Gräsmarks socken
Gräsmarks socken i Värmland ingick i Fryksdals härad, ingår sedan 1971 i Sunne kommun och motsvarar från 2016 Gräsmarks distrikt.
| Gräsmarks socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Härad | Fryksdals härad |
| Kommun | Sunne kommun |
| Bildad | 1751 |
| Area | 407 kvadratkilometer |
| Upphov till | Gräsmarks landskommun Gräsmarks församling |
| Motsvarar | Gräsmarks distrikt |
| Tingslag | Fryksdals tingslag (–) Fryksdals nedre tingslag (–) |
| Karta | |
  Gräsmarks sockens läge i Värmlands län. | |
| Koordinater | 59°56′46″N 12°54′59″Ö / 59.94611111°N 12.91638889°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2142 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Gräsmarks distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 407,43 kvadratkilometer varav 366,25 land.[1] År 2000 fanns här 1 178 invånare.[2] Högfors bruk samt tätorten Uddheden med sockenkyrkan Gräsmarks kyrka ligger i socknen.
Den genuina dialekten i Gräsmark är Gräsmarksmålet.
Administrativ historik
redigeraSocknen bildades 1751 genom en utbrytning ur Sunne socken. Den utbrutna kapellförsamlingen blev annexförsamling 27 oktober 1796.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Gräsmarks församling och för de borgerliga frågorna bildades Gräsmarks landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Sunne kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Gräsmark, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Fryksdals härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente och Livkompaniet.[3]
Geografi
redigeraGräsmarks socken ligger nordost om Arvika kring sjön Kymmen, Kymsälven och Granån med Rottnen och Rottnan i öster. Socknen har odlingsbygd utmed Rottnan och Rottnen och är i övrigt en starkt kuperad skogsbygd med höjder som når 425 meter över havet.[4][1][5][6]
Hemman i Gräsmarks socken
redigeraGräsmarks hembygdsgård.
Gräsmarks socken består av 44 hemman, varav 15 är skogsfinska. Med undantag av de två hela mantals hemmanen Norra och Södra Västerrottna, som är de äldsta i församlingen, tycks alla hemman ha varit utmarker till byar i Sunne socken.
Ursprungliga utmarker till Ed hemman i Sunne socken som löstes ut år 1676 med 4 riksdaler för varje fjärdedels hemman: Fagerstad 1/8, Västanå 1/4, N:a Granbäckstorp 1/4, S:a Granbäckstorp 1/4, Dalen 1/8, S:a Bråne 1/4, Vålön 1/4, Trötvik 1/2, samt den ej skattlagda Edsängen. Uddhedens hemman hörde både till Ed och Gettjärns hemman.
Området sträcker sig ungefär från Högfors kraftstation i norr och Kymsälven, Granån, Rottnan samt Rottnen i öster ner till piren. Från piren i Rottnen till sydöstra hörnet av Kymmen i söder och sen bergryggen norrut till kraftstationen i Högfors.
Ursprungliga utmarker till Tosseberg hemman i Sunne socken som löstes ut år 1661 med 3 riksdaler per skatteöre: (Östra) Gräsmarken 1/2, Granbäck 1/2, Malsjö 1/3, Grinnemo 1/3, Hedås 1/3, N. Forsnäs 1/4, N. Bråne 1/4, Långtjärn 1/4, Kärr (Västra Gräsmarken) 1/8.
Vid skattläggningen undantog Tosseberg ett torpställe mellan Forsnäs och Kärr, men sålde det sen till Nils Nilsson i Tosseberg för 35 riksdaler riksmynt och en sjättedel i Kärr. Detta torpställe är nu hemmanet Linnan 1/8.[7]
Området sträcker sig huvudsakligen mellan vattendragen Granån och Rottnan, från deras samkomma i söder till sockengränsen mot Lekvattnets socken i norr. Undantagen är hemmanen Granbäck längst i syd och Långetjärn längst i norr som har sina utmarker väster om Granån i området mellan Granån, Stora Gransjön, Stora Örsjön, Svartbäcken samt sockengränsen i norr.
Hemmanslista
redigera|
|
|
|
|
|
Gräsmarks finnskog
redigeraGräsmarks hembygdsgård.
Till höger i bild syns lite av Gunnarskogs socken.
Till Gräsmarks finnskog räknas hemmanen:
- Borrsjön 1/8 (Troligen ursprunglig utmark till N:a Västerrottna)
- Humsjön 1/8 (Ursprungligen utmark till Hån, Sunne socken)
- Kymmen östra (Kymsberg) och västra 1/3 (Ursprungligen frälsetrakt åt Helgeby herrgård, Sunne socken)
- Långnäs 1/4 (Troligen ursprunglig utmark till By hemman, Sunne socken)
- Långtjärn 1/4 (Ursprungligen utmark till Tosseberg hemman, Sunne socken)
- Långjohanstorp 1/4 (Ursprungligen utmark till S:a Västerrottna hemman)
- Mången 1/4 (Sägs vara köpt av S:a Västerrottna hemman för 50 riksdaler)
- Nässkogen 1/8 (Ursprungligen utmark till Näs hemman)
- Ragvaldstjärn 1/8 (Ursprungligen utmark till Hälleberg hemman, Sunne socken)
- Sälsjön 1/4 (Ursprungligen utmark till S:a Västerrottna hemman)
- Timbonäs 1/4 (Troligen ursprunglig utmark till By hemman, Sunne socken)
- Tiskaretjärn 1/8
- Ulvsjön 1/8 (enligt 1659 års dombok har det legat öde)
- N:a Ängen 1/4 (Ursprungligen utmark till N:a Västerrottna hemman)
- S:a Ängen 1/8 (Ursprungligen utmark till Gunnerud i Sunne socken eller S:a Västerrottna)
Fornlämningar
redigeraBoplatser från stenåldern har påträffats. Gravkullar och skålgropsförekomster är funna.[4][8][9][5]
I folkmun kallas byn Gräsmarksgård.
Namnet
redigeraNamngivare till socknen är hemmanet Gräsmarken vid Grässjön som 1564 skrevs Gresmarcke. Efterleden är mark, förleden är gräs och syftar på sjön och de gräslika områden däromkring.[10]
Befolkningsutveckling
redigeraSocknen hade år 1503 endast två gårdar. 1663 invigdes områdets första kapell i Uddheden. Under 1870-talet bodde i socknen cirka 6 000 personer. Idag är denna siffra nere i ungefär 1 000, främst på grund av stor utvandring och arbetsvandringar under perioden 1860-1920 till Nordamerika och Norrland. Befolkningsminskningen från och med 1940-talet och framåt har i stor utsträckning haft att göra med Sveriges utveckling genom industrialisering och urbanisering och den utflyttning som följde på detta.
Personer med anknytning till bygden
redigera- Arvid Andersson (1919-2011), tyngdlyftare, världsmästare 1946.
- Axel Aurelius (1870-1956), fotograf, svensk pionjär inom färgfoto.
- Nanny Halvardsson (1906-2017), Sveriges äldsta levande person.
- Sven Schützer-Branzén (1925-2006) bildkonstnär.[11]
- Helmer Walfridson (1927-2007), företagsledare, grundare till Helmiakoncernen.
Se även
redigera- Gräsmarks församling
- Blåbärskullenmasten, tv-mast som står på Gräsmarks högsta berg.
- Gräsmarks landskommun
Referenser
redigera- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Gräsmark socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Gräsmark socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Jan Magnusson, Gräsmarks Historia, s.22,23,35-43.
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Gräsmarks socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Gräsmarks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=19896
Vidare läsning
redigera- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 2 Hermes 1962 Libris
Externa länkar
redigera- Arkiv relaterade till Gräsmarks socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Gräsmarks socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Gräsmarks Hembygdsförening