Wikipedia:Brukar du fiska?

Begreppet Brukar du fiska? är relaterat till whataboutism och tu quoque-argument. Den som, kritiserad för sitt beteende, hänvisar till att andra (ostraffat) gör samma sak, ägnar sig åt whataboutism.^[1] "Brukar du fiska?" är ett sätt på Wikipedia att bemöta en sådan reaktion genom att påminna om att den kritiserade faktiskt gjort fel (och inte tjänar på att skylla ifrån sig). Begreppet bygger på att den svarande faktiskt har begått ett formellt fel och ska inte förväxlas med att någon försvarar ett accepterat beteende genom att peka på exempel där acceptansen tydligt framgår.

Brukar du fiska?

Det är svårt att fånga *alla* fiskar. Ambitionen är dock att fånga många.

En person kom körande i sin bil, först i en bilkö, då hon plötsligt vinkades in och stoppades av en polis.

Polisen: "Du körde 70 kilometer i timmen på en 50-sträcka. Tyvärr kommer du att få fortkörningsböter."

Bilföraren: "Varför stoppade ni mig? Alla andra körde ju lika fort."

Polisen: "Brukar du fiska?"

Bilföraren: "Ja?"

Polisen: "När du fiskar, brukar du då fånga alla fiskar?"

"Det finns ju andra artiklar inom samma ämne; varför kan då inte denna få finnas?"

Eftersom det inte finns något som hindrar att någon lägger till en artikel på Wikipedia, går det inte att ge övertygande argument för att behålla en artikel bara för att det finns en annan inom samma ämne. Det finns med all säkerhet artiklar på Wikipedia som troligtvis inte borde finnas i encyklopedin. Detta fungerar på samma sätt som att Wikipedia måste vänta på att artiklar om relevanta ämnen skapas av någon som är intresserad av att göra det, det vill säga att många artiklar som borde finnas i encyklopedin fortfarande saknas. Att därför visa på att det finns en artikel inom samma ämne bevisar inte att en annan inom samma ämne borde finnas på Wikipedia. Det är dessutom ibland möjligt att den existerande artikeln borde raderas, men att ingen ännu har anmält den till Wikipedia:Sidor föreslagna för radering.

Ibland händer det att artiklar som har anmälts till Wikipedia:Sidor föreslagna för radering har behållits/raderats men inte ens det behöver vara gångbara argument för att behålla artiklar. Raderingsdiskussioner kan ibland innehålla luckor och även om diskussionen var riktig för en artikel så är det svårt att dra paralleller till andra artiklar: Det faktum att en dokusåpakändis förtjänar en artikel innebär inte att alla andra gör det. Jämförelser mellan artiklar kan vara högst subjektiva så det bästa är därför att istället läsa diskussionerna för att se vilka riktlinjer eller argument som det har hänvisats till och utifrån dessa diskussioner argumentera för att en annan artikel ska finnas.

Beteende

Alla kan redigera på Wikipedia och webbplatsen sköts gemensamt av samtliga användare, både de som registrerat ett konto och de som bidrar utan att logga in.

Om du har blockerats så har argument som "En annan användare gjorde samma sak för en månad sedan", liten betydelse. Det troliga är att när den andra användaren gjorde det så lade ingen märke till det och händelser för en månad sedan är överspelade och blockeringar på grund av dessa händelser är därför meningslösa. Det kan även finnas omständigheter omkring historiska händelser som du kanske inte är medveten om och som inte går att applicera på det aktuella fallet.

Kom ihåg att blockeringar inte används för alla överträdelser av Wikipedias policys och riktlinjer. De används inte för att straffa någon eller för att vinna en konflikt. Syftet med blockeringar är att stoppa ett pågående problem och de flesta administratörer använder blockeringsfunktionen sparsamt.

Om du tycker att en blockering felaktigt har utfärdats så kan du framföra detta på Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia. Argumentera inte för att andra användare eller grupper av användare ska blockeras bara för att du har blivit blockerad.

Se även

Referenser

^ Castman, Emma (27 december 2018). ”Cyberhygien, flossa och menscertifiera – här är alla nyord från 2018”. ELLE. https://www.elle.se/cyberhygien-flossa-och-menscertifiera-har-ar-alla-nyord-fran-2018/. Läst 28 januari 2019.

[1] Castman, Emma (27 december 2018). ”Cyberhygien, flossa och menscertifiera – här är alla nyord från 2018”. ELLE. https://www.elle.se/cyberhygien-flossa-och-menscertifiera-har-ar-alla-nyord-fran-2018/. Läst 28 januari 2019.

[1]