[go: nahoru, domu]

Lerums kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Lerums kommun är en kommun i Västra Götalands län med drygt 43 000 invånare. Centralort är Lerum.

Lerums kommun
Kommun
Lerums kommunhus.
Kommunens vapen.
Lerums kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortLerum
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd43 582 ()[1]
Areal308,41 kvadratkilometer ()[2]
- därav land258,55 kvadratkilometer[2]
- därav vatten49,86 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet168,56 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°46′00″N 12°18′00″Ö / 57.766666666667°N 12.3°Ö / 57.766666666667; 12.3
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsAlingsås domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1447[3]
Anställda2 875 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1441 (–)
1524 (–)
GeoNames2696500
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Stora Lundby (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Bergum, Stora Lundby och Östad) medan Lerums landskommun och Skallsjö landskommun förblev oförändrade.

1969 införlivades i Lerums landskommun Skallsjö landskommun samt delar ur den då upplösta Stora Lundby landskommun (Stora Lundby och Östads församlingar). Lerums kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lerums landskommun.[5]

Lerums kommun är med i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.[6]

Geografi

redigera

Kommunen ligger i före detta Älvsborgs län i de västra delarna av landskapet Västergötland, öster om Göteborgs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och gränsar i väster också till Ale kommun, i öster till Alingsås kommun och Bollebygds kommun, alla tre i före detta Älvsborgs län samt i söder till Härryda kommun och Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. Genom kommunen rinner Säveån.

Topografi och hydrografi

redigera

Kommunens naturlandskap består av sprickdalar, där de flesta kullarna är täckta av ett tunt moräntäcke och leror avsatta i dalgångarna. Ett typiskt exempel är Säveåns dalgång med sjön Sävelången. I de odlade lerområdena har åar eroderat sig ner och skapat raviner, ofta omgivna av lövskogklädda sluttningar, som man ser längs Säveåns dalgångar. Vid Östad finns ett isälvsdelta som gradvis övergår i ett åssystem norrut. Skogen i söder är rik på sjöar och populär för friluftsliv.[7]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Lerums församling, Skallsjö församling, Stora Lundby församling och Östads församling.

 
Distrikt (socknar) inom Lerums kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[8]: Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östad.

Tätorter

redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Lerums kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Lerum 26 913
2 Gråbo 6 021
3 Björboholm 1 036
4 Sjövik 929
5 Tollered 920
6 Öxeryd 544
7 Slätthult 231
8 Norsesund/Ingared (del av) 151

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Ingared (Norseund) var delad på två kommuner: Lerums kommun och Alingsås kommun.

Styre och politik

redigera

Kommunen styrs efter valet 2018 av Alliansen i Lerums kommun bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.[9]

År Partier
1994–1998 M MP L C KD
1998–2002 M KD MP L C
2002–2006 M L KD C
2006–2010 M L C KD
2010–2014 M L C KD
2014–2018 S MP L C
2019–2022 M C L KD
2023– M S

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2023–2026
Ordförande M Douglas Thisell
Förste vice ordförande S Eva Lövgren
Andre vice ordförande MP Daniel Eriksson

Källa:[10]

Mandatfördelning 1970–2022

redigera

Största partiet i Lerums kommunfullmäktige efter valet 2022 är Moderaterna.[11] Moderaterna var också största parti i valen 2006, 2010 och 2018. Socialdemokraterna var största parti i kommunvalen 1970–2002 samt 2014.[12][13]

Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Lerums kommunfullmäktige.

ValårVSMPSDNYDMiLÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011371316
137136
4191,0
37
197311377616
137766
4193,4
356
197621310718
2131078
4194,0
2813
197921387110
2138710
4192,7
2912
1982214264112
21426412
4193,2
2714
198521334919
2133499
4191,7
2714
1988212435717
21243577
4188,1
2219
199121243546411
1243546411
5189,2
3219
199431862144211
31864411
5188,8
2724
1998614434713
614434713
5184,04
2922
2002516328413
51638413
5183,34
2724
20063144144318
314444318
5185,26
2922
20103134246217
31344617
5187,56
2724
20143136545213
313654513
5188,51
2724
20183113755314
3113755314
5189,79
2526
20224123734414
4123734414
5188,23
2724
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

I Lerum finns under mandatperioden 2023–2026 två politiker med titeln kommunalråd: Kommunstyrelsens ordförande är kommunalråd på heltid. 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen är kommunalråd på heltid som oppositionsråd.[14]

Presidium 2023–2026
Ordförande M Viktor Lundblad
Förste vice ordförande S Renée Bengtsson
Andre vice ordförande V Anette Holgersson

Källa:[15]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ingamaj Wallertz Olsson 1998 Moderaterna
  Henrik Ripa 1998 2010 Moderaterna
  Anna-Lena Holberg 2010 2013 Moderaterna
  Henrik Ripa 2013 2014 Moderaterna
  Dennis Jeryd 2014 2018 Socialdemokraterna
  Renée Norgren Jeryd 2018 2018 Socialdemokraterna
  Alexander Abenius 2019 2022 Moderaterna
  Viktor Lundblad 2023 2026 Moderaterna

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande
Kultur och fritidsnämnden M Vincent Nordgren S Linda Silander C Robert Linder Blomberg
Samhällsbyggnadsnämnden M Dennis Ramberg S Patrik Wendeblad MP Katarina Kuzmanovic
Stöd och Omsorgsnämnden S Jon Haraldsson M Lovisa Gustafsson SD Aiki Atka
Utbildningsnämnden S Renée Bengtsson M Maria Bergstedt L Viktoria Lindberg Martinell
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Individnämnden M Kai Bengtsson L Marica Parling
Miljö- och byggnadsnämnden M Magnus Lansenfeldt KD Ida Torp
Överförmyndarnämnden S Halim Azemi L Sophie Svensson
Valnämnden S Pamela Danielsson KD Gunilla Lindell

Källa:[16]

Vänorter

redigera

Vänortssamarbeten

Vänortsförbindelser

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

År 2009 diplomerades Lerums kommun med Fair Trade City av svenska Fairtrade och enligt Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner kom Lerum på 62:a plats av 290 år 2010. Ungdomsarbetslösheten i Lerum var samma år 8 procent.

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Längre norrut genomkorsas kommunen från väster mot nordöst av länsväg 190. Stambanan trafikeras av Göteborgs pendeltåg med stopp vid Aspens station, Aspedalen, Lerums station, Stenkullen och Floda station på väg mot Alingsås.

Utbildning

redigera

Lerums gymnasium är ett riksrekryterande idrottsgymnasium för segling.

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Lerums kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
23 520
1975
  
28 162
1980
  
29 871
1985
  
31 063
1990
  
33 206
1995
  
34 610
2000
  
35 214
2005
  
36 506
2010
  
38 580
2015
  
40 181
2020
  
43 020
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
 
Nääs slott

Kulturarv

redigera

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I fält av guld ett framåtvänt svart oxhuvud med röd tunga och däröver en röd ginstam belagd med tre ekblad av guld. Olika framställningar av vapnet har lett till upprörda känslor.[19]

Oxhuvudet kommer från oxen i Vättle härads sigill från 1500-talet. De tre löven syftar på de enheter som bildade kommunen 1969. På grund av viss oenighet om utformningen blev vapnet inte antaget och registrerat förrän 1982.

Den 19 april 2007 lanserade Lerums kommun en ny logotyp med ett bildmärke som ersatte det traditionella kommunvapnet i de flesta sammanhang. Den nya logotypen föreställer en väv i form av kommunens kartbild. Den tog två och ett halvt år att arbeta fram till en kostnad av 2,5 miljoner kronor.[20] Olika åsikter om designen har lett till upprörda känslor. Den nya logotypen kallas av Lerums invånare i folkmun för "trasan" på grund av dess likhet med en trasa. Den 9 januari 2024 återinförde kommunen det gamla kommunvapnet i alla sammanhang och tog även bort sloganen "Mer än du tror"[21]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Lerum - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lerum. Läst 5 maj 2024. 
  8. ^
  9. ^ ”SVT: Alliansen ska styra Lerum”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/alliansen-ska-styra-kommunen-i-lerum. Läst 13 november 2018. 
  10. ^ ”Kommunfullmäktige - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011036/https://lerum.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=185. Läst 20 januari 2019. 
  11. ^ ”Valpresentation”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/val2022/KF/14/1441?r=S&t=2. Läst 16 juni 2024. 
  12. ^ Socialdemokraterna och Folkpartiet fick samma antal mandat i valet 1970 men Socialdemokraterna fick 257 fler röster.
  13. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  14. ^ ”Kommunstyrelsens arbetsutskott - Förtroendevalda i Lerums kommun”. lerum.tromanpublik.se. https://lerum.tromanpublik.se/organisation/43d2fb9d-6aa7-4839-b0ac-fdc3ea32800f. Läst 16 juni 2024. 
  15. ^ ”Kommunstyrelsen - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011002/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/Ledamoter/. Läst 20 januari 2019. 
  16. ^ ”Förtroendemannaregistret - Lerums Kommun”. Lerums kommun. https://lerum.tromanpublik.se/. Läst 20 januari 2019. 
  17. ^ ”Vänorter och vänortssamarbeten”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 12 december 2018. https://web.archive.org/web/20181212075851/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete/Vanorter/. Läst 26 maj 2015. 
  18. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016. 
  19. ^ DN (2 augusti 2007). ”Fel bild av Lerums kommunvapen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/fel-bild-av-lerums-kommunvapen. Läst 3 mars 2013. 
  20. ^ Christina Lundin (19 april 2007). ”Kommunen byter logga och profil”. Lerums Tidning. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524215859/http://www.lerumstidning.com/nyhet_visa.asp?id=4398&sidnamn=NYHETER. Läst 16 mars 2009. 
  21. ^ ”Lerums kommun återtar kommunvapnet som symbol”. lerum.se. https://lerum.se/nyheter/nyhetsarkiv---lerum.se/2024-01-09-lerums-kommun-atertar-kommunvapnet-som-symbol. Läst 21 januari 2024. 

Vidare läsning

redigera
  • Hjelm, Fredrik; Strandberg, Ann-Charlott (1999). Lerums kommun : Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östads socknar. Kulturhistorisk byggnadsinventering / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, 0280-5189 ; 40. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. Libris 2863571 
  • Kulturmiljöer i Lerums kommun. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. 1999. Libris 10455113 
  • Olsson, Helmer (1945). Folkliv och folkdikt i Vättle härad under 1800-talet. Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 12. Uppsala: Lundequistska bokhandeln i distribution. Libris 452619 
  • Zollitsch, Martin (1999). Arkitektur i Lerums kommun : byggnader och miljöer av arkitektoniskt intresse : ett urval. [Lerum]: [Byggnadsnämnden]. Libris 2869169 

Externa länkar

redigera