Balsampoppel
Balsampoppel (Populus balsamifera) är en växtart i poppelsläktet, familjen videväxter.
| Balsampoppel | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Malpigiaordningen Malpighiales |
| Familj | Videväxter Salicaceae |
| Släkte | Poppelsläktet Populus |
| Art | Balsampoppel P. balsamifera |
| Vetenskapligt namn | |
| § Populus balsamifera | |
| Auktor | Linné |
Balsampoppeln blir vanligen 18 till 24 meter hög, i undantagsfall upp till 36 meter. Bladen är 5 till 12 centimeter långa, vid utsidan spetsiga och vid basen avrundade. Arten är liksom alla andra popplar tvåbyggare, vindblommig och har hängande blomställningar.
Balsampoppeln är i Nya världen lövträdet med det nordligaste utbredningsområdet. Den förekommer från Newfoundland och Labradorhalvön längs trädgränsen till nordvästra Alaska och söderut till sydöstra British Columbia, Iowa och Pennsylvania. Dessutom finns lokala populationer i Klippiga bergen (söderut till Colorado och österut till West Virginia). I Europa planteras den ibland i parker och mycket sällan i skogar.
Habitatet utgörs vanligen av flodslätter, strandlinjer av insjöar eller platser som ligger nära träskmarker. Balsampoppeln uthärdar temperaturer av -40°C. I Klippiga bergen förekommer den upp till 1 670 meter över havet.[1][2]
Arten hittas ofta tillsammans med amerikansk asp (Populus tremuloides), pappersbjörk (Betula papyrifera), balsamgran (Abies balsamea) och vitgran (Picea glauca).[2]
Epitetet balsamifera i det vetenskapliga namnet anspelar på de angenämt luktande nya knopparna.[3]
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Balsam-Pappel, 12 juni 2010. med följande källor:
- Roloff, Bärtels: Flora der Gehölze. Ulmer, Stuttgart (Hohenheim) 2008, ISBN 978-3-8001-5614-6, sid. 461-463
- Schütt, Schuck, Stimm: Lexikon der Baum- und Straucharten. Nikol, Hamburg 2002, ISBN 3-933203-53-8, sid. 395
Noter
redigera- ^ Roloff et al. (2008)
- ^ [a b] Schütt et al. (2002)
- ^ Balsampoppel Den virtuella floran
Externa länkar
redigera- Den virtuella floran
Wikimedia Commons har media som rör Balsampoppel.