet verkat på flera brittiska och irländska universitet, ofta med forskning relaterad till feministiska[6] studier runt olika delar av sexbranschen.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

O'Neill växte upp i nordöstra England, som barnbarn till utvandrare från Irland. Både hennes far och farfar arbetade i kolgruvor och stålindustrin. Hon hade därmed en tydlig medvetenhet som arbetarklass, men även som kvinna inom arbetarklassen vilket formade ett feministiskt intresse. O'Neill var den första i släkten som studerade på universitet, där hon intresserade sig för kritisk och feministisk teori.[7]

Hon avlade sin filosofie doktorsexamen 1996, inom sociologi. I sin doktorsavhandling ägnade hon sig åt att utforska de "transformativa möjligheterna att genomföra deltagande aktionsforskning runt sexarbetare i feministiskt syfte".[6] Dessförinnan hade hon tänkt skriva sin avhandling om Theodor Adornos estetik, ur perspektivet om konstens transformativa roll. Detta skedde samtidigt som hon arbetade på deltid som föreläsare i ämnen som feminism, genus och samhälle vid Nottingham Trent University.[8] O'Neill är en övertygad feminist.[9]

Akademisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

O'Neill har under yrkeslivet arbetat på flera brittiska och irländska universitet, i regel i skärningspunkten mellan sociologi och kriminologi.[9] Den akademiska karriären inleddes med tio år vid sociologisektionen på Nottingham Trent University, vilket följdes av elva år vid Staffordshire University och därefter – fram till 2009 – på institutionen för kriminologi och socialpolitik vid Loughborough University. Mellan 2009 och 2016 var hon anställd som professor i kriminologi vid Durham University, varefter hon övergick till en liknande tjänst på University of York och rektor vid Ustinov College. Under sin tid på universitetet i York fungerade hon (bland annat vid sidan av Teela Sanders) som medgrundare och medansvarig för Sex Work Research Hub, ett akademiskt forskningsnätverk med fokus på forskning runt sexbranschen.[6]

Därefter flyttade hon till Irland, där hon blivit chef för institutionen för sociologi och kriminologi vid University College Cork (UCC).[10] 2023 utnämndes O'Neill till chef för UCC-institutionen UCC Futures – Collective Social Futures.[11]

Forskning och skrivande

[redigera | redigera wikitext]

1989[12]/1990 inledde O'Neill sitt forskningsarbete inom problematiken kring prostitution, kvinnors erfarenheter och hur sociala nätverk påverkas. Det började via det första POW-projektet (Prostitute Outreach Workers Project) i Nottingham.[12] Prostitution/sexarbete är lagligt i Storbritannien men under ett antal begränsningar; offentlig marknadsföring är olagligt, liksom samboende med en person över 18 år. Under forskningsprojektet blev hon vittne till polisvåld mot en sexarbetare och inkallad till domstol som vitten; detta ledde till att ämnet för den pågående doktorsavhandlingen bytte fokus och ett långvarit intresse för sexarbetares arbets- och levnadsvillkor.[13]

I början av 1990-talet genomförde hon i samarbete med andra en pilotstudie kring kvinnliga sexarbetare, deras behov och egenmakt, som del av projektet Safer Cities i Midlands. Detta ledde till ökat samarbete mellan socialtjänsten och sexarbetare på lokal nivå, liksom även utarbetandet av bättre rådgivning för yrkesvägledning av sexarbetare som ville byta yrke.[14] Sedan 1998 har hon även forskat på påtvingad migration.[6]

Genom karriären har O'Neill i första hand ägnat sig åt deltagande aktionsforskning, det vill säga forskning som syftar till att eliminera eller reducera missförhållanden,[15] i samarbete med personerna som berörs av åtgärderna.[16]

Hon har även forskat utifrån etnografiska och biografiska perspektiv, liksom med deltagande kulturverksamhet.[6]

O'Neill har författat eller fungerat som redaktör för ett antal böcker med koppling till sin forskning runt sexbranschen eller olika kriminologiska problemställningar. Detta inkluderar Prostitution and Feminism (2001) och Prostitution: sex work, policy and politics (2009, författad i samarbete med Teela Sanders). 2012 kom Transgressive Imagination (skriven ihop med Seal Lizzie) och 2020 Walking Methods.[10] Den sistnämnda boken diskuterar promenad som konstnärlig verksamhet och dess effekter.[17]

Övriga aktiviteter

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2023 är O'Neill medlem av Royal Irish Academy. Detta är den högsta akademiska utnämningen i Irland,[11] och medlemskapet kan tilldelas den som är bosatt i Irland.[18]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Böcker

[redigera | redigera wikitext]
  • Dent Mike, O'Neill Maggie, Bagley Carl, red (1999) (på engelska). Professions, new public management and the European welfare state. Stoke-on-Trent: Staffordshire University Press. ISBN 1-897898-46-0 
  • O'Neill Maggie, red (1999) (på engelska). Adorno, culture, and feminism. London: Sage. ISBN 0761952160 
  • O'Neill, Maggie (2001) (på engelska). Prostitution and feminism: towards a politics of feeling. Malden, Mass.: Polity Press. ISBN 0745612040 
  • Matthews Roger; O'Neill, Maggie, red (2002) (på engelska). Prostitution. The international library of criminology, criminal justice and penology. Aldershot: Ashgate. ISBN 0-7546-2189-8 
  • Oneill, Maggie (2009) (på engelska). Criminology - theory and context. Pearson Education Limited. ISBN 9780273722779 
  • Sanders, Teela; O'Neill, Maggie; Pitcher, Jane (2009) (på engelska). Prostitution: sex work, policy and politics. London: SAGE. ISBN 9781847870650 
  • O'Neill, Maggie (2010) (på engelska). Asylum, migration and community. Bristol: Policy Press. ISBN 1847422225 
  • O'Neill, Maggie; Lizzie, Seal (2012) (på engelska). Transgressive imaginations: crime, deviance and culture. Critical criminological perspectives. Basingstoke: Palgrave Macmillan. ISBN 0230577849 
  • O'Neill Maggie, Roberts Brian, Sparkes Andrew C., red (2015) (på engelska). Advances in biographical methods: creative applications. Abingdon, Oxon: Routledge. ISBN 9780415728980 
  • O'Neill, Maggie; Roberts Brian (2020) (på engelska). Walking methods: research on the move. Abingdon, Oxon: Routledge. ISBN 9781138182479 
  • James Windle; Orla Lynch, Kevin Sweeney, Maggie O'Neill, Fiona Donson, James Cuffe (2022) (på engelska). Criminology, Crime and Justice in Ireland: An Introduction [Elektronisk resurs]. Routledge. Libris zdvmfd6cw1fk4vqg 

Övriga texter

[redigera | redigera wikitext]
  • Brewis, Joanna; Holliday, Ruth; O'Neill, Maggie (1998). ”Sex and violence”. Organization - representation (London, 1998): sid. 83-130.  Libris 9230511
  • O'Neill, Maggie (2007). ”Feminist knowledge and socio-cultural research: ethnomimesis, feminist praxis and the visual turn”. Cultural theory : classical and contemporary positions / (2007): sid. 211-230.  Libris 10736096
  • O'Neill, Maggie (2008): "Be helped or else! Economic exploitation, male violence and prostitution policy in the UK", i Munro Vanessa., Della Giusta Marina, red (2008) (på engelska). Demanding sex: critical reflections on the regulation of prostitution. Aldershot, England: Ashgate. ISBN 075467150X 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.professormaggieoneill.com , läst: 11 juli 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Professor Maggie O'Neill (på engelska), läs online, läst: 11 juli 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Human Dignity and Humiliation Studies (på engelska), läs online, läst: 6 augusti 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”O’Neill, Maggie, 1959-” (på tjeckiska). aleph-nkp-cz. https://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=jo20191044583. Läst 6 augusti 2024. 
  6. ^ [a b c d e] ”Human Dignity and Humiliation Studies”. www.humiliationstudies.org. https://www.humiliationstudies.org/whoweare/maggie.php. Läst 6 augusti 2024. 
  7. ^ Maguire 2024, sid. 03min–.
  8. ^ Maguire 2024, sid. 04min–.
  9. ^ [a b] Maguire 2024, sid. 01min–.
  10. ^ [a b] ”Maggie O'Neill” (på engelska). the Sociological Review. https://thesociologicalreview.org/authors/maggie-oneill/. Läst 6 augusti 2024. 
  11. ^ [a b] ”Professor Maggie O'Neill elected to the Royal Irish Academy” (på engelska). University College Cork. https://www.ucc.ie/en/sociology/news/professor-maggie-oneill-elected-to-the-royal-irish-academy.html. Läst 6 augusti 2024. 
  12. ^ [a b] Maguire 2024, sid. 02min–.
  13. ^ Maguire 2024, sid. 05min–.
  14. ^ O'Neill 2001, sid. 42ff.
  15. ^ ”aktionsforskning - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/aktionsforskning. Läst 6 augusti 2024. 
  16. ^ Cornish, Flora; Breton, Nancy; Moreno-Tabarez, Ulises; Delgado, Jenna; Rua, Mohi; de-Graft Aikins, Ama (2023-04-27). ”Participatory action research” (på engelska). Nature Reviews Methods Primers 3 (1): sid. 1–14. doi:10.1038/s43586-023-00214-1. ISSN 2662-8449. https://www.nature.com/articles/s43586-023-00214-1. Läst 6 augusti 2024. 
  17. ^ Maguire 2024, sid. 11min–.
  18. ^ ”Criteria for membership” (på engelska). Royal Irish Academy. 9 juli 2024. https://www.ria.ie/membership/becoming-a-member/elected-membership/criteria-for-membership/. Läst 6 augusti 2024. 

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Illustrationsbehov litteratur Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Maggie_O%27Neill&oldid=55843317”