[go: nahoru, domu]
Wikipedia

Kjell Uppling

svensk fotbollsmålvakt

Kjell Erik Anders Uppling, född 22 maj 1950 i Njurunda församling,[1] är en svensk tidigare fotbollsmålvakt. Han växte upp i Luleå och spelade först i IFK Luleå i allsvenskan 1971, och därefter i göteborgska Gais mellan 1972 och 1982, då han avslutade sin karriär på grund av ihållande skadeproblem. Uppling spelade flera junior- och ungdomslandskamper men fick aldrig chansen i Sveriges A-landslag. Han var initiativtagare till ungdomsturneringen Gothia Cup, och var även efter den aktiva karriären engagerad i Gais, i vars styrelse han satt 1982–1985.

Kjell Uppling
Kjell Uppling 1971.jpg
Kjell Uppling i IFK Luleå, 1971.
Personlig information
Fullständigt namnKjell Erik Anders Uppling
Födelsedatum22 maj 1950 (74 år)
FödelseortNjurunda församling, Sverige
Längd187 cm
PositionMålvakt
Juniorlag
0000–0000 Sverige IFK Luleå
Seniorlag*
År
1968–1971
1972–1982 		Klubb
Sverige IFK Luleå
Sverige Gais 		SM (GM)
88 0(0)
197 0(0)
Landslag
År
1968
1970–1973 		Landslag
 Sverige U18
 Sverige U21 		SM (GM)
6 0(0)
17 0(0)
Utmärkelser
  • NSD:s guldmedalj för Norrbottens bästa idrottsinsats (1968)
  • Norrlands bäste fotbollsspelare (1970)
  • Hedersmakrillen (1972)
  • Kristallkulan (1973)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Biografi

redigera

IFK Luleå

redigera

Uppling föddes i Njurunda församling i Västernorrlands län, men familjen flyttade redan 1952 till Luleå.[1] Han blev tidigt idrottsintresserad och spelade både bandy och ishockey innan han helt och hållet satsade på fotbollen.[2] Karriären inleddes i hemstadens IFK Luleå och Uppling lät redan som 15-åring höra om sig i Dagens Nyheter, då Luleå i maj 1965 blev utslagna i semifinalen i tidningens skolturnering i fotboll efter att ha förlorat mot Söderhamn på straffar.[3] Innan han ens fyllt 18 år debuterade han säsongen 1968 i IFK Luleås A-lag i division II Norrland.[4] Samma år togs han för första gången ut i svenska juniorlandslaget.[5] I september 1968 uppgavs både AIK och Djurgårdens IF vara intresserade av att värva Uppling,[6] och i november samma år rapporterades han vara klar för Djurgården till sommaren 1969 som ersättare för Ronney Pettersson, som förväntades sluta inom något år.[7] Uppling ångrade sig dock och skrev bara någon vecka senare på ett nytt kontrakt för Luleå över säsongen 1970.[8] I december tilldelades han Norrländska Socialdemokratens guldmedalj för årets bästa idrottsinsats i Norrbotten, ett pris som han delade med simmerskan Ingrid Gustavsson.[9]

Säsongen 1969 började bra för Uppling och Luleå, med bara ett insläppt mål på de åtta första matcherna och serieledning i division II Norrland.[10] IFK tappade dock farten under seriens gång, och slutade till sist på en sjätte plats i norrtvåan.[11] 1970 debuterade Uppling i svenska U-landslaget.[12] Luleå vann samma år norrtvåan och lyckades kvalificera sig för Allsvenskan genom en avgörande 2–1-seger mot Sandvikens IF i kvalserien.[13] Uppling utsågs 1970 till "Norrlands bäste fotbollsspelare" av Örnsköldsviks Allehanda efter en omröstning med 18 norrländska sportjournalister och de norrländska klubbarnas lagledare.[14][15]

I Luleås första allsvenska match någonsin, mot Örgryte IS på Nya Ullevi den 12 april 1971, vann klubben, med Uppling i målet, med 3–2 inför 10 621 åskådare.[16] Luleå inledde serien bra, och Uppling i målet fick ofta beröm som en av lagets bäste spelare.[17] Han fortsatte tas ut i U-landslaget,[18] och ansågs vara intressant för A-landslaget,[19] där emellertid stormålvakten Ronnie Hellström var ett självskrivet förstaval under så gott som hela 1970-talet.[2] Trots att Uppling allt som oftast storspelade började dock Luleå sladda i den allsvenska tabellen, och i slutet av augusti låg man sist.[20]

Gais

redigera

När det i oktober stod klart att Luleå skulle åka ur Allsvenskan meddelade Uppling att han gärna ville fortsätta spela allsvenskt och att han, eftersom hans kontrakt var på väg att löpa ut, var tillgänglig för andra klubbar. Göteborgsklubben Gais, som gick upp i Allsvenskan samtidigt som Luleå åkte ur, nämndes tidigt som ett möjligt alternativ, då Uppling även hade uttryckt att han gärna ville studera på lärarhögskola, vilket fanns i Göteborg.[21] Gais hade även haft målvaktsbekymmer sedan Leif Andersson slutat 1969.[22] Danske målvakten Benno Larsen hade gjort succé under sina nio matcher för klubben i division II under hösten 1971, men fick inte fortsätta i Allsvenskan, då inga utländska spelare vid den här tiden fick spela i högsta serien.[23] I december 1971 blev så Uppling klar för Göteborgsklubben, efter hårda förhandlingar med Luleå.[24]

I sin första allsvenska match med Gais, i april 1972, tvingades Uppling släppa in tre mål när Gais i premiären förlorade mot Åtvidabergs FF hemma på Ullevi med 0–3, men Uppling ansågs inte kunna lastas för resultatet i ett skadedrabbat Gais.[25] Gais, med ett läckande försvar och en lättsinnig offensiv, gav under säsongen inte Uppling mycket ro och klarade sig kvar i Allsvenskan med ett nödrop, då man först i sista omgången gick om Halmstads BK på bättre målskillnad.[26] Uppling tilldelades detta år Hedersmakrillen som klubbens bäste spelare.[27]

År 1973 gick det bättre för Gais, och Uppling var en av nyckelspelarna när klubben tog en tiondeplacering i en jämn serie, bara fem poäng från medaljplats.[28] Han tilldelades 1973 GT:s Kristallkula som Västsveriges bäste fotbollsspelare.[29] Under vintern fick Uppling dock ett diskbråck i ryggen, som ytterligare förvärrades under våren 1974,[30][31] och han kunde bara spela fyra seriematcher för Gais under säsongen.[32] Klubben lyckades ändå, med Kjell Spångberg och Glenn Sevestedt som ersättare för Uppling, sensationellt ta en fjärdeplats och därmed brons i Allsvenskan 1974.[33] Även 1975 var Uppling skadedrabbad.[30] Han var borta hela våren,[34] och kunde bara spela sju allsvenska matcher sammanlagt under säsongen.[32] Gais slutade näst sist och åkte ur efter ett misstag av Uppling i sista matchen mot AIK. Malmö hade just gjort 3–2 mot Halmstad, vilket innebar att Gais, om man höll 1–1 mot AIK, skulle klara sig kvar. Uppling tittade jublande upp mot resultattavlan som visade Malmös mål, men strax därpå sköt AIK:s Crister Andersson ett tamt skott som en ouppmärksam Uppling tappade in och Gais åkte ur Allsvenskan.[34][35]

År 1976 spelade Gais således i division II, och Uppling inledde återigen säsongen skadad.[36] Efter en dålig Gaissäsong räddades kontraktet i tvåan under hösten, då Uppling kunde komma tillbaka och spela sju matcher.[37][32] 1977 var Uppling äntligen skadefri och återtog sin plats som förstemålvakt,[32] men ett ekonomiskt pressat Gais som skakades av inre strider var aldrig nära att gå upp i Allsvenskan igen. 1979 höll klubben till och med på att åka ur tvåan, och i den direkt avgörande matchen för att klara kontraktet, borta mot Norrby IF, bröt Uppling armen efter bara sju minuter. Han ersattes i målet av utespelaren Jan Sällström, som mot alla odds höll nollan, och Gais klarade sig kvar.[38][39] 1980 var man i stället riktigt nära att gå upp i Allsvenskan igen, men snuvades på mållinjen av Örgryte IS.[40] Året därpå åkte ett spelarflyktat Gais ur division II, och efter degraderingen valdes Uppling, ännu aktiv, till ny fotbollsansvarig i Gais.[41] Han bestämde sig efter säsongen för att sluta,[42] men skulle ändå komma att spela nio matcher till för Gais i division III 1982. Han hade emellertid fortfarande ryggproblem och konkurrerades under säsongen ut av den 17-årige Sören Järelöv.[43]

Utanför fotbollsplanen

redigera

Uppling var initiativtagare till ungdomsturneringen Gothia Cup.[44] Han var 1974 anställd vid Gais kansli då han diskuterade med några vänner från IK Sävehof som anordnade handbollsturneringen Partille Cup och tyckte att en liknande turnering borde finnas även inom fotbollen. Gais ledning var först tveksam till idén, men då även BK Häcken gick med i satsningen blev den av. Uppling arbetade under ett år ensam med turneringen, men under våren 1975, då den första Gothia Cup skulle spelas, var de tre anställda.[2][45] Den första Gothia Cup blev en stor framgång, både sportsligt och ekonomiskt, och Uppling var fram till 1977 aktiv i ledningen av cupen.[2]

Efter sin aktiva karriär satt Uppling 1982–1985 i Gais styrelse.[46] Han var även engagerad som tränare i mindre klubbar som Tölö IF, Ubbhults IF och Slottsskogens IK, och satt även i styrelsen för den senare klubbens efterföljare, Slottsskogen/Godhem IF.[2] I det civila arbetade han förutom på Gais kansli och med Gothia Cup även som försäkringsmäklare och under några år som bilförsäljare.[2][45] Han är bosatt på Brännö i Göteborgs södra skärgård, där han bland annat har varit engagerad som ordförande i Brännöföreningen. Han är gift med Annie och har med henne en son och en dotter.[2]

Karriärstatistik

redigera
Matcher och mål sorterade efter klubb, säsong och tävling[47][48][49][50][51][52][53]
Klubb Säsong Liga Internationell cup[a] Totalt
Division Matcher Mål Matcher Mål Matcher Mål
IFK Luleå 1968 Division II Norrland 22 0 — 22 0
1969 22 0 — 22 0
1970 22 0 — 22 0
1971 Allsvenskan 22 0 — 22 0
Totalt 88 0 — 88 0
Gais 1972 Allsvenskan 21 0 — 21 0
1973 26 0 — 26 0
1974 4 0 — 4 0
1975 7 0 2 0 9 0
1976 Division II Södra 7 0 — 7 0
1977 26 0 — 26 0
1978 25 0 — 25 0
1979 26 0 — 26 0
1980 22 0 — 22 0
1981 24 0 — 24 0
1982 Division III Nordvästra Götaland 9 0 — 9 0
Totalt 197 0 2 0 199 0
Totalt i karriären 285 0 2 0 287 0
  1. ^ Data saknas för Intertotocupen 1975, men i denna turnering spelade Uppling åtminstone en match (borta mot BSC Young Boys, 4–3). Han spelade även bortamötet mot Śląsk Wrocław (2–4) i Uefacupen 1975/1976.

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] Sveriges befolkning, 1960 och senare.
  2. ^ [a b c d e f g] Bo Nilson (21 maj 2000). ”En makrill stimmar på Brännö”. Göteborgs-Posten.  Läst via Mediearkivet.
  3. ^ ”Straffsparksdramatik”. Dagens Nyheter. 29 maj 1965. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-05-29/11166-143/21. 
  4. ^ ”Åter oavgjort”. Dagens Nyheter. 20 maj 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-05-20/11171-136/36. 
  5. ^ ”Orvar Bergmarks senaste”. Dagens Nyheter. 18 juni 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-06-18/11171-163/28. 
  6. ^ ”Kamp om keeper AIK och DIF”. Dagens Nyheter. 19 september 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-09-19/11171-255/37. 
  7. ^ ”Lulemålvakt efter Ronney”. Dagens Nyheter. 7 november 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-11-07/11171-303/38. 
  8. ^ ”DIF-nyhet hoppar av”. Dagens Nyheter. 15 november 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-11-15/11171-311/30. 
  9. ^ ”notis”. Dagens Nyheter. 24 december 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-12-24/11171-350/15. 
  10. ^ ”Luleå i toppslag: Mot kvaljubileum”. Dagens Nyheter. 2 juni 1969. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-06-02/11171-146/30. 
  11. ^ ”Division 2 serierna 1969”. Fotboll Sweden. http://www.fotbollsweden.se/Div%202%201969.htm. Läst 9 april 2023. 
  12. ^ ”Orvars fyra nya”. Dagens Nyheter. 20 augusti 1970. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-08-20/11171-224/30. 
  13. ^ ”Nu har vi fått en riktig allsvenska: Luleå blir Sveriges mesta hemmalag”. Dagens Nyheter. 25 oktober 1970. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-10-25/11171-290/33. 
  14. ^ ”Torrt krut fordras”. Dagens Nyheter. 2 oktober 1970. https://www.svd.se/arkiv/1970-10-02/22/SVD. 
  15. ^ ”Äss till Djurgården: "Norrlands dyraste"”. Dagens Nyheter. 17 december 1970. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-12-17/11171-342/34. 
  16. ^ ”Tack, Luleå”. Dagens Nyheter. 13 april 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-04-13/11171-99/25. 
  17. ^ ”Tacka Uppling för poängen”. Dagens Nyheter. 1 juni 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-06-01/11171-145/28. 
  18. ^ ”Division II-stämpel på landslagskedjan”. Dagens Nyheter. 14 maj 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-05-14/11171-129/27. 
  19. ^ ”"Åby" vågar inte satsa på de unga”. Dagens Nyheter. 28 april 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-04-28/11171-114/29. 
  20. ^ ”Luleå ny jumbo”. Dagens Nyheter. 25 augusti 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-08-25/11171-229/22. 
  21. ^ ”Uppling bjuder ut sig: "Vill spela i allsvenskan"”. Dagens Nyheter. 18 oktober 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-10-18/11171-283/27. 
  22. ^ ”Gais om Uppling: "Betalar inte fantasipris"”. Dagens Nyheter. 10 november 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-11-10/11171-305/24. 
  23. ^ ”Den overraskede førstemålmand” (på danska). Tipsbladet. https://www.tipsbladet.dk/artikel/den-overraskede-foerstemaalmand. Läst 9 april 2023. 
  24. ^ ”Mål-Uppling till Gais för 100 000”. Dagens Nyheter. 16 december 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-12-16/11171-341/33. 
  25. ^ ”Vad har hänt Gais? Överkört av Åtvid”. Dagens Nyheter. 17 april 1972. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-04-17/11171-104/24. 
  26. ^ Jönsson/Lindberg, s. 139.
  27. ^ ”Hedersmakrillar”. makrillarna.org. http://makrillarna.org/hedersmakrillar/. Läst 6 mars 2023. 
  28. ^ Jönsson/Lindberg, s. 140–141.
  29. ^ Jönsson/Lindberg, s. 299.
  30. ^ [a b] ”Uppling borta även nästa år”. Dagens Nyheter. 19 december 1974. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-12-19/11171-345/34. 
  31. ^ Jönsson/Lindberg, s. 141.
  32. ^ [a b c d] Jönsson/Lindberg, s. 316.
  33. ^ Jönsson/Lindberg, s. 141–142.
  34. ^ [a b] Jönsson/Lindberg, s. 143.
  35. ^ ”Upplings värsta tavla: "Nu förstår jag Ronnie –70"”. Dagens Nyheter. 27 oktober 1975. https://arkivet.dn.se/tidning/1975-10-27/11171-292/32. 
  36. ^ Jönsson/Lindberg, s. 145.
  37. ^ Jönsson/Lindberg, s. 146.
  38. ^ ”Reserv i mål – ändå GAIS!”. Dagens Nyheter. 22 oktober 1979. https://arkivet.dn.se/tidning/1979-10-22/287/35. 
  39. ^ Jönsson/Lindberg, s. 152.
  40. ^ Jönsson/Lindberg, s. 154–155.
  41. ^ Jönsson/Lindberg, s. 156.
  42. ^ ”Toppmålvakter trappar ner”. Dagens Nyheter. 5 november 1981. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-11-05/11169-300/31. 
  43. ^ Jönsson/Lindberg, s. 158.
  44. ^ ”BK Häcken i sitt livs form”. Mynewsdesk. 17 augusti 2015. https://www.mynewsdesk.com/se/bk_hacken/pressreleases/bk-haecken-i-sitt-livs-form-1203598. Läst 26 april 2023. 
  45. ^ [a b] ”Kjell Uppling från Luleå är mannen bakom Gothia Cup”. Norrländska Socialdemokraten. 21 juli 2011.  Läst via Mediearkivet.
  46. ^ Jönsson/Lindberg, s. 309.
  47. ^ Årets Fotboll 1969, s. 173.
  48. ^ Årets Fotboll 1970, s. 179.
  49. ^ Jönsson/Lindberg, s. 316–317.
  50. ^ ”Kjell Uppling – spelarfakta”. gais.se. Arkiverad från originalet den 28 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090328185707/http://www.gais.se/fotboll/gais.nsf/0/3BFDF2A0F28D96B4C1256F16003A6391. 
  51. ^ ”Kjell Uppling – Stats 75/76”. Transfermarkt. https://www.transfermarkt.com/kjell-uppling/leistungsdaten/spieler/775346/plus/0?saison=1975. Läst 13 maj 2023. 
  52. ^ ”Division 2 serierna 1970”. fotbollsweden.se. https://www.fotbollsweden.se/Div%202%201970.htm. Läst 13 maj 2023. 
  53. ^ ”Allsvenskan i Fotboll 1971”. fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/Allsve%201971.htm. Läst 13 maj 2023. 


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kjell_Uppling&oldid=55749449”