Spårvidd 1067 mm
Artikeln behandlar 1067 mm som spårvidd, alltså avståndet mellan rälerna på en järnväg.
Allmänt
redigeraSpårvidden kallas även kapspår [källa behövs], antingen för att den är som vanligast i södra Afrika där den fått sitt namn efter Kapkolonin, eller efter initialerna för norrmannen Carl Abraham Pihl som öppnade den första järnvägen med denna spårvidd i Norge på 1860-talet.
I och med att dessa spår är smalare än standardspårvidden 1435 mm, är de en form av smalspår.
Svenska järnvägar med 1067 mm spårvidd
redigeraDet finns inte kvar några järnvägar med 1067 mm spårvidd i Sverige. Alla är upprivna eller breddade till normalspår. Förr i tiden fanns ett nät med denna spårvidd i Blekinge med omnejd, och några fler banor.
Köping–Uttersbergs Järnväg skulle haft denna spårvidd, men fick av misstag spårvidd 1093 mm.
Norska järnvägar med 1067 mm spårvidd
redigeraDet finns kvar en norsk järnväg med 1067 mm spårvidd, Setesdalsbanen, med museitrafik längs 8 km av den ursprungliga sträckan[källa behövs]. Ursprungligen byggdes de stambanor som inte gick mot Sverige med denna spårvidd. Dessa stambanor har breddats till normalspår. En del mindre banor med spårvidden har lagts ned.
Lands- del |
Fylke |
Kommun |
Bansträckning |
Spår- vidd |
S p å r |
Längd km |
körs med |
från |
till |
Benämning |
Anmärkning / Källa |
Østlandet | Telemark | Porsgrunn | Eidanger - Brevik | 1067 | 1 | 10,0 | 1895 | Brevikbanen | Breddning till normalspår 1435 mm 1921 | ||
Østlandet | Oslo | Oslo | Oslo - Drammen | 1067 | 1 | 52,8 | el | 1872-10-07 | Drammenbanen | Breddning till normalspår 1435 mm 1920 | |
Sørlandet | Aust-Agder | Grimstad | Grimstad - Rise | 1067 | 1 | 22,2 | 1907 | 1961 | Grimstadbanen | Breddning till normalspår 1435 mm 1935, revs | |
Østlandet | Vestfold | Horten | Skoppum - Horten | 1067 | 1 | 7 | el | 1881-10-13 | 2002 | Hortenlinjen | Breddning till normalspår 1435 mm 1949, [19] |
Vestlandet | Rogaland | Stavanger | Stavanger - Egersund | 1067 | 1 | 74,7 | el | 1874-78 | Jærbanen | Breddning till normalspår 1435 mm 1944 | |
Østlandet | Buskerud | Modum | Krøderen - Vikersund | 1067 | 1 | 26 | 1872 | Krøderbanen | Breddning till normalspår 1435 mm 1909 | ||
Østlandet | Buskerud | Lier | Lierbyen - Svangstrand | 1067 | 1 | 20,6 | 1904-07-12 | 1937-01-01 | Lierbanen | ||
Sørlandet | Aust-Agder | Lillesand | Lillesand - Flaksvatn | 1067 | 1 | 16,6 | 1896 | 1953 | Lillesand-Flaksvandbanen | ||
Østlandet | Buskerud | Drammen | Drammen - Randsfjord | 1067 | 1 | 89,6 | 1886-10-12 | Randsfjordbanen | Breddning till normalspår 1435 mm 1909 | ||
Østlandet | Hedmark | Hamar | Hamar - Trondheim | 1067 | 1 | 431 | diesel | 1877-10-13 | Rørosbanen | Breddning till normalspår 1435 mm 1919-1941 | |
Sørlandet | Vest-Agder | Kristiansand | Kristiansand - Byglandsfjord | 1067 | 1 | 78,3 | ånga | 1895-11-26 1964 |
1962-09-01 |
Setesdalsbanen | Museijärnväg |
Nordnorge | Nordland | Fauske | Finneid - Sulitjelma | 1067 | 1 | 35,8 | 1891-1892 | 1972-07-22 | Sulitjelmabanen | Breddning till 1067 mm 1912-15, [20] | |
Østlandet | Vestfold | Drammen | Drammen - Skien | 1067 | 1 | 128 | el | 1881-1882 | Vestfoldbanen | Breddning till normalspår 1435 mm 1949 | |
Vestlandet | Hordaland | Bergen - Voss | 1067 | 1 | 107 | 1883 | Vossebanen | Breddning till normalspår 1435 mm 1904 |
Australien
redigera- En vanlig spårvidd i Australien, särskilt i Queensland
Estland
redigeraGhana
redigera- Totalt 953 km (32 km dubbelspår), enda spårvidden i landet.
Indonesien
redigera- Den numera enda spårvidden i Indonesien, cirka 6 000 km.
Japan
redigera- Den vanligaste spårvidden i Japan, cirka 20 000 km.
Kanada
redigera- Newfoundland Railway (nedlagd och uppriven 1988)
Nya Zeeland
redigera- Den numera enda spårvidden i Nya Zeeland, cirka 4 000 km.
Ryssland
redigera- Spårvidden på ön Sachalin i Stilla Havet fram till år 2020. Spårvidden var ärvd från tiden då ön tillhörde Japan. Under åren 2003–2020 breddades nätet till rysk spårvidd, 1520 mm.