[go: nahoru, domu]
Wikipedia

Antifeminism

rörelser som står i opposition till feminism
Antifeminism

Antifeminism är en samlingsbeteckning för rörelser som står i opposition till feminism.[1] Uttrycket används ofta som en negativ etikettering av aktivism som sägs motverka de samhällsförändringar som sagespersonen menar är nödvändiga.

Utveckling

redigera

Begreppet antifeminism används för det mesta som en klassning av personer och aktivism som sägs motverka kampen för jämlikhet mellan könen i samhället. Det används också inom den feministiska rörelsen som en beteckning på aktivister som har en annan verklighetsuppfattning än sagespersonen.

Motståndet mot feminismen i alla dess former har tagit sig olika uttryck genom historien. Vid sekelskiftet 1899/1900 var en central fråga kvinnorösträtten, där motståndare mot denna i regel även var kritiska mot utökade möjligheter för kvinnor att utbilda sig, äga egendom på samma sätt som män och ha tillgång till preventivmedel.[2]

I mitten av 1900-talet stod motsättningarna mellan den växande feminismen och motståndet mot denna runt rätten till abort. I USA handlade kampen även om det möjliga införandet av Equal Rights Amendment i landets konstitution.

Motståndet mot feminismen vid sekelskiftet 1999/2000 reagerade bland annat på feministiska teorier om könsmaktsordning och intersektionalitet.[3] Ibland beskyllde man feminismen för olika samhälleliga problem som drabbade män och pojkar i större utsträckning, inklusive sämre skolbetyg och lägre grad av vidareutbildning bland unga män, könsskillnader i självmordsstatistiken och en upplevd nedvärdering av maskulina egenskaper i samhället.[4][5][6] Efter millennieskiftet har antifeministisk aktivism ibland förknippats med våldsamma och högerextrema rörelser.[7][8][9]

Motsättningar

redigera

Alla moderna feminister ser inte könsmaktsordningen (en i första hand svenskmyntad term) och patriarkatet som ett lika grundläggande hinder för jämställdhetspolitiken. Bland annat kan radikalfeminister och en del andra företrädare för likhetsfeminism betrakta aktivister som stödjer särartsfeministisk ideologi som uppenbara hinder för kvinnors kamp för mer makt i samhället, något som leder till etiketteringar som "antifeminist". Sådan klassning har bland annat gjorts av den amerikanska filosofiprofessorn och författaren Christina Hoff Sommers,[10][11][12] som själv klassat sig som "rättvisefeminist" (equity feminist) utifrån en liberalfeministisk hållning.[13][14]

Det gemensamma för personer som fått etiketten "antifeminist" på sig är deras ifrågasättande av patriarkatets och könsmaktsordningens betydelse i det samhälle de lever i. De kan se dessa olägenheter för kvinnor i samhället som antingen överdrivna eller falska.[15][16] Dessa människor kan också hävda att feminismen som ideologi uppmuntrar misandri samt att dess mål är att skada och förtrycka män.

Antifeminism kan även jämföras med profeminism. Det senare begreppet syftar på män som stödjer kvinnliga initiativ i den feministiska kampen men inte själv definierar sig som feminister. Skillnaden mellan anti- och profeministiskt engagemang kan här beskrivas som motstånd eller stöd till vissa samhälleliga förändringar.[17]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Roland Poirier Martinsson (8 februari 2010). ”Kapitulera inte för statsfeminismen”. SvD. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/kapitulera-inte-for-statsfeminismen_4226355.svd. Läst 12 juli 2013. 
  2. ^ Ford, Lynne E. (2009). Encyclopedia of Women and American Politics. Infobase Publishing. Sid. 36. ISBN 978-1-4381-1032-5. https://books.google.com/books?id=cVtFJ5tvINsC&pg=PA36. Läst 22 december 2015. 
  3. ^ Ford, Lynne E. (2009). Encyclopedia of Women and American Politics. Infobase Publishing. sid. 36. ISBN 978-1-4381-1032-5. https://books.google.com/books?id=cVtFJ5tvINsC&pg=PA36 
  4. ^ ”How anti-feminism is shaping world politics”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2018/01/30/how-anti-feminism-is-shaping-world-politics/?noredirect=on. 
  5. ^ ”'Anti-feminist' YouTuber Sydney Watson launches March for Men in Melbourne”. News hub. https://www.newshub.co.nz/home/world/2018/07/anti-feminist-youtuber-sydney-watson-launces-march-for-men-in-melbourne.html. 
  6. ^ Anderson, Kristin J.; Kanner, Melinda; Elsayegh, Nisreen (2009). ”Are Feminists man Haters? Feminists' and Nonfeminists' Attitudes Toward Men”. Psychology of Women Quarterly 33 (2): sid. 216–224. doi:10.1111/j.1471-6402.2009.01491.x. 
  7. ^ Träbert, Alva (n.d.). At the Mercy of Femocracy? Networks and Ideological Links Between Far-Right Movements and the Antifeminist Men's Rights Movement. Gender and Politics. Cham: Springer International Publishing. Sid. 273–288. doi:10.1007/978-3-319-43533-6_18. ISBN 978-3-319-43533-6. https://doi.org/10.1007/978-3-319-43533-6_18. Läst 9 september 2021. 
  8. ^ Fielitz, Maik; Thurston, Nick (2019). ”Bet ween Anti-Feminism and Ethnicized Sexism”. Post-Digital Cultures of the Far Right: Online Actions and Offline Consequences in Europe and the US. Transcript Verlag. ISBN 978-3-8376-4670-2. https://books.google.com/books?id=_OtevgEACAAJ. Läst 8 december 2021. 
  9. ^ Lorentzen, Maia Kahlke; Shakir, Kevin (1 June 2020). ”The Anti-Feminism of the Far-Right Imageboard Terrorists”. Conjunctions 7 (1): sid. 000010714671119855. doi:10.7146/tjcp.v7i1.119855. ISSN 2246-3755. 
  10. ^ Vint, Sherryl (2010). ”6: Joanna Russ's The Two of Them in an Age of Third-wave Feminism”. On Joanna Russ. Wesleyan University Press. sid. 142ff. ISBN 978-0-8195-6968-4. https://books.google.com/books?id=9C2Ml8oPesoC&pg=PT142 
  11. ^ Projansky, Sarah (2001). ”2: The Postfeminist Context: Popular Redefinitions of Feminism, 1980-Present”. Watching Rape: Film and Television in Postfeminist Culture. NYU Press. sid. 71ff. ISBN 978-0-8147-6690-3. https://books.google.com/books?id=PR4VCgAAQBAJ&pg=PA71. Läst 1 augusti 2023 
  12. ^ Anderson, Kristin J. (2014). ”4: The End of Men and the Boy Crisis”. Modern Misogyny: Anti-Feminism in a Post-Feminist Era. Oxford University Press. sid. 74ff. ISBN 978-0-19-932817-8. https://books.google.com/books?id=2b88BAAAQBAJ&pg=PA74. Läst 1 augusti 2023 
  13. ^ Holstein, James A.; Gubrium, Jaber F. (2013). ”35: Feminism and Constructionism (in Part VI: Continuing Challenges)”. Handbook of Construtionist Research. sid. 693. ISBN 978-1-4625-1481-6 
  14. ^ Christina Hoff Sommers. ”Hamilton College speech, 19 November 2008.”. AEI.org. Arkiverad från originalet den 17 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090117085529/http://aei.org/docLib/20090108_ContemporaryFeminism.pdf. Läst 17 augusti 2023. 
  15. ^ ”#BBCtrending: Meet the 'Women Against Feminism'”. http://www.bbc.com/news/magazine-28446617. Läst 27 augusti 2015. 
  16. ^ Flood, Michael (2007). International Encyclopedia of Men and Masculinities. ISBN 978-0-415-33343-6. https://books.google.se/books?id=EUON2SYps-QC&pg=PA21&dq=Michael+Flood+anti-feminism&hl=sv#v=onepage&q&f=false. Läst 27 augusti 2015 
  17. ^ Mollwing, Jonas (10 mars 2021). ”Mäns engagemang för och mot feminism”. Umeå universitet. https://www.umu.se/nyheter/mans-engagemang-for-och-mot-feminism_10220221/. Läst 17 augusti 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Antifeminism&oldid=53882916”