[go: nahoru, domu]
Wikipedia

Drosophila

För släktet av svampar som tidigare bar detta vetenskapliga namn, se Sprödingar.
Uppslagsordet ”fruktflugor” leder hit. För fruktflugor som alternativt namn på borrflugor, se detta uppslagsord.

Drosophila är ett släkte av tvåvingar, tillhörande familjen daggflugor (Drosophilidae) som innehåller omkring 2000 arter, vilket är ungefär hälften av alla arter inom familjen Daggflugor.[1] Inom släktet finns en stor variation i utseende, beteende och val av habitat. Släktet anses vara parafyletiskt.[2]

Drosophila
Bananfluga (Drosophila melanogaster).
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningTvåvingar
Diptera
FamiljDaggflugor
Drosophilidae
UnderfamiljDrosophilinae
SläkteDrosophila
Vetenskapligt namn
§ Drosophila
AuktorFallén, 1823
Typart
Musca funebris
Fabricius, 1787
Undersläkten
Synonymer
Oinopota Kirby & Spence, 1815
Hitta fler artiklar om djur med

Släktet kallas ibland "bananflugor" på svenska, efter släktets mest kända art bananfluga.[3] Bananflugor kallas ibland "fruktflugor" men de ska inte förväxlas med borrflugor (familjen Tephritidae) som också kallas fruktflugor.

Etymologi

redigera

Det vetenskapliga namnet kommer från en latinsk anpassning till de grekiska orden δρόσος (dagg) och φίλος (älskande).

Bananfluga

redigera
Huvudartikel: Bananfluga

En art inom Drosophila, Bananfluga (Drosophila melanogaster), har i mycket hög utsträckning använts i forskning inom genetiken och är en vanlig modellorganism inom utvecklingsbiologin. Från detta kommer att termerna "bananfluga" och "Drosophila" ofta används synonymt med just Drosophila melanogaster i modern biologisk litteratur och inom populärvetenskap. [2]

Forskning

redigera

Släktet Drosophila har varit mycket viktigt för vetenskaplig forskning inom biologi, framförallt genom den enorma mängd studier som gjorts med Drosophila melanogaster, men även många andra arter är flitigt använda. Tolv olika arter inom släktet har fullständigt sekvenserade och annoterade genom. Dessa arter är bananfluga, Drosophila pseudoobscura[4], Drosophila sechellia, Drosophila simulans, Drosophila yakuba, Drosophila erecta, Drosophila ananassae, Drosophila persimilis, Drosophila willistoni, Drosophila mojavensis, Drosophila virilis och Drosophila grimshawi.[5][6]

Undersläkten

redigera

Släktet Drosophila består av nio olika undersläkten, de flesta arter ingår i de tre undersläktena Drosophila (ungefär 900 arter), Hawaiian Drosophila (ungefär 430 arter) och Sophophora (ungefär 350 arter). De övriga, Chusqueophila Dorsilopha, Dudaica, Phloridosa, Psilodorha och Siphlodora innehåller bara ett fåtal arter vardera (totalt ungefär 25 arter). Utöver detta indelas dessa undersläkten vidare i två olika system, det ena introducerades 1942 av Alfred Sturtevant där arterna inom släktet även delas in i de informella taxonomiska rangerna artgrupp, artundergrupp och artkomplex. Dessa är inte reglerade av regelverket International Code of Zoological Nomenclature som används vid systematisk namngivning av djur. Det andra systemet delar in arterna i "radiations" och introducerades av L.H. Throckmorton 1962.[1]

Övriga arter

redigera

Utöver de arter som placerats i undersläkten finns många arter med osäkert släktskap som bara placerats i släktet och inte i något undersläkte. En lista över dessa arter följer nedan[7]:

Källor

redigera
  1. ^ [a b] O’Grady, Patrick M.; DeSalle, Rob (2018-5). ”Phylogeny of the Genus Drosophila”. Genetics 209 (1): sid. 1–25. doi:10.1534/genetics.117.300583. ISSN 0016-6731. PMID 29716983. PMC: 5937177. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5937177/. Läst 6 januari 2020. 
  2. ^ [a b] Bächli, Gerhard (på engelska). Case 3407: Drosophila Fallén, 1823 (Insecta, Diptera): proposed conservation of usage. https://www.academia.edu/17248696/Case_3407_Drosophila_Fall%C3%A9n_1823_Insecta_Diptera_proposed_conservation_of_usage. Läst 11 januari 2020. 
  3. ^ Åström Kenneth, Engström Christer, Marklund Kari, red (1989-). ”bananflugor”. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211184. ISBN 91-7024-619-X 
  4. ^ Richards, Stephen; Liu, Yue; Bettencourt, Brian R.; Hradecky, Pavel; Letovsky, Stan; Nielsen, Rasmus (2005-1). ”Comparative genome sequencing of Drosophila pseudoobscura: Chromosomal, gene, and cis-element evolution”. Genome Research 15 (1): sid. 1–18. doi:10.1101/gr.3059305. ISSN 1088-9051. PMID 15632085. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC540289/. Läst 18 januari 2020. 
  5. ^ Clark, Andrew G.; Eisen, Michael B.; Smith, Douglas R.; Bergman, Casey M.; Oliver, Brian; Markow, Therese A. (2007-11). ”Evolution of genes and genomes on the Drosophila phylogeny” (på engelska). Nature 450 (7167): sid. 203–218. doi:10.1038/nature06341. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/nature06341. Läst 18 januari 2020. 
  6. ^ Yang, Haiwang; Jaime, Maria; Polihronakis, Maxi; Kanegawa, Kelvin; Markow, Therese; Kaneshiro, Kenneth (2018-12-24). ”Re-annotation of eight Drosophila genomes”. Life Science Alliance 1 (6). doi:10.26508/lsa.201800156. ISSN 2575-1077. PMID 30599046. PMC: 6305970. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6305970/. Läst 18 januari 2020. 
  7. ^ ”TaxoDros Print Species List: Genus, Subgenus, Group, Complex”. www.taxodros.uzh.ch. Arkiverad från originalet den 5 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190605205740/http://www.taxodros.uzh.ch/search/prt_rawfile.php%3Fprt%3DSPECIES-LIST_GR_SR_SC. Läst 7 januari 2020. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Drosophila&oldid=55413742”