Diskussion:Husaby socken

Diskussion

(Eegntligen ursprungligen pa www.susning.nu)

Menar du därmed att det skulle vara ifrågasatt om Olof Skötkonung skulle vara döpt (och begraven?) i källan vid dagens Husaby på Kinnekulle? Vem står bakom en alternativ teori? --Lars Aronsson

Sigrids dop av Olof i Husaby nämn i Västgötalagens kungalängd, i Birgittas källa. Vid kinnekulle utepekas ovan däremot St Sigfrids källa (vid kyrkan) som dopplats. Olof försökte (enligt Adam av Bremen) få till stånd rivning av uppsalatemplet. Oron kring detta lär ha utmynnat i en överenskommelse att han byggde en kyrka i Skara i Västergötland och förlade sin "kristenhet" dit. Dit sändes också Thurgot den första biskopen. I realiteten blev han kanske fördriven dit. En del forskare påstår att han skulle döpts av Thurgot. Andra menar att han redan var döpt, kanske utomlands. För att bli fördriven till Västergötland borde han rimligen långt innan varit döpt och kristen.

Det enda i hela historien som är tveksamt är uppgiften att Olof Skötkonung blivit fördriven till Västergötland. Återkommer i denna del med källuppgifter som visar hur Uppsalaskolan medvetet misstolkat uppgifter som Adam av Bremen lämnade./Inger E

Enligt Mats G. Larsson är de två kistorna ganska osäkra som gravar för Olof och Astrid, lika osäkra som att gravhögarna i Uppsala innehåller de kungar som påstås. Vet inte om gravarna har analyserats? (borde göras annars)

Mats G Larsson är inte Historiker. Det är det ena. Det andra är att fast han är en utomordentlig författare av böcker om vad som en gång hände är hans argument väldigt bräckliga trots de långa källförteckningar hans böcker innehåller. Det råder ingen tvekan om att Husaby i Västergötland byggdes för att vara en Furstes kyrka. Den byggdes runt år 1000 långt innan något lika väsentligt. Den äldsta kyrkogården anlades runt år 1000. Medan gravstenarna till det som enligt legenden är Olof Skötkonungs och Estrids gravar tycks vara från slutet av 1000-talet eller runt år 1100 finns det inget som tyder på att skeletten inte kan vara från början av 1000-talet. Vad som missats av många forskare är att det var mer vanligt att göra monument att det finns åtskilla exempel på att ny gravläggning skett under åren 1060-1100.

Det har från Uppsalaskolans företrädare framförts att tornen på Husabykyrkan är byggda runt 1100 och inte vid missionstidens början. De äldre stavkyrkorna och de följande stenkyrkorna hade ofta fristående klockstaplar. Hur utvecklingen från stavkyrka till storkyrka skett i vårt land har man åtminstone tidigare kunnat se i den fasta utställningen på Gotlands Fornsal. Då jag inte varit där på de senaste 15 åren vet jag inte om den utställning finns kvar som vi från länsmuseet i Östergötland fick se i slutet av 1980-talet.(Innan jag läste historia vikarierade jag som museichefens sekreterare. De skriftliga beläggen för Husabys koppling till Olof Skötkonung är avsevärt starkare än någon av alla Uppsala Högars myter./Inger E

Det mesta verkar alltså peka på att Olof som kristen drog sig tillbaka till Västergötland. Hans anknytning dit är sannolikt via modern.Odd Snorresson säger att när Erik Segersäll skilt sig från Sigrid Storråda fick hon regera i Västergötland, där alltså Olof Skötkonung kanske åtminstone delvis, växte upp.

Sigrid Storråda var INTE Olof Skötkonungs mor. Det är möjligt att hon tjänstgjort som amma. Detta är dock inte bevisat. Olof Skötkonungs mor var enligt alla primär källor Gunhild av Polen. De Isländska sagorna skrivna långt senare och på helt annan plats kan inte räknas som något annat än myter när det gäller Olof Skötkonung och hans familj. De fantasier som presenterats av Uppsala skolan på grundval av de Isländska sagorna är inget annat än fantasier. Det källhistoriska värdet av de Isländska sagornas uppgifter om svenska förhållanden är mycket begränsat.

Ur min egen D-uppsats "Källorna till svenskt 800-tal i europeiskt perspektiv,en kritisk granskning av Lars Gahrns avhandling Sveariket i Källor och historieskrivning" Linköpings Universitet Tema Inst. Avdelning Historia 1995 avsnittet "Gahrns Källvärdering"

"Gahrn skriver i sin källvärdering att ättesagorna som berättar om lokala och inom en mindre grupp väl-kända händelser rimligtvis har större värde än konungasagorna. Hur är det med de olika sagornas tillförlitlighet? Ättesagorna har muntligt traderats innan de nedtecknades inom Island från 1100-talet och framåt. Landnámabók som behandlar kolonisationens tid(~870-950). Landnámabók är skriven lokalt nära källan för de muntliga traderingarna. Om det är så, att de isländska ättesagorna är relativt tillförlitliga, då borde Landnámabók åtminstone vara minst lika tillförlitlig som ättesagorna. Ättesagorna har större avstånd i tid, det som berättas sker sällan enbart lokalt på Island - allt talar till Landnámabókens fördel. Vi prövar Landnámabókens tillförlitlighet."

"P1 Ättesagor om isländska händelser har större källvärde än kungasagorna

P2 Landnamaboken är en lokalt skriven isländsk berättelse om isländska händelser S1: Landnamaboken har större källvärde än de olika kungasagorna."

"Daterbara gravplatser eller husgrunder på Island stämmer dåligt med de förväntade uppgifterna från ättesagor och Landnamaboken. De flesta av husgrunderna på platser som finns omnämnda i Landnamaboken är avsevärt yngre än de på 1100-talet skrivna uppgifterna säger. Det finns husgrunder på Island som är avsevärt äldre än den s.k. landnama-tiden. Varken dessa platser eller flertalet av de gårdar som kan dateras till landnamatiden är bland de orter som Landnamaboken nämner. "

"P3 Landnamaboken berättar om var de första invandrarna byggde sina gårdar.

P4 Husgrunder på de platser som omnämns i Landnamaboken är inte från Landnamatiden. S2 Landnamaboken kan inte anses vara speciellt tillförlitlig m.a.o. källvärdet är lågt."

"Detta innebär att vi inte kan lita på Landnamabokens uppgifter om människor och orter lokalt på Island. Detta gör inte att trovärdigheten ökar för andra källor som inte är lokala. Utifrån ovanstående analys fås två premisser."

"P5(=S2) Landnamabokens källvärde är lågt

P6(=S1) Landnamaboken har större källvärde än de olika kungasagorna. S3 Kungasagorna har lågt källvärde."

"M.a.o. torde källvärdet hos namn och ortsuppgifter som återges i kungasagorna vara låg. Detta medför: När de isländska sagorna berättar om sven-ska förhållanden före år 1000, så är sagornas källvärde lågt eller tvivelaktigt. Aldrig så många sagor nedtecknade på 11-1200-talet bevisar därför inget om svenska förhållanden varken på 500-talet, 800-talet eller 1000-talet."/Inger E

Jag ifrågasätter inte uppgifterna ovan, jag ville mest belysa att Husaby inte är ett ortnamn utan en administrativ beteckning och att man generallt lätt gör misstag när man förlägger händelser till en viss Husaby. En bra början vore att kolla om Husaby ovan verkligen hette Husaby år 1000? Präglade inte Olof "rex at Koll" på sina mynt?

Jag undrar hur någon kan ifrågasätta Husaby som vi vet är det gamla namnet när samme person inte ifrågasätter Uppsala högar och Uppsala som definitivt inte var namnet på Östra Aros förrän efter 1100?/Inger E

Sverige är översållat med Husabyar som stavats olika i all tider, varför historiska händelser förlagda till husbyar är svåra att bevisa. Artikeln ovan skulle kunna ingå mer som ett komplex över husabyar-husaby-husby, där allt logiskt förklaras, nu hamnar de fyra husbyarna (de enda fyra i Götaland, jämfört med över 25 i Uppland) som unika bara för sin nutida stavning med ett a i mitten. sannolikt blir det lika aktuellt med Birka, som det fanns många, även i Danmark. Där är bevisningen för att Björkö-Birka skulle vara det av Adam beskrivna Birka ännu svagare, fast den är trolig.

Kopplingen mellan Björkö-Birka och Adams 'Birka' är mycket mycket svag. Att den ur historisk valideringssynpunkt skulle kunna betecknas som trolig är mycket tveksamt. Att Björkö-Birka varit en handelsplats under en kortare tidsrymd är inget belägg för att den är Adam av Bremens Birka. Oaktat detta så finns det verkliga skriftliga belägg för Olof Skötkonungs koppling till Västergötland. Dessa belägg bygger ingalunda på tvivelaktiga legender och sagor./Inger E

Legender och sagor börjar få en revanch efter att ha starkt ifrågasatts en tid. För ett verk som susning.nu, där mängden (icke fullt bevisade) fakta kanske är det fruktbara, har säkert legenden ovan ett värde, det är så man känner platsen. Och att det som här, går att diskutera det hela, gör inte artikeln eller teorin sämre. All kunskap har ett värde, också den inte bevisade. --Dan Koehl

Om du inte förespråkar legender och sagor, hur kommer det sig då att du grundar dina argument utifrån sagorna och legenderna? /Inger E

Om det nu finns en koppling mellan Olof Skötkonung och Västergötland och ortsnamnet Husaby, så förefaller det mig väldigt osannolikt att det skulle röra sig om någon annan plats än dagens Husaby. Märkligare plats med kyrka och (biskops-?)borg finns knappast i landskapet. Trots att det är en rik kulturbygd, så är det ju ett begränsat antal fornminnen man visar upp: Klostret vid Varnhem, runstenarna vid Källby, gravfältet vid Ekornavallen, Skara domkyrka, Läckö slott och så Husaby. Jag har tillbringat många somrar på gården Flyhov som ligger ett stenkast från Husaby kyrka. Finns det några tecken på att orten skulle ha hetat något annat än Husaby, och har det funnits något annat Husaby eller Husby i närheten? --Lars Aronsson

Ingen tvivlar nog på platsens vikt, eller den historiska roll den spelat. Att Sverige (kristna) historia började där är möjligen en liten överdrift, men den stör inte mig. Husaby utgrävdes tydligen senast 97, varvid skelett från 1000-talet hittades (-> http://home.swipnet.se/OveLaange/husaby.html) Fortsatta utgrävningar kommer säkert uppvisa ännu mer intressanta fynd.

Historiskt finns lite frågetecken, bla. utecklade av Lennart Tegborg på:http://www.husaby-well.com/swe/1000/1000art_s.htm

(Copyright Skara stift)

Citat Tenborg:

" Enligt Äldre Västgötalagens kunga- och biskopslängder, nedtecknade vid 1200-talets början, är det en engelsk missionär, Sigfrid, som döper Olov Skötkonung. Samma uppgift finns i Sigfridslegenden, som nedtecknats i Växjö stift i början av 1200-talet och som fått sin slutliga form vid mitten av 1200-talet. Platsen för dopet är S:ta Brigidas källa i Husaby. S:ta Brigida är namnet på ett irländskt helgon.

Uppgifterna om Olovs dop är alltså nedtecknade först ett par århundraden efter händelsen i fråga. I båda fallen är uppgifterna klart tendensiösa. Sigfridslegendens uppgifter om den engelske missionsbiskopen Sigfrids verksamhet i Västergötland och framför allt i Värend i Småland ville framställa Växjöstiftet som landets äldsta - fast det i själva verket var det yngsta. Uppgifterna i Äldre Västgötalagen har likaså en tydlig tendens.

Det är intressant att jämföra Äldre Västgötalagens biskopslängd och den biskopslängd som finns i Adam av Bremens krönika. Den västgötska biskopslängden har ett helt annat perspektiv än den hamburgensiska. Thurgot, den biskop som enligt Adam är den förste biskopen i Skara och som var den som tillsammans med Olov Skötkonung grundade stiftet, finns över huvud taget inte med i den västgötska biskopslängden. Däremot finns en rad namngivna biskopar av engelskt ursprung, samtidigt som alla band med Hamburg-Bremen förbigås med tystnad.

Uppgifterna i Äldre Västgötalagen bestyrker i själva verket ett intressant förhållande vid tiden för Västergötlands kristnande: här fanns både engelskt och tyskt inflytande. Missionärerna kom främst från England. Den kyrkliga organisation som byggdes upp hade sin ledning i Hamburg-Bremen. Att Adam av Bremen inte nämner något om Olov Skötkonungs dop, men däremot lägger vikt vid att kungen medverkade vid inrättandet av det första svenska stiftet passar väl in i den bilden." slut citat.

Men vad jag gentligen menade är bara att upplsagsordet Husaby nu används ganska unikt för just denna plats, lite som att använda uppslagsordet bil för en artikel om volvo. Det lär skall finnas minst ett till Husaby i Västergötland, ett flertal i Östergötland och Uppland. Min tanke rör sig mer kring arkitekturen av sidan när den skall svälj fler Husaby. Eftersom jag är lite ny på susning är jag osäker kring olika standard, och hur man löser när flera begreppe skall in under samma ord. --Dan Koehl