Diskussion:Järnvägsknut

Järnvägsknutar med godsbanor

Räknas enbart orter med persontrafik åt flera håll, eller räknas rena godsbanor också? De är ju faktiskt också järnvägar. Kan alla orter med tågbytesmöjligheter ha en fullvärdig plats i listan eller bör man tänka på något. Eftersom Stockholm var listat förutsätter jag annars att det inte bara är orter som vuxit upp eller vuxit till sig på grund av järnvägsknuten som räknas. Slutligen kan man i vissa fall fråga sig om den ort i vilken bytena sker eller den ort i vilken den station där banorna förenas skall räknas. I Bjärka-Säby station förenas Tjust- och Stångådalsbanorna, men om någon skulle behöva byta mellan dessa måste bytet sedan ett par år ske i Linköping. Skvattram 30 januari 2007 kl. 04.46 (CET)

Inga svar ett år senare, men järnvägsknut bör ju en knutstation vara även om den inte har någon roll över huvud taget för persontrafiken, så jag såge gärna Repbäcken och Kimstad i "Järnvägsknutar utan eller med obetydliga bytesmöjligheter, där jag just, efter lite tvekan, satte Falun, i stället för i "Nedlagda järnvägsknutar". Skvattram 29 januari 2008 kl. 15.34 (CET)

Järnvägsknutar och hållställen

Det blir lite förvirrat och inkosekvent i listan när hållställen är med och spökar. Jag har städat bort Liseberg och Bergåsa eftersom jag inte tycker att de kvalificerar sig som järnvägsknutar. Är Ramlösa en järnvägsknut? Borde man inte istället skriva Helsingborg? Är inte Kalmar en järnvägsknut, även om förgreningsväxeln mot Blomstermåla ligger någon kilometer väster om Kalmar C?

Ramlösa är det annonserade namnet på Helsingborgs godsbangård som är järnvägsknuten med spår till Kattarp, Åstorp, Teckomatorp och Kävlinge. Kalmar har ju förvisso bara linjer åt två håll, så frågan är om man ska kalla det järnvägsknut. --Tydal 8 maj 2011 kl. 22.12 (CEST)

Jönköping och Södra stambanan

Jag bodde många år i Jönköping och uppfattade då att Södra stambanan gick genom Nässjö men inte Jönköping. Har jag missförstått vad som avses med "Södra stambanan"? Jag noterar att enligt artikeln om stambanan i fråga beskriver Jönköpingsbanan som en anslutande förbindelse.--Vatten 9 februari 2010 kl. 10.08 (CET)

Järnvägen förbi Jönköping benämns inte Södra stambanan längre. Däremot var denna järnväg en del av Södra stambanan när den invigdes. Vad jag vill ha sagt, är att Jönköping tidigt fick järnväg och i flera år låg längs med banan ner till Skåne. Jag menar därför att i artikelns sammanhang så är Jönköping ett dåligt valt exempel på städer som hamnade utanför stambanenätet. Därför strök jag Jönköping ur artikeln. Stigfinnare 9 februari 2010 kl. 10.17 (CET)

Då förstår jag. --Vatten 9 februari 2010 kl. 10.24 (CET)

Järnvägsknutar i utlandet

På vilka grunder har järnvägsknutarna i utlandet valts ut? Det finns ju mängder och om vi inte kan fastställa några objektiva kriterier för vilka järnvägsknutar som ska väljas ut, är det kanske bättre att bryta ut listan över de svenska järnvägsknutarna till en egen artikel och därefter skapa artiklar för andra länder allt eftersom information finns som kan göra dem kompletta. Att bara räkna upp två järnvägsknutar från Polen och en knut från Italien tillför ju inte någon värdefull information på något sätt. Stigfinnare (disk) 15 oktober 2012 kl. 13.39 (CEST)

Eftersom ingen har reagerat, bryter jag ur den svenska listan till en egen artikel och stryker resten. Om någon är intresserad, kan man ju alltid bygga listor liknande den svenska, för andra länder, i separata artiklar. För att få hyfs på denna artikel, borde man exempelvis kunna ha artikeln i enwiki som förebild. Stigfinnare (disk) 25 oktober 2012 kl. 22.31 (CEST)

Etablerat begrepp

I mina ögon är det inga kvalitetsproblem med artikeln bortsett från den i sig allvarliga källbristen. Definitionen ser jag inga problem med. Visserligen har ordet ibland använts även om orter där två järnvägar möts, men det ser jag i de flesta fall som ett utslag av överdriven lokalpatriotism. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 13.43 (CEST)

NE har begreppet (i ordboksdelen) med denna artikels definition. Tomas e (diskussion) 7 oktober 2016 kl. 14.23 (CEST)

Historiska järnvägsknutar

Jag infogade från den raderade artikeln Lista över järnvägsknutar i Sverige. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 10.18 (CEST)

I listan finns två järnvägsknutar som fortfarande har/får persontrafik på två linjer. Kalmar och Eslöv (som återfår persontrafik mot Helsingborg 11 dec 2016). De kan knappast kallas historiska. Artikeln bör dessutom dels skilja på järnvägsknutar i allmän bemärkelse, dvs orter där man kan/kunde byta tåg mellan flera linjer, och järnvägsknutar i mer strikt, kulturgeografisk, betydelse, dvs orter vars tillkomst/tillväxt berodde på att järnvägen kom. Det finns ett antal järnvägsknutar i den senare betydelsen som borde nämnas i artikeln, t ex Borlänge, Kil och Nässjö. Hur man än gör lär det dock vara ont om källor och artikeln blir ett resultat av egen forskning. Kitayama (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 10.28 (CEST)

Det torde finnas hur många källor som helst. Problemet är att sammanställningarna troligen är sällsynta. Är varje enskild uppgift belagd kan man dock inte betrakta en förteckning som egen forskning. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 10.33 (CEST)

Jag tycker inte att man ska blanda ihop begreppen järnvägsknut och stationssamhälle även om det finns orter som råkar vara bådadera. /ℇsquilo 8 oktober 2016 kl. 10.47 (CEST)

Järnvägsknutar är ett specialfall av stationssamhälle. Jag menar dock att banorna kan ha varit så viktiga för en redan existerande ort att den bör kunna nämnas här. Ett exempel är Limmared. Bruket grundades redan 1740, men tillväxten tog fart i början av 1900-talet. Befolkningen fördubblades på ett årtionde. Historiska städer hör dock inte hemma i denna artikel. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 10.51 (CEST)

Instämmer med Tostarpadius (10.51) Kitayama (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 11.07 (CEST)