Kommunen kan landskapsmässigt delas in i två delar, norra och södra, där gränsen mellan de två går vid en markerad förkastning efter sjön Borens norra strand. Norra delen är kuperad och till stor del är den bevuxen med skog. Södra delen består är till största del täckt av bördiga, uppodlade leror. Den mäktigaste av kommunens många isälvsavlagringar är Djurkällaplatån nordväst om centralorten.
Det lokala näringslivet har påverkats starkt av etableringen av Motala verkstad (1822), byggandet av Göta kanal (1832) och tillkomsten av järnvägen (1870-talet). Av den tidigare starkta industrisektorn finns lite kvar. Området är även förknippat med radio- och telekommunikation. Stora arbetsgivare är Region Östergötland och kommunen själv.
Folkmängden har varit relativt stabil sedan kommunen bildades och fram till 2020.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Mandatperioderna 2018–2022 och 2022–2026 har dock kommunen styrts av borgerliga partier.
Motala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Motala stad, Borensbergs och Godegårds landskommuner samt delar ur Bobergs landskommun (Asks, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås och Älvestads församlingar). 1974 införlivades kommunerna Aska, Tjällmo och Vadstena. 1980 utbröts den del som utgjort Vadstena kommun samt församlingarna Hagebyhöga och Orlunda och (åter)bildade Vadstena kommun.[7]
Kommunen kan landskapsmässig delas in i två delar, norra och södra, där gränsen mellan de två går vid en markerad förkastning efter sjön Borens norra strand. I norra delen utgörs berggrunden av urberg. Topografin är kuperad och berggrunden täckt med morän. Till stor del är den bevuxen med skog, men landskapsbilden innehåller också inslag av myr- och hällmark. I södra delen består berggrunden av sedimentära bergarter. Där är berggrunden till största del täckt av bördiga, uppodlade leror med inslag av morän. Den mäktigaste av kommunens många isälvsavlagringar är Djurkällaplatån nordväst om centralorten. Ett annat mäktigt stråk med isälvsavlagringar återfinns mellan Nykyrka och Flädemo.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
År 2022 fanns 21 naturreservat i Motala kommun.[12] Bland dessa kan nämnas Håleberget som omfattar 48 hektar och bildades 2003. En förkastning i reservatet har lett till mäktiga branten vilket gjort att området i princip är orört. Därför trivs arter som grön sköldmossa, vedtrappmossa och ullticka där.[13] Ett annat exempel är det kommunala reservatet Sjöbo-Knäppan.[14] Området som tillhör reservatet har länge brukats som betes- och slåttermark. Kring kalkrikkärret växer orkidéer.[15]
Till valet 2006 började Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Motala ett samarbete under namnet "Solidariskt Motala". Efter valet 2010 bildade Solidariskt Motala åter majoritet i kommunfullmäktige efter fyra år av borgerlig majoritet i kommunen. Strax efter valet valde även Miljöpartiet att ingå i majoriteten i Solidariskt Motala.
Efter valet 2018 valde Alliansen att ta över styret i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare.
Efter valet 2022 bildades ett styre bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som kallar sig "Samverkan för Motala". Liberalerna är stödparti och medverkar i budgeten.
Kommunstyrelsen i Motala kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter. För att underlätta arbetet har kommunstyrelsen två utskott; arbetsutskottet och personalutskottet. Det finns också en beredning i form av beredningen för social hållbarhet.[19] Kommunstyrelsen har även en beredning för strategisk samhällsplanering.[20]
Motala kommun har tre vänorter. Det är Eigersund i Norge, Hyvinge i Finland och den senast tillkomna är Daugavpils i Lettland.[21] Kontakten med de nordiska ländernas vänorter sträcker sig tillbaka till 1950-talet då man värnade om fred och god kontakt mellan de nordiska länderna. Då var det framför allt vänorternas politiker som träffades. Numera betonar man vikten av att ha utbyte mellan ungdomar, ledare aktiva i föreningar samt skolor och att utbytet ska vara av sportslig eller kulturell karaktär.[22]
Det lokala näringslivet har påverkats starkt av etableringen av Motala verkstad (1822), byggandet av Göta kanal (1832) och tillkomsten av järnvägen (1870-talet). Av den tidigare starkta industrisektorn finns lite kvar, detta eftersom betydande industriföretag lagt ned eller flyttat verksamheten. I början av 2020-talet sysselsatte tillverkningsindustrin cirka 12 procent av de förvärvsarbetande. Bland större företag inom denna sektor kan nämnas Motala Verkstad och Arla Plast AB. Området är även förknippat med radio- och telekommunikation. Luxor etablerade sig 1923 vilket lett till att ett antal företag med internationellt hög kompetens inom satellit- och kommunikationsområdet etablerat sig i området. Stora arbetsgivare är även landstinget och kommunen.[10]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 719, eller 15,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 42 556 den 31 december 2014).[24]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Motala kommun 42 556 personer. Av dessa var 5 277 personer (12,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]
Medevi brunn är en av våra mest betydande medicinalhistoriska monument. Den vittnar om en 1600- och 1700-talens brunnsverksamhet. Genom århundraden har Medevi brunn besökts av ett flertal kungligheter.
Motala rådhus byggdes under slutet av 1800-talet till Carl Anton Ahlbom. Ägaren testamenterade byggnaden till dåvarande Motala stad och än idag används den som rådhus. Ulvåsa slott har anor från åtminstone 1200-talet. Sedan dess har byggnaden bytt skepnad ett flertal gånger. Slottet förklarades byggnadsminne 1987.[26] Ulvåsa låg ursprungligen på det som senare kom att kallas Birgittas udde. Ett annat byggnadsminne från 1980-talet är Övralid som ursprungligen restes av Verner von Heidenstam.
Blasonering: I fält av silver en blå balk, åtföljd ovanför av två emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanför av en fyrbladig propeller.
Motala stads vapen 1881–1949.
Motala blev stad1881 och fick då också ett av konungen gillat vapen vars blasonering löd Två gånger styckad av silver, vari två motvända nedåtriktade svarta vingar, blått och rött, vari en propeller av silver överlagd två korslagda merkuriestavar av guld. I maj 1949 fastställdes ett delvis förändrat vapen.[27] Efter kommunbildningen 1971 kom vapnet ur bruk. Såväl Östgöta-Dal (som 1967 gått upp i Vadstena) som Godegård och Vadstena hade haft egna vapen. Någon enighet om vilket vapen kommunen skulle föra kunde inte uppnås. 1980 bröts Vadstena ut ur kommunen och efter delningen beslöts att kommunen skulle återanvända stadens vapen. Detta registrerades hos PRV1984.
Sedan 1995 använder Motala kommun en annan kommunlogo[28] i stället för vapenskölden som bara får användas av kommunfullmäktiges ordförande i Motala vid speciella tillfällen.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Wikimedia Commons har media som rör Motala kommun.