[go: nahoru, domu]

Thorleif Schjelderup-Ebbe, född 12 november 1894 i Kristiania (nuvarande Oslo), död där 8 juni 1976, var en norsk zoolog och etnolog.

Thorleif Schjelderup-Ebbe, porträtt från Oslo museum, 1930.

Biografi

redigera

Schjelderup-Ebbe var son till skulptörerna Axel Emil Ebbe (1868-1941) och Menga Schjelderup (1871-1945). Han var gift med Torbjørg Brekke och de hade sonen Dag Schjelderup-Ebbe, musikvetare, kompositör, musikkritiker och levnadstecknare.

Efter studentexamen studerade Schjelderup-Ebbe zoologi och fysiologi. Han avlade candidatus realiumexamen 1917. Efter fortsatta arbeten vid Lunds universitet 1920 blev han filosofie doktor vid universitetet i Greifswald 1921. År 1935 disputerade han för ännu en doktorsgrad på avhandlingen Über die Lebensfähigkeit alter Samen vid universitetet i Oslo.

I sin karriär var Schjelderup-Ebbe biträdande professor vid Botaniska museet i Lund 1919-1920, lektor vid universitetet i Greifswald 1920-1922, lektor vid Kölns universitetssjukhus 1924-1925 och professor i sociologi vid Université Nouvelle de Paris 1931.

Forskning

redigera

Schjelderup-Ebbe beskrev rangordningen av höns i sin doktorsavhandling 1921. Arbetet i denna var delvis baserad på hans observationer av sina egna kycklingar som han hade samlat in sedan 10-årsåldern.

Den dominanshierarki hos kycklingar och andra fåglar som han studerade ledde honom till observationen att dessa fåglar hade etablerat en ordning i vilken enskilda skulle tillåtas att komma till livsmedel, medan andra skulle behöva vänta på sin tur. Han införde för detta fenomen beteckningen hackordning.

Bibliografi i urval

redigera

Ur den omfattande produktionen av Schjelderup-Ebbe kan nämnas

  • Hønsenes stemme. Bidrag til hønsenes psykologi, i Naturen: populærvitenskapeling tidsskrift 37, 1913, 262-276
  • Beiträge zur Biologie und Sozial- und Individualpsychologie bei Gallus domesticus, Greifswald 1921
  • Gallus domesticus in seinem täglichen Leben, doktorsavhandling vid Universität Greifswald, 12. Mai 1921
  • Beiträge zur Sozialpsychologie des Haushuhns, i Zeitschrift für Psychologie 88, 1922, 225-252
  • Soziale Verhältnisse bei Vögeln, i Zeitschrift für Psychologie 90, 1922, 106-107
  • Tanker og aforismer, Kristiania 1923
  • Weitere Beiträge zur Sozialpsychologie des Haushuhns, i Zeitschrift für Psychologie 92, 1923, 60-87
  • Les Despotisme chez les oiseaux, i Bulletin de l'Institut Général Psychologique 24, 1924, 1-74
  • Fortgesetzte biologische Beobachtungen bei Gallus domesticus, i Psychologische Forschung 5, 1924, 343-355
  • Zur Sozialpsychologie der Vögel, i Zeitschrift für Psychologie 95, 1924, 36-84
  • Der Kontrast auf dem Gebiete des Licht- und Farbensinnes, i Neue Psychologische Studien 2, 1926, 61-126
  • Sociale tilstande hos utvalgte inferiore vesner, i Arkiv för psykologi och pedagogik 5, 1926, 105-220
  • Fra billenes verden, Oslo 1928
  • Overhöihetsformer i den menneskelige sociologi, i Arkiv för Psykologi och Pedagogik 8, 1929, 53-100
  • Zur Psychologie der Zahleneindrücke, i Kwartalnik Psychologiczny 1, 1930, 365-380
  • Die Despotie im sozialen Leben der Vögel, i Richard Thurnwald (Hrsg.), Forschungen zur Völkerpsychologie und Soziologie 10, 1931, 77-137
  • Social behavior of birds, i Carl Murchison (ed.), Handbok i Socialpsykologi, Worcester 1935, 947-972
  • Über die Lebensfähigkeit alter Samen, Oslo 1936
  • Hva verden sier: en lyrisk, satirisk og virkelighetstro diktsyklus, Oslo 1953
  • Liv, reaksjoner og sociologi hos en flerhet insekter, Oslo 1953
  • Høider og dybder: lyrikk, humor og satire, Oslo 1957
  • Sol og skygge: aforismer og tanker, Oslo 1965
  • Av livets saga: tanker, dikter och noveller, Oslo 1966-1969
  • Noen nyere undersøkelser om estetikk, særlig m.h.t. diktning og folklore, Oslo 1967.

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.