Bertil Malmberg

Bertil Frans Harald Malmberg, född 13 augusti 1889 i Härnösand, död 11 februari 1958 på Lidingö, var en svensk författare och översättare. Han skrev lyrik, epik och även filmmanus. Från 1953 var han ledamot av Svenska Akademien.

Bertil Malmberg
Bertil Malmberg i biblioteket år 1952.
Född	13 augusti 1889 Härnösand
Död	11 februari 1958 (68 år) Lidingö
Yrke	Poet Författare Manusförfattare Översättare
Nationalitet	Sverige
Språk	Svenska
Verksam	1908–1957
Noterbara verk	Åke och hans värld (1924), Dårarna (1929), Dikter vid gränsen (1935), Excellensen (1942), Lyrikern Edvard Bäckström (1955)
Make/maka	1918–1930: Gabriele "Gabie" Bürger-Mariagraëbe (1881–1930) 1930–1941: Greta Hellströmer (1898–1962) 1941–1946: Tyra Görel Hanna Törngren (1914–2001) 1947–1958: Carin Svedberg (1922–1990)

Bertil Malmbergs sista hustru Carin i samtal med bland andra "litteratören" Karl Gerhard. Foto från 1950-talet.

Bertil Malmberg i fotoateljén på 1940-talet.

Biografi

Bertil Malmberg var son till lektor Teodor Malmberg (1851–1934) och Johanna (Hanna) Amalia Roman (1862–1948). Han tog studentexamen vid Norra latinläroverket i Stockholm 1907 och studerade därefter vid Uppsala universitet, Lunds universitet och i Berlin 1908 samt 1910–11, där han umgicks med bland andra poeten Vilhelm Ekelund.

I Sverige debuterade den då 18-årige Malmberg med diktsamlingen Bränder (1908). Debuten följdes av Uppgörelse och löfte (1911) samt Dåd och dröm (1912). I den Platon-inspirerade Atlantis (1916) diktar Malmberg om konstens nedgång och den stora litteraturens sammanbrott. Året därefter utkom hans "patriotiska" En blödande jord, som han själv senare karakteriserade som "ett lågvattenmärke". Under åren 1917–27 var Malmberg bosatt i München. Han besökte ett massmöte där Adolf Hitler talade och blev både skrämd och fascinerad. Han rörde sig i utkanten av kretsen kring Stefan George.

År 1924 gav han ut sin självbiografiska roman Åke och hans värld, som handlar om den trygga barndomen och övergången till den meningslösa vuxenvärlden. Romanen är Malmbergs mest kända verk och filmatiserades 1984 med bland andra Stellan Skarsgård och Allan Edwall. År 1928 flyttade Malmberg hem till Sverige igen, där han genom familjens försorg blev inskriven på Konradsbergs mentalsjukhus och kort tid därefter till Kurön för behandling och vård av en alkoholrelaterad sjukdom; vistades därpå som konvalescent vid Breviks herrgård på Lidingö.

År 1935 utkom diktsamlingen Dikter vid gränsen, där han inspirerad av Oswald Spenglers Västerlandets undergång (1918–1922) profeterar om en kommande kulturnedgång. Samlingen blev Malmbergs stora litterära genombrott och han fick pris av Svenska Akademien. År 1936 sändes Malmberg av Dagens Nyheter för att rapportera från Nazityskland. Där besökte han bland annat koncentrationslägret Dachau. Han blev i takt med utvecklingen under 30-talet övertygad antinazist och skrev flera gånger i Judisk krönika för att visa sin inställning.

År 1942 sattes hans antinazistiska pjäs Excellensen upp på Borgarskolan i en privat föreställning och den blev till film 1944, trots invändningar från svenska myndigheter.

Ett slaganfall hösten 1947 var enligt Malmberg själv ett livsavgörande ögonblick och en vändpunkt i hans skapande. Hans följande diktsamlingar präglas av en ny estetik och form som har beskrivits som experimentell modernism.

År 1953 övertog han stol nummer 18 i Svenska Akademien efter Gustaf Hellström. Han efterträddes i sin tur av Gunnar Ekelöf.

Bibliografi

• 1908 – Bränder (dikter)
• 1911 – Uppgörelse och löfte (dikter)
• 1912 – Dåd och dröm (dikter)
• 1915 – Schillers estetisk-filosofiska diktning
• 1916 – Atlantis (dikter)
• 1917 – En blödande jord. Tidsdikter.
• 1919 – Fiskebyn (roman)
• 1923 – Orfika (dikter)
• 1924 – Åke och hans värld (roman, filmatiserades 1984, se vidare Åke och hans värld)
• 1927 – Slöjan (dikter)
• 1929 – Vinden (dikter, innehåller dikten "Dårarna")
• 1932 – Illusionernas träd (dikter)
• 1932 – Från George till Kästner. Modern tysk lyrik. (tolkningar tillsammans med Johannes Edfelt och Irma Nordvang)
• 1935 – Dikter vid gränsen (dikter)
• 1936 – Tyska intryck 1936 (reportagebok)
• 1937 – Värderingar (essäsamling)
• 1938 – Sångerna om samvetet och ödet (dikter)
• 1939 – Dikter i urval
• 1941 – Flöjter ur ödsligheten (dikter)
• 1942 – Excellensen (skådespel)
• 1946 – Samlade dikter
• 1947 – Under månens fallande båge (dikter)
• 1948 – Men bortom marterpålarna (dikter)
• 1948 – En bok om rus och inspiration (redaktör)
• 1949 – Utan resolution (essäsamling)
• 1949 – Staden i regnet (skådespel)
• 1950 – Med cyklopöga (dikter)
• 1950 – Ett stycke väg. Memoarer.
• 1951 – Idealet och livet. Klassisk diktning i översättning.
• 1952 – Ett författarliv (memoarer)
• 1953 – Lek med belysningar (dikter)
• 1954 – Dikter. 1908–1941
• 1954 – Dikter. 1942–1953
• 1955 – Klaviatur (dikter)
• 1955 – Lyrikern Edvard Bäckström (Svenska Akademiens Minnesteckningar)
• 1956 – Förklädda memoarer (essäsamling)

Översättningar (urval)

• Friedrich von Schiller: Schillers estetisk-filosofiska diktning (i urval och översättning jämte en inledande essay, Bonniers, 1915)
• Franz Werfel: De fyrtio dagarna på Musa Dagh (Die vierzig Tage des Musa Dagh) (Bonniers, 1935)
• Thomas Mann: Jaakobs upplevelser (Die Geschichten Jaakobs), Den unge Josef (Der junge Joseph) (båda Bonniers, 1935); Josef i Egypten (Joseph in Ägypten) (Bonniers, 1939)
• Ernst Jünger: På marmorklipporna (Auf den Marmorklippen) (Natur & Kultur, 1950)
• Johann Wolfgang Goethe: Ur-Faust (Bonniers, 1957)
• Hugo von Hofmannsthal: Kvinnan utan skugga. En berättelse (tillsammans med Johannes Edfelt) (Tiden, 1959)

Filmografi (urval)

Bertil Malmberg som student år 1907.

• 1916 – Millers dokument (manus)
• 1917 – Allt hämnar sig
• 1917 – Värdshusets hemlighet (manus)
• 1920 – Fiskebyn (manus)
• 1938 – Sol över Sverige
• 1944 – Excellensen (manus)
• 1944 – Flickan och Djävulen (manus)
• 1945 – Brott och Straff (manus)
• 1947 – Det vackraste på jorden
• 1948 – Flickan från fjällbyn (manus)

Priser och utmärkelser

• 1935 – Svenska Akademiens stora pris
• 1936 – De Nios Stora Pris
• 1937 – Sigtunastiftelsens författarstipendium
• 1945 – Övralidspriset
• 1948 – Tidningen Vi:s litteraturpris
• 1949 – Bellmanpriset
• 1952 – Letterstedtska priset för översättningar för sina tolkningar av utländsk lyrik i Idealet och livet
• 1956 – Doblougska priset

Referenser

Webbkällor

• Bertil F H Malmberg, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Julén), hämtad 2023-01-24.
• Bertil Malmbergs spritjakt en morgon i München, artikel av Johan Werkmäster i Göteborgs-Posten 2023-12-10. Läst 3 augusti 2024.

Tryckta källor

• Ekelöf, Gunnar (1958). Bertil Malmberg: inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 631886 
• Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 477-478. Libris 7282926. ISBN 91-46-17629-2 
• Kjölstad, Torbjörn (2019). Den ensamme resenären: om diktaren Bertil Malmberg. Stockholm: Carlssons. Libris mww5xvq0k9txrzbt. ISBN 9789173319546 
• Malmberg, Bertil; Luthersson Peter, Mortensen Anders (2006). Diktaren i sitt sekel: artiklar, tillfällesdikter och opublicerade manuskript. Svenska humanistiska förbundets skrifter, 0346-6027 ; 120. Stockholm: Atlantis. Libris 10025766. ISBN 9173531138 
• Malmberg, Bertil (1952). Ett författarliv. Stockholm: Bonnier. Libris 23563 
• Nationalencyklopedin (1994). NE KL band 13. NE Nationalencyklopedin. sid. 13-14. Libris 14742571. ISBN 9789197624213 , Bertil Malmberg, artikel av Ingemar Algulin.
• Sjöstrand, Lars (2020). Bertil Malmberg: beroendepsykiatriska, medicinska och medicinhistoriska aspekter på ett författaröde. Stockholm: Föreningen för utgivandet av Svensk medicinhistorisk tidskrift. Libris hx2hwxxrfzb50hdq 

Vidare läsning

• Ahlberg, Alf (1939). Bertil Malmberg: en studie. Stockholm: Bonniers. Libris 537677 
• Ahlund, Claes (2007). Diktare i krig: K.G. Ossiannilsson, Bertil Malmberg och Ture Nerman från debuten till 1920. Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 0349-1145 ; 55. Hedemora: Gidlund. Libris 10595931. ISBN 978-91-7844-747-3 
• Algulin, Ingemar (1969). Tradition och modernism: Bertil Malmbergs och Hjalmar Gullbergs lyriska förnyelse efter 1940-talets mitt. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 8079483 
• Aspenström, Werner (1987). Bertil Malmberg. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361 Svenska akademiens handlingar från år 1987 [dvs 1986] ; 10. Stockholm: Norstedt. Libris 7154738. ISBN 91-1-873332-8 
• Bergman, Enar (1967). Diktens värld och politikens: Bertil Malmberg och Tyskland 1908-1928 = Die Welt der Dichtung und der Politik : Bertil Malmberg und Deutschland 1908-1928. Lund: Natur & Kultur. Libris 11734 
• Festskrift till Bertil Malmberg den 13 augusti 1949. Stockholm: Bonniers. 1949. Libris 1418705 
• Kjölstad, Torbjörn (2008). Att skriva sin barndom: anteckningar om Bertil Malmbergs släkt och barndomsår. Arkiv i Norrland 0280-6142 ; 23. Härnösand: Landsarkivet. Libris 11228096. ISBN 978-91-970547-1-3 
• Malmberg, Bertil (1950). Ett stycke väg: memoarer. Stockholm: Bonnier. Libris 11726 
• Ternström, Gunilla (1985). Längtan till barndomslandet: en studie av dikterna om barndomen, ungdomen, mandomen och ålderdomen i Bertil Malmbergs diktsamlingar Slöjan och Vinden. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655750 
• Torell, Örjan (2008) ¨Den osynliga staden. En gestaltningsmodell hos Olof Högberg, Ludvig Nordström, Bertil Malmberg, Birger Sjödin, Karl Östman, Lars Ahlin och andra svenska författare fram till våra dagar. Umeå: h-ström. ISBN 978-91-7327-061-8
• Wijkman, Helén; Larsson, Tommy (1985). Åkes världar - analys, adaptationsdiskussion och komparativ sammanställning av Bertil Malmbergs "Åke och hans värld" och Stig Dagermans novell "Nattens lekar". Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655788 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Bertil Malmberg.
  Bilder & media
• Bertil Malmberg i Libris
• Bertil Malmberg, 1889-1958, av Alan Asaid i Svenskt översättarlexikon.
• Bertil Malmberg i ledamotsregistret hos Svenska Akademien