Stenpiplärka

	Stenpiplärka
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Ärlor; Motacillidae
Släkte	Piplärkor; Anthus
Art	Stenpiplärka; A. japonicus
Vetenskapligt namn
	§ Anthus japonicus
Auktor	Temminck & Schlegel, 1847

För arten Anthus crenatus, se kopjepiplärka.

Stenpiplärka^[1] (Anthus japonicus) är en liten oansenlig brunaktig piplärka i familjen ärlor. Den och amerikansk piplärka (A. rubescens) behandlades fram till 2024 som en och samma art.

Utseende och läte

Stenpiplärkan är 15–16 cm med fint streckad gråbrunaktig översida och mörka ben och näbb. Den har vit undersida med relativt kraftig svart streckning på bröstet och en rödaktig ton på benen.^[2]^[3] Dess lockläte är ett lite gnissligt "psipp" som påminner om ängspiplärkans lock och yttras ofta enstaka.^[3]

Utbredning och systematik

Stenpiplärkan är en flyttfågel som häckar i östra Sibirien öster om Bajkalsjön, inklusive Japan. Den övervintrar från Pakistan och österut genom Indien, södra Kina och till Sydostasien så långt som till Myanmar. Vissa övervintrar så långt norrut som Yunnan och Japan. Arten är monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Förekomst utanför utbredningsområdet

Stenpiplärka har sällsynt påträffats under hösten i Östeuropa. I Sverige har den påträffats vid fyra tillfällen:^[4]

29/12 1996–14/1 1997 i Träslövsläge, Halland
19–20/12 1997 i Vikens hamn, Skåne
16/10 2016 i Lerhamn, Skåne
23/4 2018 på Utlängan, Blekinge

Släktskap och artstatus

Stenpiplärka och amerikansk piplärka (A. rubescens) behandlades tidigare som en och samma art, då under namnet hedpiplärka (A. rubescens). Birdlife Sveriges taxonomikommitté delade dock februari 2024 upp hedpiplärkan i två olika arter baserat på skillnader i genetik, läten och utseende.^[1] En studie från 2023 visar att de båda uppvisar både genetiska och lätesmässiga skillnader i paritet med andra närbesläktade piplärkor.^[5] Längre tillbaka behandlades den tillsammans med de närbesläktade taxonen skärpiplärka och vattenpiplärka som underarter av samma art. Genetiska studier också att de faktiskt inte är varandras närmaste släktingar, där hedpiplärkan är systerart till en grupp bestående av visserligen vattenpiplärka och skärpiplärka, men även ängspiplärkan.^[6] I augusti 2024 urskilde även den internationella auktoriteten IOC stenpiplärka och amerikansk piplärka som två olika arter.^[7]

Status och hot

IUCN erkänner inte stenpiplärka som art, varför dess hotstatus inte bedömts.

Noter

^ [a b] Jirle, E., Asplund, G., Lagerqvist, M., Stervander, M. (2024). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). Arkiverad från originalet den 13 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240213174013/https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2024/02/Rapport14-2024.pdf. Läst 13 februari 2024.
^ Alström, Per & Mild, Krister (1996): The identification of Rock, Water and Buff-bellied Pipits. Alula 2(4): 161–175.
^ [a b] Svensson, L., Mullarney, K., Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Stockholm, Albert Bonniers förlag. ISBN 91-34-51038-9
^ Fyndhistorik för stenpiplärka, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
^ Doniol-Valcroze, P., Coifard, P., Alström, P., Robb, M., Dufour, P. och Crochet, P.-A. 2023. Molecular and acoustic evidence support the species status of Anthus rubescens rubescens and Anthus [rubescens] japonicus (Passeriformes: Motacillidae). Zootaxa 5343: 173–192.
^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt (2015a), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.

Externa länkar

Wikispecies har information om stenpiplärka.

Wikimedia Commons har media som rör stenpiplärka.

Läten på xeno-canto.org

[BLS-1] [a b] Jirle, E., Asplund, G., Lagerqvist, M., Stervander, M. (2024). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). Arkiverad från originalet den 13 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240213174013/https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2024/02/Rapport14-2024.pdf. Läst 13 februari 2024.

[2] Alström, Per & Mild, Krister (1996): The identification of Rock, Water and Buff-bellied Pipits. Alula 2(4): 161–175.

[svenssonetal1999-3] [a b] Svensson, L., Mullarney, K., Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Stockholm, Albert Bonniers förlag. ISBN 91-34-51038-9

[4] Fyndhistorik för stenpiplärka, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

[5] Doniol-Valcroze, P., Coifard, P., Alström, P., Robb, M., Dufour, P. och Crochet, P.-A. 2023. Molecular and acoustic evidence support the species status of Anthus rubescens rubescens and Anthus [rubescens] japonicus (Passeriformes: Motacillidae). Zootaxa 5343: 173–192.

[Alström-6] Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt (2015a), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.

[IOC-7] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]